/
/

Frågor och svar om basal hygien i vård och omsorg

  • Ämne: Basal hygien i vård och omsorg

Från och med den 1 januari 2016 gäller samma hygienregler vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och vissa LSS-boenden som inom hälso- och sjukvården. Här hittar du svar på några frågor om reglerna och andra frågor om god hygienisk standard.

Innehåll


Hygienreglerna i föreskriften gäller i situationer när personalen har fysisk kontakt med patienter eller personer som får insatser i form av hemtjänst eller särskilda boendeformer. En annan förutsättning för att reglerna ska gälla är att det vid kontakten kan finnas en risk för att smittämnen överförs.

Vårdgivare och de som bedriver verksamhet med hemtjänst eller särskilda boendeformer har ett ansvarar för att reglerna följs och ska ta fram de processer och rutiner som behövs för att säkerställa detta (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd [2011:9] om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Vilka rutiner som behövs kan variera beroende på vilken verksamhet man bedriver.

1. Vad innebär basal hygien?

Basal hygien omfattar handhygien och användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder – det vill säga åtgärder som ska tillämpas i den direkta vården och omsorgen för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syftet är att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta.

Även personal kan drabbas av vårdrelaterade infektioner genom arbetet, vilket kan förebyggas enligt reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2005:1)  om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. De gäller all personal som kan utsättas för smittrisk i sitt arbete, bland annat de som utför städning inom vård-och omsorg och de som tar hand om tvätt och avfall därifrån.

2. Är basal hygien tillräckligt för att förebygga vårdrelaterade infektioner?

Nej, en god hygienisk standard byggs av flera komponenter. Föreskrifterna om basala hygienrutiner är grunden som ska tillämpas i direkta vård- och omsorgssituationer. Utöver detta innebär god hygienisk standard att verksamhetens lokaler, utrustning, organisation, kompetens och rutiner är anpassade för att förebygga smittspridning. I vissa situationer behövs, förutom basal hygien, ytterligare skyddsåtgärder, som beskrivs i Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag Att förebygga vårdrelaterade infektioner

3. Vilka måste följa reglerna om basal hygien?

Alla som deltar i vård och omsorg i de verksamheter som omfattas av SOSFS 2015:10, måste följa de regler som anges i 5 §. Det gäller både yrkesmässigt arbete och sådant som genomförs under utbildning.

a) Vad gäller för personal i hemtjänst eller särskilda boendeformer?

Personal i gruppbostäder, hemstjänst och särskilt boende för äldre omfattas av föreskrifterna och ska följa hygienreglerna.

b) Vad gäller för personlig assistans och i daglig verksamhet?

Personliga assistenter som arbetar vid de särskilda boenden som omfattas av föreskrifterna, ska följa  hygienreglerna. Däremot gäller inte reglerna de personliga assistenter som arbetar i den enskildes hem eller personal i daglig verksamhet. Krav på god kvalitet, inklusive förebyggande av smittspridning, gäller dock även vid dessa insatser. 

c) Vad gäller för personal som inte deltar i direkt vård- eller omsorgsarbete?

De omfattas inte av föreskrifterna om basal hygien. Det är dock viktigt att all personal som vistas i vård- eller omsorgsmiljö utför sitt arbete på ett sätt som förebygger risk för smittspridning.

d) Vad gäller för utbildningar inom vård och omsorg?

Reglerna för basal hygien gäller elever vid utbildningar till yrken inom vård och omsorg i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen. Det är viktigt att elever och blivande elever informeras om vilka hygienkrav som gäller för att de ska kunna genomföra utbildningen och för att sedan vara yrkesverksamma.

4. Vad gäller för handrengöring?

Händerna ska desinfekteras med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före och efter varje vård- och omsorgsmoment. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien före och efter olika arbetsmoment måste händer och underarmar vara fria från främmande material, dvs. armbandsur, smycken, bandage, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjort material.

