/
/

Frågor och svar om Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

  • Ämne: Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Här hittar du svar på vanliga frågor om våra rekommendationer för sjukskrivning.

Innehåll


Hur är beslutsstödet tänkt att användas?

De övergripande principerna för beslutsstödet anger de grundläggande förhållningssätt och arbetssätt som ska prägla sjukskrivningar. De specifika rekommendationerna ska användas som vägledning vid sjukskrivningsbedömningar, det vill säga vara utgångspunkt och referens vid bedömningar av individens arbetsförmåga. Beslutsstödet är byggt på erfarenhet och kunskaper om sjukdomsförlopp i de fall patienten har en diagnos med typiskt förlopp.

Bedömningarna ska alltid vara individuella och utgå ifrån individens unika förhållanden. Många patienter har en mer komplicerad sjukdomsbild med flera olika diagnoser. Här är det läkarens ansvar att göra en individuell bedömning utifrån den diagnos som bedöms påverka funktionstillståndet. Om en sådan komplicerad sjukdomsbild förvärrar funktionsnedsättningen och aktivitetsbegränsningen kan detta anges som motiv till avsteg från rekommendationen.

Kan läkarna göra avsteg från rekommendationerna?

Läkarna har stor frihet att göra avsteg från rekommendationerna. Det som är viktigt för alla parter är att avstegen tydligt motiveras och dokumenteras i det medicinska underlaget, vanligtvis läkarintyg. Motiveringen till avsteg och kvaliteten på informationen i det medicinska underlaget generellt är viktig för att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut på rätt grund och är avgörande för den eftersträvade kvalitetshöjningen i sjukskrivningsprocessen. Sjukskrivningen ska ses som ett verktyg för att återfå arbetsförmågan så långt det är möjligt. Därför är det bedömningen av patientens individuella behov av sjukskrivning som ska vara i fokus.

Vad grundar ni den rekommenderade sjukskrivningstiden på?

Vi har haft en lång rad läkare med specialistkompetens till hjälp. Utifrån sina kunskaper om sjukdomars förlopp och läkningstid har de resonerat sig fram till vad som är rimliga och normala sjukskrivningstider beroende på olika faktorer såsom svårighetsgrad, komplicerande faktorer eller arbetsbelastning. En utgångspunkt för hela arbetet är att behandlande läkare alltid kan göra avsteg från rekommenderad tid.

Kan man sätta maxtider på sjukdomar?

Beslutsstödet innehåller inte maxtider utan anger rimliga normaltider. Sjukdomar drabbar olika hårt och människors arbeten ställer olika krav – rekommendationerna förväntas gälla för de flesta, men inte alla.

Vad händer om man inte blir frisk inom de ramar som ni har satt upp?

Är man inte återställd vid sjukskrivningen slut behövs ett förnyat ställningstagande om sjukskrivningen ska förlängas. Det är då viktigt att läkaren gör en ny bedömning för att kontrollera att diagnosen är riktig ställd, att patienten har fått rätt behandling och att inga komplikationer tillstött. Kanske behöver nya undersökningar göras.

I vissa fall rekommenderas ingen sjukskrivning, kan det vara rimligt?

Rekommendationerna gäller från det tillfälle patienten uppsöker hälso- och sjukvården. Det innebär att antalet sjukdagar kan skilja något beroende på om patienten sjukanmält sig själv eller inte innan besöket. Sjukskrivningstiden kan för vissa diagnoser upplevas mycket korta, eftersom den eventuella egna sjukanmälan räknas bort.

När det i rekommendationerna står att sjukskrivning i normalfallet inte behövs, har hänsyn tagits till att möjligheten till egen sjukanmälan normalt finns. Ett vanligt exempel är när man är förkyld eller insjuknar i influensa. Den första veckan som man inte arbetar omfattas av den egna sjukanmälan och tas därför inte upp i rekommendationerna. I de fall som man åker in akut på sjukhus, t.ex. vid stroke, startar sjukskrivningen enligt rekommendationerna från den dagen man blir inskriven.

Hur har beslutsstödet tagits fram?

Utgångspunkten har varit att skapa konsensus bland de många medicinska företrädare som medverkat i arbetet. Det konkreta arbetet med att formulera specifika rekommendationer har skett i flera steg. Det första steget har inneburit att ett stort antal medicinskt sakkunniga har formulerat rekommendationer för diagnoser som är vanliga som sjukskrivningsorsak. De sakkunniga har utsetts av styrelserna för specialitetsföreningar inom Sveriges läkarförbund och för Svenska Läkaresällskapets sektioner.

Rekommendationerna har därefter granskats av representanter för aktuell specialitet, samt av primärvårdsläkare och företrädare för berörd specialistförening.

Hur följs beslutsstödet upp? Vad händer om någon rekommendation visar sig vara skadlig?

Beslutsstödet ska kontinuerligt följas upp, uppdateras och utvärderas. Utifrån läkares erfarenheter om hur beslutsstödet fungerar i praktiken och den återkoppling som myndigheten får på andra sätt, kommer de specifika rekommendationerna kontinuerligt att uppdateras. Rekommendationerna för diagnoserna finns webbformat på Socialstyrelsens webbplats, bland annat med motiveringen att de ska vara lätta att uppdatera och att det alltid ska vara rätt version som är tillgänglig. Rekommendationerna har även digitaliserats och kommer att finnas tillgängligt i läkares journal- och intygssystem.

Vad menas med försäkringsmedicin?

Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada påverkar och påverkas av olika försäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner.

Varför har Socialstyrelsen beslutsstöd för sjukskrivningar?

År 2005 fick Socialstyrelsen och Försäkringskassan i uppdrag att ta fram riktlinjer för sjukskrivningar. Syftet med beslutsstödet är att skapa en bättre och mer kvalitetssäkrad praxis, ökad förutsägbarhet för patienter och vårdpersonal och färre skadliga sjukskrivningar. Det är ett problem att praxisen för sjukskrivningar varierar stort över landet och sjukskrivning används i vissa fall istället för utredning och rehabilitering.

Socialstyrelsen och Försäkringskassan har kontinuerligt kommunicerat beslutsstödet med övriga nationella aktörer (Svenska Läkarsällskapet, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Kommuner och Landsting samt SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering).

Varför får jag inte sjukpenning, min läkare har ju sjukskrivit mig?

Läkarens intyg om sjukskrivning är ett viktigt underlag i Försäkringskassans bedömning om din rätt till sjukskrivning, men Försäkringskassan har också ett eget ansvar för att utreda din arbetsförmåga. Om du får sjukpenning eller inte beror alltså på flera saker än läkarens intyg.

Kan Försäkringskassan neka mig sjukpenning med hänvisning till era sjukskrivningsrekommendationer?

Våra rekommendationer för sjukskrivning är inte regler för hur länge man kan få sjukpenning. Både sjukskrivningstid och rätt till sjukpenning ska bedömas individuellt i varje enskilt fall. Försäkringskassan har däremot fasta tidsgränser i sjukförsäkringen att förhålla sig till.