Frågor och svar om lex Sarah

  • Ämne: Lex Sarah

Innehåll


Vad är lex Sarah?

Lex Sarah brukar man benämna de bestämmelser i socialtjänstlagen, SoL, och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som reglerar anställdas m.fl. skyldighet att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. I lex Sarah ingår också en skyldighet för den som bedriver verksamheten att efter att ha tagit emot en rapport utreda, dokumentera och avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande. Vidare ingår en skyldighet för den som bedriver verksamheten att om ett rapporterat missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande är allvarligt snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Skyldigheterna gäller i både kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet samt vid Statens institutionsstyrelse.

Var finns bestämmelserna om lex Sarah?

Bestämmelserna om lex Sarah finns i 14 kap. 2–7 §§ och 7 kap. 6 § SoL, i 24 b –24 g §§ och 23 e § LSS samt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah.

Vad avses med verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade?

Med verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade avses dels verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), dels utförande av personlig assistans åt någon som har beviljats assistansersättning av Försäkringskassan enligt 51 kap. 2 § socialförsäkringsbalken om det är en kommun eller en tillståndspliktig assistansanordnare utför den personliga assistansen. Bestämmelserna om lex Sarah gäller däremot inte om den assistansberättigade som fysisk person anställer de personliga assistenterna.

Vad är syftet med lex Sarah?

Lex Sarah är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas i verksamheter inom socialtjänsten och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet är att komma till rätta med brister i den egna verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen.

Gäller bestämmelserna om lex Sarah bara vid genomförande av insatser?

Nej. Bestämmelserna om lex Sarah gäller både vid handläggning av ärenden och vid genomförande av insatser inom socialtjänsten, enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse.

Är lex Sarah och lex Maria samma sak?

Nej. Lex Sarah gäller inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse och i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lex Maria gäller i verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård och för hälso- och sjukvårdspersonal. Lex Sarah och lex Maria har från och med den 1 juli 2011 en liknande utformning.

Vad innebär lex Sarah för de som bedriver verksamhet inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade?

De som bedriver verksamheter inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade är skyldiga att

  • informera de som omfattas av rapporteringsskyldigheten om skyldigheten och till vem den ska fullgöras,
  • efter att ha mottagit en rapport utan dröjsmål utreda och dokumentera missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande,
  • utan dröjsmål avhjälpa eller undanröja missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande,
  • snarast göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg om missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande är allvarligt.

Dessutom är enskilda verksamheter skyldiga att informera den nämnd som har beslutat om insatsen för den enskilde om mottagna rapporter samt om anmälningar som har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg. Vidare är Statens institutionsstyrelse skyldig att informera ansvarig socialnämnd om mottagna rapporter samt anmälningar som har gjorts till Inspektionen för vård och omsorg.

Vad innebär lex Sarah för en anställd inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade?

En anställd ska genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande i den egna verksamheten som rör en eller flera enskilda som får insatser inom verksamheten eller kan komma ifråga för insatser. Rapporten lämnas till den som bedriver verksamheten.

Vem omfattas av rapporteringsskyldigheten?

Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade omfattas av rapporteringsskyldigheten. Det är

  • anställda
  • uppdragstagare
  • praktikanter under utbildning
  • deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program.

Personliga assistenter som utför personlig assistans där Försäkringskassan har beviljat assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken omfattas av rapporteringsskyldigheten om det är kommunen eller en tillståndspliktig assistansanordnare som utför den personliga assistansen.

Omfattas god man och förvaltare av rapporteringsskyldigheten?

Nej. En god man eller en förvaltare fullgör inte uppgifter inom socialtjänsten eller enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Uppdragen god man och förvaltare regleras i bland annat föräldrabalken.

Vad ska rapporteras?

Rapporteringsskyldigheten gäller missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden som drabbar en eller flera enskilda som får insatser eller kan komma ifråga för insatser inom socialtjänsten eller i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Med missförhållanden avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

Kan ett missförhållande eller en risk för ett missförhållande vara något som den enskilde utsätts för av medboende eller andra personer som får insatser i samma verksamhet?

Ja, det avgörande är om händelsen har någon form av koppling till den egna verksamheten. Kopplingen till den egna verksamheten kan till exempel vara att medboende eller andra personer som får insatser i samma verksamhet har varit med vid det inträffade.

