Frågor och svar om läkarnas ST – dokumentation

• 
• Skriv ut

Innehåll

• Är det obligatoriskt att upprätta en utbildningsplan? Måste delmålen preciseras i detta dokument?
• Vad skall dokumenteras? I föreskrifterna anges att t ex behandlingskonferens ska dokumenteras. På vår klinik har vi behandlingskonferens varje vecka, måste jag skaffa ett intyg från varje sådan konferens?
• Bör det därför göras en överenskommelse mellan hemklinik och sidoutbildande klinik innan sidoutbildningen påbörjas, angående vilka delmål som sidoutbildningen ska ge måluppfyllelse inom?
• När är det tillämpligt att använda auskultationsintyget?
• Om jag använder auskultation när det inte är angivet som lärandemetod, t ex för att en kortare tid förkovra mig på en hudmottagning, hur ska detta då redovisas? Det är ju inte egentlig klinisk tjänstgöring eftersom jag inte arbetat självständigt, men heller alltså inte en angiven lärandemetod i just min målbeskrivning.
• Hur ska man tolka kravet om uppföljning av nedanstående lärandemetod ”kurs alternativt större yrkesrelaterad sammankomst” – skall större yrkesrelaterad sammankomst redovisas på intyget för kurs? Eller ska det inte redovisas?
• Kan andra kursintyg än det som finns i föreskriften användas som intyg på genomgången kurs vid ansökan om specialistkompetens? Kan handledare istället för kursledare intyga med stöd av ett annat kursintyg?
• Vilket intyg skall användas för gruppträffar (som exempel FQ, Balint, olika föreläsningar)?
• Vem skriver på att en klinisk tjänstgöring är godkänd vid en extern enhet som ingår i ST-tjänstgöringen? Jag är verksam inom barn- och ungdomspsykiatri och vi har som exempel ST-placering vid ätstörningsenhet som ej hör till hemkliniken. Är det då den kliniske handledaren (instruktören) vid ätstörningsenheten, eller huvudhandledaren på hemkliniken (dvs ST-läkarens långsiktige handledare) som skriver på intyget för denna placering?
• Hur omfattande skall det individuella skriftliga arbetet vara för att godkännas? Vem skall specificera detta?
• Måste den verksamhetschef som intygar uppnådd specialistkompetens vara specialistkompetent läkare i avsedd specialitet?

Är det obligatoriskt att upprätta en utbildningsplan? Måste delmålen preciseras i detta dokument?

Ja. I föreskrifterna anges att ett individuellt utbildningsprogram i enlighet med målbeskrivningens krav ska upprättas och fastställs i samråd med handledaren och ST-läkaren, teoretiska utbildningsmoment och kurser i enlighet med målbeskrivningens krav planeras in i utbildningsprogrammet, och att utbildningsprogrammet revideras regelbundet och därutöver vid behov i samråd med handledaren och ST-läkaren (SOSFS 2008:17, 3 kap, 3§).

Vad skall dokumenteras? I föreskrifterna anges att t ex behandlingskonferens ska dokumenteras. På vår klinik har vi behandlingskonferens varje vecka, måste jag skaffa ett intyg från varje sådan konferens?

Det ökade kravet på dokumentation har tillkommit för att sprida uppföljningsmomenten inom ST-utbildningen på flera aktörer jämfört med tidigare, då detta ansvar vilade enbart på verksamhetschefen. Dokumentationen syftar till att säkerställa måluppfyllelsen, och ska utgöra ett verktyg för både återkoppling och godkännande. Att framskaffa ett intyg per vecka ter sig administrativt otympligt, och i det individuella fallet föreslås att handledare och ST-läkare diskuterar sig fram till ett praktiskt genomförbart sätt att dokumentera att deltagande i behandlingskonferenser skett, exempelvis genom ett sammanfattande intyg.

Aktuell handledare vid den klinik där sidoutbildning sker ska intyga att ST-läkaren uppfyller kraven för de delmål (eller del av delmål) i målbeskrivningen som sidoutbildningen avser att uppfylla. Dessutom skall handledare (och verksamhetschef) vid hemkliniken intyga att kompetens är uppnådd enligt hela målbeskrivningen.

Bör det därför göras en överenskommelse mellan hemklinik och sidoutbildande klinik innan sidoutbildningen påbörjas, angående vilka delmål som sidoutbildningen ska ge måluppfyllelse inom?

I föreskriften (SOSFS 2008:17, kap 3, 3§) anges att verksamhetschef ansvarar för att ett individuellt utbildningsprogram i enlighet med målbeskrivningens krav upprättas och fastställs i samråd med handledare och ST-läkare. Detta innebär att det är ett krav att utbildningsprogrammet upprättas, och hur detta sedan praktiskt genomföres lokalt exempelvis vad gäller sidoutbildningar, är inget som Socialstyrelsen reglerar i detalj. Det är delmålen som skall uppfyllas med sina lärandemetoder, bland annat via ”tjänstgöring vid enhet där sådan verksamhet bedrivs”.

Specialitetsföreningen för respektive specialitet ska ta eller har tagit fram egna rekommendationer om hur föreskrifterna lämpligen tillämpas inom den egna specialiteten. Här kan rekommendation finnas om hur ett utbildningsprogram lämpligen upprättas, men detta är alltså inget som Socialstyrelsen reglerar.

När är det tillämpligt att använda auskultationsintyget?

Intyg om auskultation ska endast lämnas in till Socialstyrelsen när auskultation är en alternativ lärandemetod till klinisk tjänstgöring (SOSFS 2008:17, 7 kap., 7 § samt vid aktuellt delmål). I dessa få förekommande fall anges detta i målbeskrivningen för aktuell specialitet.

