/
/

Frågor och svar om ledningssystem

  • Ämne: Ledningssystem

Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.

Innehåll


Vad är ett ledningssystem?

Ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten.

Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med stöd av ledningssystemet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS

  • planera
  • leda
  • kontrollera
  • följa upp
  • utvärdera
  • förbättra verksamhetens kvalitet

Vad är kvalitet?

Definitionen av kvalitet är att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter.

Läs i föreskrifterna

Läs i Meddelandebladet Nr 11/2011

Kvalitet är att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter . Var kan jag få hjälp att hitta dessa?

Länkar lagstiftning;

Vad är en process?

En process är en serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat.

Läs i föreskrifterna

Har de områden som beskrivs i handboken ”God vård – ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården” försvunnit?

De olika områdena har inte försvunnit i och med de nya föreskrifterna och allmänna råden. Detta eftersom områdena ofta bygger på krav i hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Områdena kan därför fortfarande ingå i det som varje vårdgivare ska säkra med stöd av ledningssystemet.

I den tidigare handboken God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården beskrivs sex kvalitetsområden. Områdena anger att hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt ges i rimlig tid. Där lyfts också fram att hög patientsäkerhet är ett fundamentalt krav på all hälso- och sjukvård och att ett aktivt patientsäkerhetstänkande därför måste genomsyra allt systematiskt kvalitetsarbete. Slutligen lyfts i handboken även kravet i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen på personal, lokaler och utrustning.

Ett exempel är kvalitetsområdet om att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig. I patientsäkerhetslagen framgår att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ett annat exempel är kvalitetsområdet om effektiv hälso- och sjukvård. Att det kravet ingår i det som ska säkras enligt de nya föreskrifterna följer av hälso- och sjukvårdslagen där det framgår att ledningen av hälso- och sjukvård ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar konstadseffektivitet. Lagkraven bakom de tidigare kvalitetsområdena i God vård-handboken ingår alltså i det som den som bedriver verksamhet ska säkra enligt de nya föreskrifterna.
Vårdgivaren kan därför precis som tidigare vara skyldig att ta fram processer eller rutiner för områdena. Det avgörande är om det behövs sådana styrande dokument för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet.

I de nya föreskrifterna och allmänna råden tydliggörs att varje vårdgivare måste göra en ordentlig kartläggning av samtliga krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Samtliga krav och mål ska vårdgivaren kunna säkra med stöd av sitt ledningssystem genom att ta fram ändamålsenliga processer och rutiner. Utöver de bestämmelser som ligger till grund för kvalitetsområdena i God vård kan en vårdgivare därför bli skyldig att ta fram processer och rutiner för att säkra övriga krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. De nya föreskrifterna ställer därför mer omfattande krav på vad som ska säkras än de tidigare föreskrifterna.

Läs i lagen

Har de områden som beskrivs i handboken från 2006 ”God kvalitet för socialtjänsten – om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS” försvunnit?

I handboken från 2006 finns ett avsnitt som beskriver de områden som de gamla föreskrifterna SOSFS 2006:11 omfattade. De olika områdena har inte försvunnit i och med de nya föreskrifterna och allmänna råden. Detta eftersom områdena ofta bygger på krav i lagstiftningen enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Områdena kan därför fortfarande ingå i det som ska säkras med stöd av ledningssystemet.

Ett exempel är området handläggning och dokumentation av ärenden som rör enskilda. Krav som styr handläggning och dokumentation finns t.ex. i socialtjänstlagen och LSS. Bestämmelser finns även i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS.

Ett annat exempel är området personal och kompetensförsörjning. I socialtjänstlagen anges att det ska finnas personal för utförandet av uppgifter inom socialtjänsten med lämplig utbildning och erfarenhet. Enligt LSS ska det för verksamhet enligt samma lag finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad ska kunna ges.Även dessa krav ingår därför även fortsättningsvis i det som ska säkras enligt SOSFS 2011:9.

I de nya föreskrifterna och allmänna råden tydliggörs att den som bedriver verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS måste göra en kartläggning av samtliga krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvård och beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Kraven och målen ska den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS kunna säkra genom att ta fram ändamålsenliga processer och rutiner.

Läs i lagen och föreskrifterna

Den som är vårdgivare är ansvarig för att det finns ett ledningssystem. Vem är det?

Vårdgivare är: - statlig myndighet , landsting eller kommun som bedriver hälso- och sjukvård i egen regi - annan juridisk person än staten, landsting eller kommun som bedriver hälso- och sjukvård till exempel aktiebolag eller stiftelser. Detta omfattar även juridiska personer som ägs av ett eller flera landsting eller kommuner - enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård

Den som bedriver socialtjänst är ansvarig för att det finns ett ledningssystem. Vem är det?

