/
/

Frågor och svar om Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

  • Ämne: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Innehåll


Varför har Socialstyrelsen gett ut riktlinjerna?

Nationella riktlinjer är ett stöd för dem som fattar beslut om hur hälso- och sjukvårdens resurser ska fördelas. Rekommendationerna ger vägledning för beslut på gruppnivå. Riktlinjerna vill bidra till att resurserna fördelas så att de gör största möjliga nytta genom att visa på nyttan och riskerna med olika åtgärder. Därmed vill Socialstyrelsen bidra till att stärka människors möjlighet att få god vård.

Vad är syftet med riktlinjerna?

Riktlinjerna ska bidra till att vården blir så bra som möjligt för den enskilda patienten, det vill säga att vården är patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad, säker, effektiv och ges i rimlig tid.

Hur tar ni fram riktlinjerna?

Socialstyrelsen tar fram riktlinjerna tillsammans med många av Sveriges främsta experter på området. Rekommendationerna i riktlinjerna bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet om olika åtgärders effekter. Med utgångspunkt i hur stort behovet är av en åtgärd, hur effektiv åtgärden är och hur kostnadseffektiv den där, gör en grupp erfarna experter sedan prioriteringar mellan åtgärderna vid de olika tillstånden.

Måste landstingen följa riktlinjerna och vad gör Socialstyrelsen om landstingen inte följer riktlinjerna?

Riktlinjerna är starka rekommendationer men de är inte bindande i juridisk mening. Vården är därför inte tvingad att följa rekommendationerna. Om en patient däremot kommer till skada till följd av att vården inte har följt riktlinjerna kan Socialstyrelsens tillsyn granska den verksamheten.

Socialstyrelsen följer upp hur olika landsting och kliniker använder riktlinjerna genom särskilda mått (så kallade indikatorer). Resultaten av uppföljningen och jämförelserna redovisar vi sedan öppet.

När kommer riktlinjerna att uppdateras?

Läs mer om Socialstyrelsens nya reviderade riktlinjer.  

Är det farligt att vara deprimerad?

Nej, oftast inte men att gå länge med en obehandlad depression kan vara farligt. En depression leder till ökad risk för förtida död genom självmord eller kroppslig sjukdom. Dessutom kan andra sjukdomar, som till exempel hjärtsjukdom eller diabetes, som kräver regelbundna vanor och medicinering, förvärras om man samtidigt är deprimerad. Men det är alltså om depressionen blir djupare och därmed leder till självmordstankar som är allra farligast. Tankar på självmord förekommer ofta vid depression – och ska tas på största allvar. Den som har sådana funderingar måste genast få hjälp.

Jag känner mig nedstämd, borde jag få antidepressiva läkemedel?

Det är viktigt att vården inte skriver ut antidepressiva läkemedel utan att ställa en diagnos. Utifrån diagnosen väljer läkaren eller terapeuten tillsammans med patienten den bästa strategin och alla lindriga tillstånd behöver inte behandlas. I riktlinjerna rekommenderar vi att vården följer upp patientens tillstånd oavsett om man väljer att påbörja en behandling eller att avvakta.

Vilken behandling är bäst – läkemedel eller psykologisk behandling?

Det beror på tillståndet. Vid lindriga depressioner och olika ångesttillstånd är psykologisk behandling i form av KBT oftast den bästa behandlingen. Vid svåra depressioner är olika läkemedel mest effektivt.

Vilka former av psykologisk behandling tar riktlinjerna upp?

Det finns många olika samtalsterapier. I riktlinjerna tar vi upp:

  • Kognitiv beteendeterapi, är en kombination av kognitiv terapi och beteendeterapi (se nedan). Viktigt i terapin är att patienten arbetar med hemuppgifter för att ändra både tankemönster och beteende.
    – Kognitiv terapi, handlar om att förändra negativa underliggande mönster för tankar och reaktioner.
    – Beteendeterapi, patienten får hjälp att förändra beteende och får uppmuntran och stöd för det.
  • Interpersonell psykoterapi, koncentrerar sig på patientens nuvarande relationer till andra människor, och på att förbättra dessa.
  • Psykodynamisk korttidsterapi, syftar till att ge insikt om egna omedvetna föreställningar. Modern psykodynamisk korttidsterapi handlar om vad som händer i patientens liv just nu och i terapirummet.

Finns det några nackdelar med psykologisk behandling?

Som de flesta effektiva behandlingsmetoder kan psykologisk behandling, felaktigt använd, orsaka skada. Om behandlaren saknar kompetens eller om metoden inte anpassas till patienten kan tillståndet förbli oförändrat eller till och med förvärras. Psykologisk behandling kräver mycket av patienten, både när det gäller motivation och tid. Därför passar det inte alla.

Varför rekommenderar socialstyrelsen KBT för så många tillstånd?

Det stämmer att KBT är den terapi som vi rekommenderar för flest tillstånd. Det beror på att KBT i studier har visat sig både effektivt och kostnadseffektivt vid både depression och ångest. Om det kommer fler studier som visar att andra psykologiska behandlingar är effektiva och kostnadseffektiva så kan socialstyrelsen i uppdateringen av riktlinjerna ändra rekommendationerna. Socialstyrelsen lyfter också fram interpersonell terapi (IPT) och vissa former av psykodynamisk terapi vid depression.

Får vem som helst ge KBT?

Nej, i riktlinjerna skriver vi att den som utför psykologisk behandling med KBT bör ha minst grundläggande utbildning i psykoterapi. Om behandlaren saknar psykoterapeutlegitimation är adekvat handledning en förutsättning för arbetet.