5. Vad gäller för användning av handskar?

Händerna ska desinfekteras omedelbart före och efter ett vård- och omsorgsmoment även när handskar används. Skyddshandskar tas på före arbetsmoment som innebär risk för att händerna förorenas av kroppsvätskor. I en sådan situation finns det risk för att handdesinfektion inte räcker för att göra dem smittfria. Handskarna kan också ge ett visst skydd om en stickskada skulle inträffa. Skyddshandskarna ska vara för engångsbruk och av lämplig typ och material för det arbetsmoment som ska genomföras. Utöver kraven i hygienreglerna är det även viktigt att känna till att materialet i handskarna kan påverkas av desinfektion och därför bör de aldrig desinfekteras. Det är viktigt att inte bära handskar längre än nödvändigt då detta riskerar att ge hudproblem. Det är också viktigt att förvara handskarna på ett sätt så att de inte kontamineras.

6. Vad gäller för arbetskläder?

Arbetskläder i vård och omsorg ska bestå av en underdel och en kortärmad överdel eller en sammansatt över- och underdel.  De ska bytas minst dagligen. I vissa situationer kan också plastförkläden eller andra skyddskläder behövas. För att arbetskläderna ska bli fria från smittämnen måste de kunna tvättas så att de blir rena. I Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag Att förebygga vårdrelaterade infektioner framgår att kläderna därför måste tåla att tvättas i minst 60 grader. I övrigt finns inga speciella krav när det gäller arbetsklädernas färg, logotyp eller annan utformning.

Socialstyrelsens föreskrifter reglerar hur arbetskläder ska användas för att förebygga uppkomst av infektioner och smittspridning. Däremot regleras inte vem som ska tillhandahålla och tvätta personalens kläder. Vårdgivaren och den som ansvarar för verksamhet inom omsorgen måste dock säkerställa att reglerna följs och ska enligt SOSFS 2011:9 fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra detta.

I gruppbostäder är det viktigt att arbetskläderna inte gör att boendet får en institutionell prägel. Personalens kläder behöver inte se ut på något särskilt sätt eller vara lika för alla anställda så länge de har korta ärmar och att både över – och underdel går att tvätta så att de blir rena. Det är upp till verksamheten att välja kläder som fungerar för det enskilda boendet och uppfyller både hygienregler och LSS intentioner.

7. Varför måste arbetskläder ha korta ärmar?

Långärmade plagg förhindrar möjligheten till korrekt handhygien. Därför ska arbetskläderna vara kortärmade. Textila material förorenas snabbt och långa ärmar medför stor risk för att dessa förorenas i samband med vård- eller omsorgsmoment. Långa ärmar som kavlas upp kan glida ner. Det är därför inte tillåtet att bära ett långärmat plagg med uppkavlade ärmar under arbetskläderna.

8. När behövs skyddskläder?

Skyddskläder ska användas utanpå arbetskläderna vid de vård- och omsorgsmoment där det finns risk för att arbetskläderna kan förorenas genom direktkontakt med en person, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material (t ex hud och hudfragment). Om plastförkläden eller andra skyddskläder används rätt kan arbetskläderna användas ett helt arbetspass utan att smittämnen sprids vidare. Skyddskläder behövs också för att skydda personalen vid smittrisk (se Arbetsmiljöverkets AFS 2005:1).

9. Finns det några undantag från reglerna om basal hygien (SOSFS 2015:10)?

Endast en situation har hittills undantagits från hygienkraven och det är vård av patienter med misstänkt eller säkerställd ebolainfektion, om det är nödvändigt för att begränsa risken för överföring av smitta.  I föreskrifterna finns även en generell undantagsbestämmelse som innebär att Socialstyrelsen, efter ansökan, kan medge undantag från föreskrifternas krav men bara om det finns särskilda skäl. Bestämmelsen riktar sig till den som ansvarar och bedriver verksamheten och inte till enskild vård- eller omsorgspersonal.