Den som bedriver socialtjänst är: -socialnämnd eller motsvarande kommunal nämnd, i fråga som gäller socialtjänst som kommunen bedriver i egen regi -Statens institutionsstyrelse, då den myndigheten bedriver socialtjänst -annan juridisk person än staten eller kommun som bedriver socialtjänst, till exempel aktiebolag eller stiftelser. Detta omfattar även juridiska personer som ägs av en eller flera kommuner -enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst

Kravet på att ha ett ledningssystem gäller både för den verksamhet som innefattar myndighetsutövning, till exempel ärendehandläggning, som för den verksamhet som gäller genomförandet av insatser.

Den som bedriver verksamhet enligt LSS är ansvarig för att det finns ett ledningssystem. Vem är det?

Den som bedriver verksamhet enligt LSS är: -kommunal nämnd, i fråga om sådan verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade som kommunen eller landstinget bedriver i egen regi -annan juridisk person än staten, landsting eller kommun som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade, till exempel aktiebolag eller stiftelser. Detta omfattar även juridiska personer som ägs av ett eller flera landsting eller kommuner -enskild näringsidkare som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Kravet på att ha ett ledningssystem gäller både för den verksamhet som innefattar myndighetsutövning, till exempel ärendehandläggning, som för den verksamhet som gäller genomförandet av insatser.

Vårdgivare omfattas av såväl det allmänna rådet om att göra en kvalitetsberättelse som av lagkravet på att göra en patientsäkerhetsberättelse. Hur hänger bestämmelserna ihop?

Så länge det går att utläsa de uppgifter som ska framgå av patientsäkerhetsberättelsen i kvalitetsberättelsen finns det inget hinder för en vårdgivare att upprätta kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen i ett och samma dokument.

Att varje vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och därigenom förebygga att patienter drabbas av vårdskador framgår av patientsäkerhetslagen. Där framgår också att vårdgivaren senast den 1 mars varje år ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse. I den ska det framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Utöver den lagstadgade skyldigheten för vårdgivaren att upprätta en patientsäkerhetsberättelse rekommenderar Socialstyrelsen alla vård- och omsorgsgivare att skriva en årlig berättelse av vilken det framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår.

Patientsäkerhet handlar om skydd mot vårdskada. Att vårdgivaren ska arbeta för att förebygga vårdskador framgår av patientsäkerhetslagen. Kvalitetsbegreppet är dock vidare än att enbart arbeta med patientsäkerhet. Med kvalitet avses ju att en verksamhet uppfyller samtliga krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter, dvs. även sådana krav och mål som inte direkt påverkar patientsäkerheten. Socialstyrelsen rekommenderar att hela arbetet med att systamatiskt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet årligen ska beskrivas i en kvalitetsberättelse.

Läs i lagen och föreskrifterna

Hur ska arbetet med egenkontroll bedrivas för att det ska uppfylla kraven i föreskriften?

Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet.

Den som bedriver verksamheten måste göra en bedömning av och en planering för vilka åtgärder som måste vidtas och hur ofta dessa måste utföras för att verksamhetens kvalitet ska säkras.

I de nya föreskrifterna anges en lista på åtgärder som egenkontrollen kan innefatta. Listan är endast exemplifierande och även andra aktiviteter kan behöva utföras som en del av egenkontrollen för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Listan tar upp följande aktiviteter

  • jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister
  • jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter
  • jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat
  • målgruppsundersökningar
  • granskning av journaler, akter och annan dokumentation
  • undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet
  • analys av uppgifter från patientnämnder, och inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter.

Vi bedriver en verksamhet som omfattar de tre områdena socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindrade och hälso- och sjukvård. Kan vi ta fram ett gemensamt ledningssystem?

Ja, en av fördelarna med de nya föreskrifterna är att de gäller för all hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. För en verksamhet som omfattar både till exempel hälso- och sjukvård och socialtjänst är det därför nu möjligt skapa ett gemensamt ledningssystem som gäller för hela verksamheten.

Vad kommer att krävas för särskilda skäl för att en verksamhet ska kunna få undantag från någon eller några av bestämmelserna om ledningssystem?

Föreskrifterna anger att ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Samtidigt gäller de nya föreskrifterna för hela hälso- och sjukvården, hela socialtjänsten och all verksamhet enligt LSS. Då tillämpningsområdet är så omfattande har Socialstyrelsen en möjlighet att medge undantag för en viss verksamhet från en eller flera av bestämmelserna. Eftersom det redan i föreskrifterna följer att ledningssystemet ska anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning kan det antas att endast mycket få verksamheter kommer att kunna uppvisa sådana särskilda skäl som berättigar till undantag.

Läs i föreskrifterna