/
/

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd – på svenska

  • Ämne: Ekonomiskt bistånd – på svenska

Innehåll


Du som vill ansöka om ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) ska i första hand ta kontakt med socialtjänsten i kommunen där du bor. Socialstyrelsen arbetar endast generellt med socialtjänstfrågor och kan inte säga något om enskilda fall.

Här hittar du svar på några vanliga frågor om ekonomiskt bistånd. Om du vill ha mer information ska du kontakta din kommun.

Var ansöker jag om ekonomiskt bistånd?

Du ansöker om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten i kommunen där du bor. Om du tillfälligt är i en annan kommun och behöver akut hjälp, kan du ta kontakt med socialtjänsten i den kommunen. Om du är bostadslös ansöker du i kommunen där du för tillfället vistas.

Du har alltid rätt att lämna in en ansökan om ekonomiskt bistånd och få den prövad.

Hur gör jag för att ansöka om bistånd?

Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun och beställ tid för ett besök. Ofta vill socialtjänsten redan i telefon veta lite om varför du ringer. Du måste uppge namn och adress.

För det mesta skickar socialtjänsten även en del skriftlig information där det till exempel står vad du ska ha med dig vid besöket. Ofta får du också i förväg en ansökningsblankett som du ska fylla i och ta med. Kom ihåg att säga till om du behöver en tolk. 

Vilken typ av uppgifter måste jag lämna?

När du ansöker om ekonomiskt bistånd gör socialtjänsten en utredning för att bedöma om du har rätt till bistånd. Din ansökan bedöms utifrån din ekonomiska situation och om du uppfyller de krav som de kan ställa på dig. Utredningen är frivillig och kan inte genomföras mot din vilja. Du kan när som helst begära att socialtjänsten avbryter utredningen.

Men om du vill ha ett beslut som bygger på en noggrann utredning måste du lämna uppgifter till socialtjänsten. Det gäller uppgifter om till exempel boende och familjeförhållanden samt alla ekonomiska förhållanden som inkomster, tillgångar och utgifter.

Om du är till exempel är arbetslös vill socialtjänsten se att du är inskriven på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete. Socialtjänsten brukar kräva att du styrker uppgifterna du lämnar genom till exempel hyreskontrakt eller kontoutdrag.

Vad händer med de uppgifter jag lämnar?

Socialtjänsten är skyldig att skriva ned de uppgifter som är viktiga för handläggningen av din ansökan. Det ska till exempel stå i dokumentationen vad som har kommit fram när handläggaren kontrollerat uppgifter hos andra myndigheter och vilka beslut som har fattats. Om socialtjänsten gör kontroller hos andra myndigheter så ska det vara godkänt av dig. Oftast gör du det på ansökningsblanketten.

Dokumentationen ska vara korrekt och neutral och får inte innehålla uppgifter som känns kränkande. Socialtjänsten ska bara dokumentera det som behövs för deras utredning och beslut. Du har rätt att läsa vad som har skrivits om dig och du har också rätt att få noterat om du tycker att något som står är felaktigt eller om du har en annan åsikt.

Dokumentationen sparas normalt i fem år och förstörs sedan. De uppgifter du lämnar till socialtjänsten är sekretessbelagda, de får alltså inte lämnas ut. Men det finns undantag, till exempel i vissa fall när polisen begär ut uppgifter under en utredning om brott.

Sparar socialtjänsten mina uppgifter?

Ja. Socialtjänsten sparar normalt uppgifter i fem år och förstör dem sedan.

Vad händer om jag lämnar felaktiga uppgifter?

Du blir tvungen att betala tillbaka bistånd som du fått på grund av felaktiga uppgifter. Om du medvetet har lurat socialtjänsten betraktas det som ett misstänkt bidragsbrott och kan leda till polisanmälan. 

Vad kan jag få bistånd till?

Ekonomiskt bistånd består av två delar: försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt. Försörjningsstödet prövas månadsvis och täcker de vanliga och regelbundet återkommande kostnaderna för till exempel mat, kläder, förbrukningsvaror, boende och hushållsel.