Om jag använder auskultation när det inte är angivet som lärandemetod, t ex för att en kortare tid förkovra mig på en hudmottagning, hur ska detta då redovisas? Det är ju inte egentlig klinisk tjänstgöring eftersom jag inte arbetat självständigt, men heller alltså inte en angiven lärandemetod i just min målbeskrivning.

Det är endast när auskultation används som alternativ lärandemetod till klinisk tjänstgöring och det är angivet i författningen som intyg ska lämnas med ansökan till Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ställer inga krav på hur dokumentationen sker internt eller på hur auskultationen redovisas för handledare och verksamhetschef i de fall den fullgörs som en lärandemetod utan att vara förskriven.

Hur ska man tolka kravet om uppföljning av nedanstående lärandemetod ”kurs alternativt större yrkesrelaterad sammankomst” – skall större yrkesrelaterad sammankomst redovisas på intyget för kurs? Eller ska det inte redovisas?

Det finns inget krav på redovisning genom intyg till Socialstyrelsen på deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst.

Kan andra kursintyg än det som finns i föreskriften användas som intyg på genomgången kurs vid ansökan om specialistkompetens? Kan handledare istället för kursledare intyga med stöd av ett annat kursintyg?

Nej. I Socialstyrelsens föreskrift om läkarnas ST (SOSFS 2008:17) finns som bilaga 5 det intyg som skall användas. Av intyget ska framgå kurstid, vilka delmål eller del av delmål som kursen utgör lärandemetod för, en kort beskrivning av kursen samt att kursen är godkänd vilket intygas av kursledaren.

SOSFS 2008:17 trädde i kraft 1 september 2008 men gäller för ST från och med 1 juli 2006. Det innebär att en del ST-läkare gjort sin ST delvis under en tid då reglerna ej gällt. Socialstyrelsen kommer att ta detta i beaktande när ansökningshandlingarna om specialistkompetens inkommer, exempelvis beträffande utformning av kursintyg.

Det är kursledare och inte handledare som ska intyga godkänd kurs och alltså ska blanketten för intyg användas av kursgivaren.

Vilket intyg skall användas för gruppträffar (som exempel FQ, Balint, olika föreläsningar)?

Vid ansökan om specialistkompetens skall intyg på följande skickas in till Socialstyrelsen: klinisk tjänstgöring, auskultation (i förekommande fall), kurs, skriftligt individuellt arbete, kvalitets- och utvecklingsarbete. Utöver dessa lärandemetoder finns ytterligare lärandemetoder såsom till exempel seminarium, inomprofessionell reflektion i grupp etc (SOSFS 2008:17, 7 kap, 7 §). Dessa lärandemetoder utgör allmänna råd, och skall därför ej redovisas med intyg till Socialstyrelsen. Däremot åligger det ST-läkaren att insamla dokumentation för att styrka uppnådd kompetens, där dokumentation på t ex medverkan i inomprofessionell reflektion i grupp skall inhämtas. Rutiner för hur denna dokumentation sker får utformas lokalt på vederbörande klinik, och är inget som Socialstyrelsen reglerar och alltså inte heller kräver intyg om.

Vem skriver på att en klinisk tjänstgöring är godkänd vid en extern enhet som ingår i ST-tjänstgöringen? Jag är verksam inom barn- och ungdomspsykiatri och vi har som exempel ST-placering vid ätstörningsenhet som ej hör till hemkliniken. Är det då den kliniske handledaren (instruktören) vid ätstörningsenheten, eller huvudhandledaren på hemkliniken (dvs ST-läkarens långsiktige handledare) som skriver på intyget för denna placering?

Intyget för klinisk tjänstgöring skall utfärdas av aktuell handledare för den kliniska tjänstgöringen och innefatta vilka delmål och/eller del av delmål som tjänstgöringen utgör lärandemetod för, samt tid och tjänstgöringsenhet. Vidare skall all ST ske under handledning (SOSFS 2008:17, 2 kap, 1§) och handledaren skall vara handledarutbildad (3 kap, 5§). Detta innebär alltså att även vid sidoutbildning skall handledare vara utsedd. Det är denne som utfärdar intyg om klinisk tjänstgöring för det avsedda delmålet eller delmålen.

Hur omfattande skall det individuella skriftliga arbetet vara för att godkännas? Vem skall specificera detta?

Socialstyrelsen har inte reglerat i vilken omfattande det skriftliga individuella arbetet skall vara. Specialitetsföreningen för respektive specialitet ska ta eller har tagit fram egna rekommendationer om hur föreskrifterna lämpligen tillämpas inom den egna specialiteten. Här kan rekommendation om det skriftliga arbetets omfattning nedtecknas, men detta är inget som Socialstyrelsen reglerar.

Måste den verksamhetschef som intygar uppnådd specialistkompetens vara specialistkompetent läkare i avsedd specialitet?

Ja. Detta är inte specifikt skrivet i föreskriften utöver när det gäller sammanslagna specialiteter, utan har betraktats som ett underförstått krav eftersom det gäller att intyga att vederbörande kan anses uppfylla målen för specialistkompetens. Detta anses inte vara möjligt att intyga utan att själv inneha specialistkompetens i den avsedda specialiteten. Även handledare som intygar uppnådd specialistkompetens måste vara specialist i den avsedda specialiteten (SOSFS 2008:17, 3 kap, 5§).

Studierektor har ej som uppgift att intyga uppnådd kompetens.