/
/

Frågor och svar om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk inom socialtjänsten

  • Ämne: Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk inom socialtjänsten

Innehåll


Vad är nationell informationsstruktur?

Nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk ingår i Nationell e-hälsa, en strategi för tillgänglig och säker (digital) information inom vård och omsorg. Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk för vård och omsorg för att ge förutsättningar för ändamålsenlig och strukturerad dokumentation. Den nationella informationsstrukturen består av beskrivningar av vård- och omsorgsprocessen på en övergripande nivå och den information som ska hanteras i processen. Det nationella fackspråket består av hälsorelaterade klassifikationer, Socialstyrelsens termbank och det internationella begreppssystemet Snomed CT (den senare gäller för hälso-och sjukvård). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) och Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) är två av de hälsorelaterade klassifikationerna som kan användas inom socialtjänsten.

Med utgångspunkt från det som är gemensamt och generellt för individens process, till exempel inom socialtjänstens verksamhetsområden, kan informationen inom specifika kunskapsområden preciseras ytterligare, exempelvis genom Individens behov i centrum (IBIC).

Hur kompletterar ICF och KSI varandra?

ICF är en av WHO:s huvudklassifikationer. Den ger en gemensam referensram och terminologi för att beskriva och strukturerat dokumentetera den enskildes aktuella funktionstillstånd i relation till hans eller hennes omgivning, för att sätta mål/avsett funktionstillstånd, beskriva behov samt följa upp den enskildes resultat och måluppfyllelse.

KSI är en svensk klassifikation som baseras på WHO:s pågående utveckling av International Classification of Health Interventions (ICHI). KSI tillhandahåller en gemensam referensram och terminologi för att tänka kring och beskriva socialtjänstens insatser och aktiviteter på ett enhetligt och entydigt sätt. Den innehåller utredande aktiviteter (som även kan användas för uppföljande syfte), individstödjande aktiviteter, administrativa aktiviteter samt insatser i officiell statistik.

Vilka krav finns på användning av NI, ICF och KSI?

I dagsläget finns inga krav på användning av nationell informationsstruktur (NI), ICF eller KSI. Dock finns inget hinder att lokalt eller regionalt ta beslut om att använda någon eller några av dessa som ett stöd för att strukturera dokumentationen.

I föreskriften om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) framgår i 4 kap. 8 § att ”Journalanteckningar och andra handlingar som upprättas och som hör till den enskildes personakt ska vara väl strukturerade och tydligt utformade. Begrepp som används i dokumentationen ska så långt som möjligt vara entydiga.” I det tillhörande allmänna rådet står det att ”Den som bedriver verksamhet bör så långt möjligt använda sig av verksamhetsanpassade kodverk, klassifikationer, blanketter och standardiserade mallar för dokumentation”. Både ICF och KSI kan ge stöd för att använda entydiga begrepp enligt dessa föreskrifter och allmänna råd.

Hur används NI, ICF och KSI i IBIC?

Individens behov i centrum (IBIC) är ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för personal som arbetar med vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning utifrån socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). IBIC är en vidareutveckling av Äldres behov i centrum (ÄBIC).

IBIC använder ICF som gemensamt tankesätt och språk för att beskriva individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i dagliga livet. IBIC utgår från den nationella informationsstrukturens processbeskrivning för att visa hur informationen kring individens behov, resurser, mål och resultat kan dokumenteras på ett enhetligt och strukturerat sätt. Idag tillhandahåller inte IBIC stöd för hantering av socialtjänstens aktiviteter eller insatser.

Vad händer framöver?

KSI, som publicerades i början av 2015, prövas under hösten 2016 i några verksamheter inom socialtjänsten. Syftet är att möjliggöra ett förändrat arbetssätt för handläggare och utförare med stöd av en strukturerad digital dokumentation. Utifrån erfarenheter från försöksverksamheterna kommer Socialstyrelsen kunna tillhandahålla användarstöd för införande av KSI.

Socialstyrelsen planerar att ta fram en informationsspecifikation för SOSFS 2014:5 som beräknas vara klar 2017. Informationsspecifikationen kommer att vara ett stöd för att strukturerat dokumentera den information som föreskrivs, samt rekommenderas i allmänna råden.

Alla pågående utvecklingsarbeten syftar till att ge stöd för kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten, i enlighet med ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). De ger också praktiskt stöd för kvalitetssäkring och utveckling av dokumentation i verksamheter som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5).