Min vårdcentral erbjuder inte KBT fast riktlinjerna säger att det är effektivt vid medelsvåra depressioner – vad ska jag göra?

Din läkare är skyldig att informera dig om behandlingar som kan vara aktuella, även om din egen vårdcentral inte kan erbjuda dessa. När det finns flera behandlingsalternativ ska vårdgivaren ge patienten möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar förutsatt att de stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet och att proportionen mellan kostnader och förväntad nytta är rimliga . Om patienten önskar psykologisk behandling, bör denna behandling ges oavsett om kompetensen finns tillgänglig inom den berörda verksamheten eller inom en annan enhet. Idag råder det brist på KBT-terapeuter och därför är tillgången begränsad på vissa ställen.

Jag känner kraftig ångest när jag vistas bland människor jag inte känner. Ska jag söka hjälp?

Ja, om du blir hindrad i din vardag bör du söka hjälp. KBT är mycket effektivt vid till exempel social fobi. Internetbaserad KBT kan vara ett alternativ för vissa patienter.

Jag går i psykologisk behandling med KBT men vill byta till en annan – vad ska jag göra?

Diskutera behandlingen med din läkare eller terapeut och kom ihåg att all behandling tar tid innan den ger resultat. Det är mycket viktigt att du inte själv avbryter din behandling. Om du har ett tillstånd där en annan behandling också är effektiv bör du erbjudas den eftersom hälso- och sjukvården är skyldig att erbjuda patienten de behandlingar som är bevisat effektiva för patientens tillstånd.

Är det inte bäst att behandla med både läkemedel och psykologisk behandling?

I regel är det fullt tillräckligt att behandla med antingen psykologisk behandling eller läkemedel. Att ge båda behandlingarna ger i regel en liten extra effekt till en högre kostnad. Bättre är då att använda de gemensamma resurserna där de gör mer nytta.

För en del patienter kan det vara aktuellt att kombinera behandlingarna. Det viktigaste är att läkaren eller terapeuten tillsammans med patienten utvärderar behandlingen regelbundet. Om behandlingen inte fungerar så behöver man justera behandlingen eller byta till en annan behandling.

Är det vanligt med biverkningar av antidepressiva läkemedel?

Ja, lindriga och övergående biverkningar är vanliga, framförallt när behandlingen inleds. I många fall kan dock sexuella biverkningar kvarstå så länge behandlingen pågår. Det är viktigt att patienten inte själv avbryter behandlingen . Byte av preparat eller ändring av dos kan istället minska biverkningarna. Nyttan av läkemedelsbehandlingen är för de allra flesta betydligt större än biverkningarna.

Jag har hört att antidepressiva läkemedel kan öka risken för självmord – stämmer det?

När man behandlar med antidepressiva läkemedel kan risken för självmordstankar öka i början. Det är därför viktigt att både patienten och närstående är uppmärksamma på självmordstankar eller självskadande beteende, så att man i tid kan kontakta sjukvården. Sammantaget gör läkemedelsbehandling att antalet självmord minskar.

Jag äter antidepressiva men vill byta till någon form av terapi – vad gör jag då?

Diskutera behandlingen med din läkare eller terapeut och kom ihåg att all behandling tar tid innan den ger resultat. Det är mycket viktigt att du inte själv avbryter din behandling. Det kan vara så att läkemedel är den bästa behandlingen för ditt tillstånd. Om du har ett tillstånd där en annan behandling är effektiv bör du erbjudas den eftersom hälso- och sjukvården är skyldig att erbjuda patienten behandlingar i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Min medicin fungerar bra – ska jag byta till terapi?

Nej. Om din behandling fungerar bra finns det ingen anledning att byta. Däremot är det viktigt att din behandlare tillsammans med dig regelbundet följer upp effekterna av din behandling.

Min medicin fungerar bra – kan jag sluta behandlingen då?

Nej. Det är mycket viktigt att du inte själv avbryter din behandling. Diskutera din fortsatta behandling med din läkare eller terapeut.

Ska deprimerade barn och unga behandlas på samma sätt som vuxna?

Nej, de personer (föräldrar, skola med mera) som finns runt barnet eller ungdomen behöver involveras i behandlingen. Både läkemedel och psykologisk behandling kan fungera men det är viktigt att läkaren eller terapeuten har speciell kompetens för att behandla barn och unga.

Varför rekommenderar inte Socialstyrelsen ljusterapi?

Ljusterapi har inte visat sig effektivt i vetenskapliga studier. Därför är ljusterapi en behandling som bara bör bedrivas under forskningsförhållanden. Om den fortsatta forskningen kommer fram till att det är effektivt kan vården därefter erbjuda behandlingen.

Socialstyrelsen rekommenderar ECT (elbehandling), är inte det en farlig behandling?

ECT bör endast användas vid mycket svår depression där risken för att patienten kommer till skada är stor eller där läkemedelsbehandlingen inte hjälpt. Då kan ECT rädda liv eftersom behandlingen ger en god effekt och verkar snabbt. Däremot finns det risk för minnesstörningar men dessa är oftast kortvariga.

Vilket ansvar har vården att förhindra självmord?

I samband med all diagnostik och uppföljning av vården av patienter med depression eller ångest bör hälso- och sjukvården göra självmordsriskbedömningar. Vid risk för självmord bör vården erbjuda omfattande stöd, och när så är nödvändigt i form av heldygnsvård. Vården bör också när det är möjligt erbjuda närstående möjlighet att medverka.