/
/

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

  • Ämne: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Innehåll


Rekommenderar riktlinjerna minskad tillgång till psykologisk behandling?

Nej, det stämmer inte. Socialstyrelsen framhåller i stället att tillgången till psykologisk behandling inte motsvarar behoven och att utbudet av behandlingsmetoder behöver öka. Socialstyrelsen rekommenderar mer psykologisk behandling – inte mindre, något som också framförts i den tidigare versionen av nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.  Statistik från bland annat Region Skåne och Västra götalandsregionen visar att tillgången till psykologiska behandlingar ökat kraftigt. Tyvärr kan vi samtidigt konstatera att även den psykiska ohälsan ökat, vilket innebär att behovet av psykologisk behandling är fortsatt stort.

Vilka behandlingar rekommenderas i riktlinjerna vid lindrig till medelsvår depression?

I riktlinjerna lyfts behovet av flera olika behandlingar fram. Såväl psykoterapi, i form av interpersonell terapi (IPT) och psykodynamisk korttidsterapi, (korttids-PDT) som antidepressiva läkemedel och fysisk aktivitet rekommenderas. Terapiformen kognitiv beteendeterapi (KBT) prioriteras högst vid lindrig till medelsvår depression eftersom den visat sig vara den mest effektiva behandlingen baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet.

I riktlinjerna framhålls den stora bristen på relevant vård och att vårdgivare i regioner och landsting under kommande år måste lägga stora resurser på utbildning och kompetensutveckling inom olika behandlingsmetoder. Detta för att kunna möta det ökande behovet av vård i takt med att den psykiska ohälsan hos befolkningen fortsätter att öka.

Vilka experter har deltagit i arbetet med att ta fram rekommendationer och hur har de utsetts?

Experter och sakkunniga har bland annat nominerats av de enskilda regionerna och landstingen och det är Socialstyrelsens uppfattning att sammansättningen haft en god spridning vad gäller såväl kompetenser som representation för olika sakområden. Ställningstagande om vilka prioriteringar som bör göras har tagits enligt ett konsensusförfarande i prioriteringsgruppen vilket betyder att ställningstagande inte alltid tagits i enhällighet. Alla som deltagit i arbetet har även skrivit på enskilda jävsdeklarationer för att säkerställa att inga jävsförhållanden fått råda.


Rekommenderar Socialstyrelsen i första hand elektrokonvulsiv behandling, ECT, till barn och ungdomar med depression?

Nej, det stämmer inte. I riktlinjerna rekommenderas i första hand psyk-opedagogisk behandling för att hjälpa barn och ungdomar med depression eller ångestsyndrom. Om såväl psykopedagogisk behandling, psykologisk behandling eller behandling med läkemedel inte ger avsedd effekt och patienten har svår depression, psykotiska symtom eller katatoni, alltså potentiellt en livshotande situation, finns behandling med ECT som ett alternativ. Detta alternativ gäller enbart för ungdomar efter pubertetsdebut. Under 2016 behandlades inga barn och färre än tio ungdomar under 18 år med ECT.

Kommer patienter inte att få den vård de behöver om riktlinjerna får genomslagskraft?

Enligt patentlagen har varje enskild patient rätt att i samråd med behandlande läkare välja mellan de olika behandlingar som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Riktlinjerna är rekommendationer på gruppnivå som ett stöd för dem som fattar beslut om hur sjukvårdens begränsade resurser ska fördelas och tar inte ställning till enskilda individers vårdbehov. I det enskilda fallet är det däremot alltid behandlande vårdpersonal som har ansvaret för att tillsammans med patienten göra en bedömning av patientens behov och i samråd med patienten komma fram till den behandling som patienten föredrar inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet.

Men det stämmer att eftersom vissa behandlingar ges högre prioritet än andra, så leder det rimligtvis till ett ökat fokus och mer resurser till dessa behandlingar på bekostnad av andra. Det fråntar däremot inte vårdgivaren skyldigheten att kunna erbjuda, inom eller utanför aktuell region, hela utbudet av behandlingar som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Hur förhåller sig Sveriges nationella riktlinjer i jämförelse med riktlinjer i andra länder?

Vi har tagit fram en internationell jämförelse av ett antal nationella riktlinjer för vård vid depression. Rapporten visar att det finns skillnader, men att dessa främst beror på olika nationella förutsättningar och att riktlinjerna till viss del har olika syfte och mottagare. Sammantaget visar dock rapporten på en övervägande samstämmighet mellan Socialstyrelsens och andra länders riktlinjer för behandling vid depression.

Vad händer med riktlinjerna nu?

Nu när den slutgiltiga versionen av de nationella riktlinjerna publicerats så fortsätter arbetet med rekommendationerna. Detta för att de nationella riktlinjerna även framöver ska stämma överens med vetenskap och beprövad erfarenhet. Ett exempel på när det kan vara läge att på nytt se över en rekommendation är när det publicerats vetenskapliga studier eller systematiska översikter som bedöms kunna påverka kunskapsunderlaget för frågeställningen. Denna slags översyn sker i samråd med experter i ämnesområdet och upprepas ungefär en gång om året.