Vem ska informera de rapporteringsskyldiga om skyldigheten att rapportera missförhållanden?

Den som bedriver verksamheten, det vill säga

  • nämnden vid en kommunal verksamhet
  • ledningen vid Statens institutionsstyrelse
  • den som bedriver en enskild verksamhet – till exempel aktiebolag, stiftelse, kooperativ eller förening.

Ofta har den som bedriver verksamheten utsett någon, till exempel en chef, som ska ge informationen till de som har rapporteringsskyldighet.

Vem ska lex Sarah-rapporten lämnas till?

Rapporten ska lämnas till den som bedriver verksamheten, det vill säga

  • nämnden vid en kommunal verksamhet
  • ledningen vid Statens institutionsstyrelse
  • den som bedriver en enskild verksamhet – till exempel aktiebolag, stiftelse, kooperativ eller förening.

I en verksamhet ska det finnas rutiner av vilka det bland annat bör framgå till vem lex Sarah-rapporter ska lämnas. Ofta har den som bedriver verksamheten utsett någon eller några som ska ta emot rapporter. Rapporter kan lämnas skriftligt eller muntligt.

Finns det en blankett för rapportering av missförhållanden?

Nej. Det har inte fastställts någon särskild blankett för lex Sarah-rapporter på nationell nivå. Det är den som bedriver verksamheten som avgör om den vill ha en särskild blankett och hur en sådan i så fall ska se ut.

Kan en rapporteringsskyldig lämna en lex Sarah-rapport anonymt?

Nej. Det är möjligt för en rapporteringsskyldig att anonymt lämna uppgifter om brister i verksamhetens kvalitet till den som bedriver verksamheten. Det innebär dock inte att den rapporteringsskyldige har fullgjort sin skyldighet att rapportera missförhållanden enligt bestämmelserna om lex Sarah.

Vad är mottagaren av en lex Sarah-rapport skyldig att göra?

När en rapport har tagits emot ska missförhållandet eller den påtagliga risken för ett missförhållande utredas, dokumenteras och avhjälpas eller undanröjas utan dröjsmål. Den som bedriver verksamheten ska omedelbart vidta de nödvändiga åtgärder som situationen kräver. Utredningen ska genomföras utan dröjsmål och den ska dokumenteras. Vidare ska de åtgärder som vidtagits eller planeras i verksamheten för att förhindra att liknande missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden uppkommer igen dokumenteras.

Måste man utreda alla lex Sarah-rapporter?

Ja, alla rapporter måste utredas. Hur långt utredningsskyldigheten sträcker sig beror på vad som har hänt. Om det snabbt kan konstateras att det inte är fråga om ett missförhållande eller att den rapporterade risken är oklar eller avlägsen kan utredningen avslutas med ett ställningstagande sedan detta och övriga omständigheter har dokumenterats.

Vad är syftet med utredningen av en lex Sarah-rapport?

Utredningen av en lex Sarah-rapport syftar till att klarlägga vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras för att förhindra att något liknande händer igen. Det är därför viktigt att identifiera bakomliggande orsaker till missförhållandet på systemnivå. Syftet är inte att peka ut vem som har gjort fel i den aktuella situationen.

Vad ska dokumenteras vid utredningen av en lex Sarah-rapport?

Vilka uppgifter som ska framgå av dokumentationen av en lex Sarah-rapport framgår av 5 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah.

Hur omfattande måste en utredning vara?

Den som bedriver verksamheten är skyldig att utreda en rapport om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande. Hur omfattande utredningen måste vara beror på vad som har hänt. I offentlig verksamhet finns en skyldighet att se till att ärenden blir tillräckligt utredda för att den som ska fatta beslut i ett ärende ska ha ett underlag för att kunna fatta ett korrekt beslut.

Vad händer när utredningen av en lex Sarah-rapport är klar?

Utredningen ska avslutas bland annat med ett beslut eller ett ställningstagande. Om utredningen avslutas med ett konstaterande att det rör sig om ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska en anmälan snarast göras till Inspektionen för vård och omsorg.

Vad ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg?

Anmälningsskyldigheten gäller allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden som drabbar en eller flera enskilda som får insatser eller kan komma att få insatser inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det kan vara såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

När ska en lex Sarah-anmälan göras till Inspektionen för vård och omsorg?

Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska snarast anmälas till Inspektionen för vård och omsorg. Att det rör sig om ett allvarligt missförhållande kan vara uppenbart redan vid mottagandet av rapporten eller först i ett senare skede när utredningen genomförs eller när den avslutas. En utredning ska alltid genomföras även i de fall en anmälan redan har skickats separat till Inspektionen för vård och omsorg.

Hur lång tid får utredningen ta om lex Sarah-anmälan redan är gjord?

Om utredningen inte är avslutad när lex Sarah-anmälan görs till Inspektionen för vård och omsorg ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast två månader efter att lex Sarah-anmälan gjordes.

Vem kan göra en lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg?

Den som bedriver en verksamhet, det vill säga

  • nämnden vid en kommunal verksamhet
  • ledningen vid Statens institutionsstyrelse
  • den som bedriver en enskild verksamhet – till exempel aktiebolag, stiftelse, kooperativ eller förening.

Kan en anhörig eller den enskilde själv göra en lex Sarah-anmälan?

Nej. En lex Sarah-anmälan kan endast göras av den som omfattas av skyldigheten att göra en lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, det vill säga den som bedriver verksamheten.

Kan en anställd göra en lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg?

Nej, det är den som bedriven en verksamhet som är skyldig att göra en lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

En anmälan till IVO som görs på eget initiativ av en anställd tas emot som ett klagomål, varvid IVO tar ställning till om och hur myndigheten ska granska det som förs fram i anmälan.

Finns det en blankett för lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg?

Ja, och blanketten ska alltid användas. Blanketten ingår som en bilaga i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah och ska alltid användas vid en lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg.

Kan en lex Sarah-anmälan göras till Inspektionen för vård och omsorg innan utredningen i verksamheten är klar?

Ja. Om utredningen inte är avslutad när anmälan görs ska utredningen lämnas in så snart den har färdigställts och senast två månader efter att anmälan gjordes.

Vad ska lex Sarah-anmälan till Inspektionen för vård och omsorg innehålla?

Anmälan görs på en särskild blankett ”ANMÄLAN – lex Sarah”, bilaga till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:5) om lex Sarah. Förutom att uppgifterna på blanketten ska fyllas i, ska dokumentationen av utredningen enligt 5 kap. SOSFS 2011:5 bifogas, om utredningen är avslutad, samt eventuella andra handlingar som är av betydelse för det aktuella missförhållandet.

Till vem ska lex Sarah-anmälan göras?

Anmälan ska lämnas till Inspektionen för vård och omsorg. Den ska lämnas till den regionala avdelning som har tillsyn över den verksamhet där det allvarliga missförhållandet har inträffat eller den påtagliga risken för det allvarliga missförhållandet har förelegat. Anmälan ska alltså lämnas till den regionala avdelning där den berörda verksamheten geografiskt är belägen, oavsett var den som bedriver verksamheten finns.

Får man skicka en lex Sarah-anmälan med e-post eller fax?

Nej. En lex Sarah-anmälan (blankett och utredning samt eventuella andra handlingar) ska skickas med vanlig post. De flesta lex Sarah-anmälningar innehåller känsliga personuppgifter som omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. E-post och fax är inte tillräckligt säkra för att skydda sådana uppgifter.

Gäller sekretess och tystnadsplikt för lex Sarah-rapporter och lex Sarah-anmälningar?

Om det i en lex Sarah-rapport eller en lex Sarah-anmälan finns personuppgifter om enskilda som får insatser eller kan komma ifråga för insatser inom socialtjänsten, vid Statens institutionsstyrelse eller enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller sekretess och tystnadsplikt för dessa uppgifter. Det framgår för kommunala verksamheter av 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen och för enskilda verksamheter av 15 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL, och 29 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Inte bara uppgifter om namn, personnummer och direkta uppgifter om till exempel hälsa och ekonomi omfattas av sekretess, utan även andra uppgifter som gör att en enskild person kan identifieras.

I vissa fall kan även namnet på den enhet där det missförhållandet har inträffat, namnet på arbetsledaren eller en annan anställd omfattas av sekretess. Det gäller om uppgifterna kan användas för att ”baklänges” identifiera en person som får insatser inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade eller vid Statens institutionsstyrelse. Enhetens namn, arbetsledarens namn eller en annan anställds namn omfattas däremot inte av socialtjänstsekretess om avsikten är att skydda enheten, arbetsledaren eller den enskilde anställde.