Ekonomiskt bistånd för livsföringen i övrigt gäller kostnader som är tillfälliga och inte täcks av försörjningsstödet. Vanliga behov är till exempel kostnader för läkarvård, medicin, tandvård, glasögon, möbler eller annat till hemmet och flyttning.

Det finns dock ingen begränsning när det gäller bistånd för livsföringen i övrigt och du bestämmer själv vad du vill ansöka om. Det avgörande är att du behöver biståndet för att ha en skälig (rimlig) levnadsnivå.

Vad krävs för att jag ska kunna få ekonomiskt bistånd?

Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. Du har i första hand ett eget ansvar för att reda upp din situation.

Socialtjänsten kan till exempel kräva att du söker arbete och accepterar att vara med i kommunens eller arbetsförmedlingens program eller åtgärder för arbetslösa. Socialtjänsten gör en individuell bedömning av varje ansökan. I regel har du inte rätt till ekonomiskt bistånd om du har pengar på banken eller andra tillgångar.

Du ska alltså vara helt utan egna ekonomiska resurser för att ha rätt till bistånd. Du ska också i första hand söka de generella förmåner och ersättningar som du kan få, till exempel sjukpenning, föräldrapenning, bostadsbidrag och underhållsstöd. 

Kan jag få akut hjälp?

Ja, om du riskerar att annars hamna i en nödsituation. Det finns inte definierat vad som är en nödsituation utan socialtjänsten bedömer detta från fall till fall.

Vad gäller om jag är gift, registrerad partner eller sambo?

I dessa fall räknar socialtjänsten normalt med att ni i första hand hjälper varandra ekonomiskt, dvs. har en gemensam ekonomi.

Vad gäller om jag är arbetslös?

Du ska vara anmäld vid arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. Du måste även visa att du står till arbetsmarknadens förfogande genom att vara beredd att ta de arbeten eller arbetsmarknadsåtgärder som du blir erbjuden av Arbetsförmedlingen eller kommunen.

Arbetsmarknadsåtgärder kan vara till exempel arbetsmarknadsutbildning, praktik, arbetsrehabiliterande åtgärder och svenskundervisning för invandrare (sfi).

I första hand krävs att du söker och tar lämpligt heltidsarbete. Om du inte kan få heltidsarbete direkt måste du söka och ta lämpligt deltidsarbete så länge. Du måste också vara beredd att söka arbeten utanför det yrkesområde eller den ort där du tidigare arbetat.

Vad gäller om jag är sjuk?

Socialtjänsten kräver i regel att du är sjukskriven och visar upp ett läkarintyg om du inte kan arbeta eller söka arbete på grund av sjukdom.

Om sjukskrivningen blir långvarig kan socialtjänsten även kräva att få se läkarens plan för rehabilitering. Det är också möjligt att socialtjänsten vill att du godkänner att de tar kontakt med din läkare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att få veta vilken hjälp du behöver.

Vad gäller om jag är studerande?

Socialtjänsten beviljar oftast inte ekonomiskt bistånd till studerande under terminerna. Du anses då kunna klara dig på studiemedel eller andra studiestöd.

Alternativet för den som inte klarar sig på studiemedel är oftast att ta ett arbete. Om det finns särskilda skäl kan dock socialtjänsten göra undantag, till exempel om du hamnat i en situation som du inte väntat dig. Studiemedlen är beräknade efter terminens längd och det syns på studiemedelsbeskedet hur länge pengarna ska räcka.

Under studieuppehåll gäller samma krav som för andra arbetslösa. Om du aktivt har sökt sommarjobb men inte fått något, kan du alltså ha rätt till ekonomiskt bistånd om du uppfyller övriga villkor. Eventuellt kräver socialtjänsten att du deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. (Se också frågan Vad gäller om jag är arbetslös?)

Vad gäller om jag är ung och har avbrutit gymnasiet?

Om du är under 18 år ska dina föräldrar försörja dig. Om du har fyllt 18 år kan du söka ekonomiskt bistånd och får visa för socialtjänsten att du söker arbete.

Eventuellt kräver socialtjänsten att du deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet (se också frågan Vad gäller om jag är arbetslös?). Socialtjänsten kan inte kräva att du börjar i gymnasiet igen för att du ska kunna få bistånd.

