/
/

Frågor och svar om basal hygien i vård och omsorg

  • Ämne: Basal hygien i vård och omsorg

Från och med den 1 januari 2016 gäller samma hygienregler vid arbete inom hemtjänsten, särskilda boenden och vissa LSS-boenden som inom hälso- och sjukvården. Vi på Socialstyrelsen får många frågor om vad som gäller och vi vill därför förtydliga informationen om de nya föreskrifterna om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10).

Innehåll


Vad syftar föreskrifterna till?

Föreskrifterna om basal hygien i vård och omsorg syftar till att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner i vård och omsorg.

I vilka situationer gäller föreskrifterna?

Föreskrifterna gäller i situationer då personalen har fysisk kontakt med patienter eller personer som får insatser i form av hemtjänst eller särskilda boendeformer. En annan förutsättning är att det vid kontakten finns risk för att smittämnen överförs. När verksamheter tar fram rutiner behöver man därför bl.a. ta hänsyn till i vilken typ av verksamhet och i vilka situationer personalen har fysisk kontakt med patienter eller omsorgstagare inom de delar av vården och omsorgen som föreskrifterna omfattar.

Vem ansvarar för att föreskrifterna efterlevs?

Vårdgivare och de som bedriver verksamhet med hemtjänst eller särskilda boendeformer ansvarar för att föreskrifterna följs av personalen. I ansvaret ingår t.ex. att ta fram de processer och rutiner som behövs för att säkerställa att reglerna följs. Det är ett krav i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vilka rutiner som behövs för att säkerställa att reglerna följs kan variera beroende på vilken typ av verksamhet man bedriver.

Alla som deltar i vård och omsorg i de verksamheter som omfattas av föreskriften om basala hygienrutiner i vård och omsorg måste följa de regler som anges i 5 § i föreskriften. Det gäller både yrkesmässigt arbete och sådant som genomförs under utbildning.

Vilka måste följa föreskrifterna?

a) Vad gäller för personal i hemtjänst eller särskilda boendeformer?

Personal i gruppbostäder, hemstjänst och särskilt boende för äldre omfattas av föreskrifterna och ska följa hygienreglerna.

b) Vad gäller för personlig assistans och i daglig verksamhet?

Personliga assistenter som arbetar vid de särskilda boenden som omfattas av föreskrifterna ska följa hygienreglerna. Däremot gäller inte reglerna de personliga assistenter som arbetar i den enskildes hem eller personal i daglig verksamhet. Krav på god kvalitet, inklusive förebyggande av smittspridning, gäller dock även vid dessa insatser.

c) Vad gäller för personal som inte deltar i direkt vård- eller omsorgsarbete?

Personal som inte deltar i direkt vård- eller omsorgsarbete omfattas inte av föreskrifterna om basal hygien. Det är dock viktigt att all personal som vistas i vård- eller omsorgsmiljö utför sitt arbete på ett sätt som förebygger risk för smittspridning.

d) Vad gäller för utbildningar inom vård och omsorg?

Elever vid utbildningar till yrken inom vård och omsorg omfattas av föreskrifterna i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen. Det är viktigt att elever och blivande elever informeras om vilka hygienkrav som gäller för att de ska kunna genomföra utbildningen och för att sedan vara yrkesverksamma.

Vad gäller för handrengöring?

Händerna ska desinfekteras med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före och efter varje vård- och omsorgsmoment. För att det ska vara möjligt att genomföra korrekt handhygien måste händer och underarmar vara fria från främmande material, dvs. armbandsur, smycken, bandage, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjort material.

Vad gäller för användning av handskar?

Händerna ska desinfekteras omedelbart före och efter ett vård- och omsorgsmoment även när handskar används. Skyddshandskar tas på före arbetsmoment som innebär risk för att händerna förorenas av kroppsvätskor. I en sådan situation finns det risk för att handdesinfektion inte räcker för att göra dem smittfria. Handskarna kan också ge ett visst skydd om en stickskada skulle inträffa. Skyddshandskarna ska vara för engångsbruk och av lämplig typ och material för det arbetsmoment som ska genomföras.

Utöver kraven i hygienreglerna är det även viktigt att känna till att materialet i handskarna kan påverkas av desinfektion och därför bör de aldrig desinfekteras. Det är viktigt att inte bära handskar längre än nödvändigt då detta riskerar att ge hudproblem. Det är också viktigt att förvara handskarna på ett sätt så att de inte kontamineras.

