Här hittar du svar på vanliga frågor om dricksvatten från enskilda brunnar. Socialstyrelsen ansvarar för normgivning vad gäller enskilda brunnar. För större anläggningar, till exempel kommunala vattenverk, gäller Livsmedelsverkets föreskrifter.
Det är du som fastighetsägare/brunnsägare eller din ägarförening som är ansvarig för att driva och sköta den egna brunnen och därmed ansvarar för vattenkvaliteten. Ansvaret inkluderar att kontrollera och ta prover på dricksvattnet i den egna brunnen. Om det är problem med brunnen är det också du som måste göra något åt problemen.
I en vattenanalys undersöker man om vattnet i brunnen innehåller bakterier eller andra mikroorganismer och om vattnets kemiska egenskaper i något avseende gör det olämpligt som dricksvatten. Vill du få råd om hur du tar prov på ditt dricksvatten kan du kontakta miljökontoret eller motsvarande i din kommun. Det går också att kontakta ett ackrediterat vattenanalyslaboratorium direkt. Det finns företag som erbjuder snabbmetoder för att kontrollera dricksvattnet. Dessa snabbmetoder är ofta billiga men inte helt tillförlitliga och mäter ofta en parameter i taget. Socialstyrelsen rekommenderar därför att brunnsägare analyserar vattnet minst i den omfattning som framgår av Socialstyrelsens allmänna råd om dricksvatten.
Socialstyrelsen rekommenderar att dessa parametrar provtas i en normal analys. Vattenlaboratorierna brukar ha särskilda provtagningspaket som utgåri från Socialstyrelsens rekommendationer. Du kan även kontakta miljökontoret eller motsvarande i din kommun för att diskutera om det finns några särskilda problem med dricksvattnet i kommunen, som kan medföra att en utvidgad provtagning behövs.
Om ett provsvar visar att du har dåligt dricksvatten bör du som brunnsägare göra något åt det. Anlita alltid fackkunnigt folk för att åtgärda problemen. När det gäller problem med den mikrobiologiska kvaliteten ska alltid orsaken utredas först. Om vattnets dåliga kvalitet till exempel beror på förorening från avlopp bör man åtgärda avloppet. I många fall behöver man förbättra den egna brunnen. Det är vanligt att brunnens övre delar och lock är otäta så att till exempel ytligt vatten kan rinna in, vilket försämrar vattenkvaliteten.
För att komma till rätta med problem med kemiska ämnen i dricksvattnet behöver man ibland installera filter. Kontakta en fackkunnig filterleverantör för att diskutera detta. Tänk på följande:
- Begär referenser av filterleverantören
- Begär funktionsgaranti på åtgärden. En funktionsgaranti ska säkerställa att filtret löser problemet och inte skapar andra problem som mikrobiologisk aktivitet eller korrosion.
- Följ upp den installerade vattenreningen genom att ta prov på dricksvattnet en period efter det att vattenreningen installerats.
Under förutsättning att arbetet sker på den egna tomten får man normalt göra så kallat ROT-avdrag för arbetskostnaden vid installation av filter eller sanering av en enskild brunn. Om arbetet sker på mark som ägs av en samfällighet kan man inte göra ROT-avdrag. Detsamma gäller om arbetet sker på mark som nyttjas med servitut. Mer information om ROT-avdrag kan du få av Skatteverket.
Mikrobiologiska föroreningar kan ge akuta hälsoeffekter, främst mag- och tarmsjukdomar. I sällsynta fall kan sjukdomsframkallande mikroorganismer orsaka allvarliga kroniska skador hos vissa individer. Kemiska ämnen i dricksvatten kan också innebära hälsoeffekter på längre sikt, till exempel att olika cancerformer kan utvecklas. I enstaka fall kan även akuta effekter förekomma.
Socialstyrelsen rekommenderar att man kontrollerar sitt dricksvatten minst vart tredje år. Är fler än två fastigheter anslutna till samma vattentäkt bör man provta minst en gång per år. Har man småbarn i familjen bör man vara extra noggrann med att provta, eftersom små barn är mer känsliga för höga halter av vissa ämnen.
Som brunnsägare bör man regelbundet ta prover på sitt dricksvatten eftersom både vattenkvalitet och vattentillgång kan förändras . Många brunnsägare tar bara prov på sitt dricksvatten då de känner smakförändringar, då vattnet luktar konstigt eller då vattnet börjar ändra färg. Men det kan vara problem med vattnet utan att man märker av det. Vid överlåtelse av fastighet är det viktigt att köparen ser till att dricksvattnet i brunnen är analyserat.
Socialstyrelsens sammanställning av 5000 analysresultat visade att endast cirka 20 procent av proverna var tjänliga som dricksvatten och lika stor andel var otjänliga. Sämst dricksvatten fanns i grävda brunnar, där nästan 35 procent var otjänliga som dricksvatten. Drygt 10 procent av proverna från bergborrade brunnar var otjänliga.
Kvalitetsproblemen ser olika ut i olika typer av brunnar. En undersökning som Socialstyrelsen gjort visar att för hög halt mikroorganismer, till exempel bakterier, var den vanligaste orsaken till dåligt dricksvatten i både bergborrade och grävda brunnar. När det gäller kemiska ämnen var arsenik den vanligaste orsaken till otjänligt dricksvatten bland de undersökta bergborrade brunnarna. Andra hälsorisker för bergborrade brunnar var höga halter av uran och fluorid. När det gäller grävda brunnar var det främst uran, nitrat och koppar som utmärkte sig. För att kunna säga hur vanligt det är med arsenik och uran i dricksvatten behövs mer information än vi har idag.
Det är oftast grundvatten som används i enskilda vattentäkter. Grundvattenkvaliteten varierar över landet och beror bland annat på hur jorden och berggrunden ser ut och på olika föroreningar.
Problem med vattenkvaliteten kan uppstå naturligt genom att olika ämnen urlakas från berggrunden eller jordlagren till grundvattnet. Speciellt bergborrade brunnar kan naturligt innehålla höga halter av t.ex. uran, arsenik, radon och fluorid. De material som används i brunnar och vattenledningar kan också ge upphov till höga halter av till exempel koppar och bly.
Eftersom en grävd brunn anläggs i relativt ytliga grundvattenmagasin är den utsatt för mer yttre påverkan än en bergborrad brunn, till exempel från avlopp och jordbruk. Därför har dricksvattnet från grävda brunnar ofta sämre mikrobiologisk kvalitet än det från bergborrade brunnar.
Höga halter av natrium och klorid kan tyda på ett överuttag av grundvatten i områden som har legat under hav efter den senaste istiden. Höga halter av natrium och klorid kan också bero på föroreningar från vägsaltning.Enligt den så kallade Klimat- och sårbarhetsutredningen kommer Sverige att påverkas kraftigt av klimatförändringarna med högre temperatur, mer nederbörd och fler extrema vädersituationer. Det kommer bland annat att ge problem för den framtida vattenförsörjningen, eftersom riskerna för smittspridning och förorening av dricksvattentäkter blir större.