Vad gäller om jag är ung och vill flytta hemifrån? 

Enligt lagen är föräldrar skyldiga att försörja sina barn tills de fyller 18 år. Om du fortfarande går i skolan (gymnasiet) när du fyller 18 år förlängs skyldigheten. Den gäller då tills du gått ut skolan, men inte efter du fyllt 21 år.

18–20-åringar som inte går i skolan kan alltså söka ekonomiskt bistånd för egen del. Men ungdomar har inte någon självklar rätt till bistånd till kostnader för eget boende. Ungdomar som vill flytta hemifrån får bara hjälp till bostadskostnader när det finns starka skäl för flyttningen, till exempel hälsoproblem. Man räknar med att ungdomar inte flyttar hemifrån förrän de kan betala för boendet själva.

Hur går utredningen av ansökan till?

Ansökan om bistånd ska bedömas individuellt. Handläggaren tittar på din ekonomiska situation men också på vad du själv eller socialtjänsten kan göra för att du ska bli självförsörjande.

Vid nybesök måste du ha med dig legitimation som visar vem du är och hyreskontrakt, hyresavi eller något annat som visar var du bor. För att visa hur din ekonomiska situation ser ut kan du ta med dig kopia på bilagan till din senaste deklaration. Du kan även ta med dig annat som du tror hjälper handläggaren att få en överblick över din ekonomiska situation.

Dessutom behöver du ta med dig verifikationer på aktuella inkomster och utgifter. (Se också frågan Hur räknar socialtjänsten ut om jag har rätt till bistånd för försörjningen?)

När du ansöker om ekonomiskt bistånd till annat än försörjningen måste du oftast kunna visa vad det kostar genom kvitto, kostnadsförslag eller liknande för till exempel läkarvård, medicin, tandvård, glasögon, möbler eller annat till hemmet och flyttning.

Om du är arbetslös måste du kunna visa upp besökskort från arbetsförmedlingen eller andra papper som visar att du försöker få ett arbete. Om du är sjukskriven måste du kunna visa upp läkarintyg.

Hur räknar socialtjänsten ut om jag har rätt till bistånd för försörjningen?

Socialtjänsten börjar med att räkna ut hur mycket pengar du behöver för att klara dig en månad. Om ni är flera i hushållet räknar man på er tillsammans.

Först lägger man ihop hushållsmedlemmarnas personliga kostnader och hushållsgemensamma kostnader enligt riksnormen. Till det lägger man sedan hushållets kostnader för boende, hushållsel, hemförsäkring, arbetsresor och avgift för fackförening och arbetslöshetskassa. Summan blir vad hushållet behöver för att klara sig en månad. Socialtjänsten kan i vissa fall även räkna på kortare tid än en månad.

Sedan jämför socialtjänsten det ekonomiska behovet med hushållets inkomster och får fram om hushållet ligger över eller under gränsen för att få ekonomiskt bistånd.

Uträkningen kan även beskrivas på följande sätt:

+ Personliga kostnader för varje hushållsmedlem
+ Hushållsgemensamma kostnader
+ Hushållets skäliga kostnader
− Hushållets inkomster
= Hushållet eventuella nettobehov av försörjningsstöd

De pengar som du vid ansökningstillfället fått utbetalda och kan förfoga över räknas i regel som inkomst. Dit hör till exempel lön, a-kassa, sjukpenning, aktivitetsstöd, föräldrapenning, underhållsstöd, barnbidrag och bostadsbidrag, men även andra inkomster eller tillgångar som du kan använda för försörjning.

I Socialstyrelsen provberäkning kan du göra en preliminär beräkning.

Vad kan jag göra om jag inte får bistånd?

Du kan kräva ett skriftligt beslut som du kan överklaga. Socialtjänstens beslut och ditt överklagande lämnas då till Förvaltningsrätten för prövning. Be handläggaren om information om hur det går till.

Kan jag bli tvungen att betala tillbaka ekonomiskt bistånd?

Ja, till exempel om biståndet är förskott på utbetalning från till exempel Försäkringskassan. Du måste även betala tillbaka om du felaktigt fått för mycket i bistånd.