Vad gäller för arbetskläder?

Arbetskläder i vård och omsorg ska ha korta ärmar. De ska bytas minst dagligen och gå att tvätta så att de blir rena och fria från smittämnen. I vissa situationer kan också plastförkläden eller andra skyddskläder behövas. Det finns inga speciella regler för hur arbetskläderna ska se ut vad gäller färg, logotyp eller annan utformning.

Socialstyrelsens föreskrifter reglerar hur arbetskläder ska användas för att förebygga uppkomst av infektioner och smittspridning. Däremot regleras inte vem som ska tillhandahålla och tvätta personalens kläder. Vårdgivaren och den som ansvarar för verksamhet inom omsorgen måste dock säkerställa att reglerna följs och ska fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra detta.

I gruppbostäder är det viktigt att arbetskläderna inte gör att boendet får en institutionell prägel. Personalens kläder behöver inte se ut på något särskilt sätt eller vara lika för alla anställda så länge de har korta ärmar och att både över- och underdel går att tvätta så att de blir rena. Det innebär att man t.ex. kan ha jeans och t-shirt. Det är upp till verksamheten att se till att arbetskläderna fungerar för det enskilda boendet och uppfyller både hygienregler och LSS intentioner.

Varför måste arbetskläder ha korta ärmar?

Långärmade plagg förhindrar möjligheten till korrekt handhygien. Därför ska arbetskläderna vara kortärmade. Textila material förorenas snabbt och långa ärmar medför stor risk för att dessa förorenas i samband med vård- eller omsorgsmoment. Långa ärmar som kavlas upp kan glida ner. Det är därför inte tillåtet att bära ett långärmat plagg med uppkavlade ärmar under arbetskläderna.

När behövs skyddskläder?

Skyddskläder ska användas utanpå arbetskläderna vid de vård- och omsorgsmoment där det finns risk för att arbetskläderna kan förorenas genom direktkontakt med en person, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material (t.ex. hud och hudfragment). Om plastförkläden eller andra skyddskläder används rätt kan arbetskläderna användas ett helt arbetspass utan att smittämnen sprids vidare. Skyddskläder behövs också för att skydda personalen vid smittrisk (se Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:1).

Finns det några undantag från föreskrifterna?

Endast en situation har hittills undantagits från hygienkraven och det är vård av patienter med misstänkt eller säkerställd ebolainfektion, om det är nödvändigt för att begränsa risken för överföring av smitta. I föreskrifterna finns även en generell undantagsbestämmelse som innebär att Socialstyrelsen, efter ansökan, kan medge undantag från föreskrifternas krav men bara om det finns särskilda skäl. Bestämmelsen riktar sig till den som ansvarar och bedriver verksamheten och inte till enskild vård- eller omsorgspersonal.

Vad innebär basal hygien?

Basal hygien omfattar handhygien och användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder – det vill säga åtgärder som ska tillämpas i den direkta vården och omsorgen för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syftet är att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta.

Även personal kan drabbas av vårdrelaterade infektioner genom arbetet, vilket kan förebyggas enligt reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. De gäller all personal som kan utsättas för smittrisk i sitt arbete, bland annat de som utför städning inom vård- och omsorg och de som tar hand om tvätt och avfall därifrån.

Är basal hygien tillräckligt för att förebygga vårdrelaterade infektioner?

Nej, en god hygienisk standard byggs av flera komponenter. Föreskrifterna om basala hygienrutiner är grunden som ska tillämpas i direkta vård- och omsorgssituationer. Utöver detta innebär god hygienisk standard att verksamhetens lokaler, utrustning, organisation, kompetens och rutiner är anpassade för att förebygga smittspridning. I vissa situationer behövs, förutom basal hygien, ytterligare skyddsåtgärder, som beskrivs i Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag Att förebygga vårdrelaterade infektioner.

Detta regleras inte i föreskrifterna om basala hygienrutiner.

Vilken kunskap finns när det gäller hur kläder ska tvättas för att bli fria från smittämnen?

För att arbetskläderna ska bli fria från smittämnen måste de kunna tvättas så att de blir rena. I Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag Att förebygga vårdrelaterade infektioner framgår att kläderna därför måste tåla att tvättas i minst 60 grader.

Detta regleras inte i föreskrifterna om basala hygienrutiner.