/
/

Frågor och svar om barn och unga som är placerade i familjehem

  • Ämne: Barn och unga som är placerade i familjehem

Innehåll


Ska en familjehemsutredning leda fram till ett beslut i fråga om godkännande av familjen?

Nej. Däremot görs en allmän bedömning av hemmets lämplighet. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens an-svar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller bo-ende (SOSFS 2012:11) ska bedömningen och de uppgifter som ligger till grund för denna sammanställas i en familjehemsutredning tillsammans med övriga fakta om familjen. Den slutliga bedömningen av hemmets lämplighet görs dock först i förhållande till det specifika barn som är aktuellt för placering i hemmet.

Om familjehemsutredningen avbryts bör socialtjänsten anteckna skälet till detta i den familjehemsakt som upprättas i samband med att en familjehemsutredning inleds.

Är bedömningen att en familj inte är lämplig som familjehem att betrakta som ett beslut? Kan det i så fall överklagas?

Nej. Som framgår av svaret ovan fattas inget formellt beslut och ställningstagandet kan alltså inte överklagas. Om det under utredningen framkommer omständigheter som gör att utredaren bedömer hemmet som olämpligt är det dock viktigt att informera familjen om vad som ligger till grund för bedömningen.

Hur omfattande ska en familjehemsutredning vara?

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2012:11) framgår vilka krav och rekommendationer som finns när det gäller en familjehemsutredning. I handboken Barn och unga i familjehem och HVB beskrivs dessa mer utförligt. Bland annat ska socialnämndens utredning av ett tilltänkt familjehem omfatta intervjuer, hembesök och referenstagning. Om utredningen avser två tilltänkta familjehemsföräldrar ska dessa intervjuas både var för sig och tillsammans.

Behöver presumtiva familjehemsföräldrar lämna in utdrag från polisregister?

Ja. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:11) bör socialnämnden hämta in uppgifter från Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister. De tilltänkta familjehemsföräldrarna kan som alternativ uppmanas att själva begära utdrag ur registren och överlämna till socialtjänsten.

Finns forskning om olika modeller för att utreda familjehem, t.ex. Kälvesten och PRIDE?

Socialstyrelsens sökningar i forskningsdatabaser visar att det saknas forskning om den tekniska kvaliteten hos Kälvestenmetoden. Teknisk kvalitet innebär test av metodens reliabilitet (i vilken omfattning ett mätresultat kan replikeras) och validitet (i vilken utsträckning den faktiskt mäter det den avser att mäta).

Annan typ av forskning om Kälvestenmetoden än den tekniska kvaliteten, beskrivs i boken Ett utvalt hem till ett utvalt barn. Familjehemsutredningar och socialt arbete i praktiken (Rasmusson & Regnér 2013, Natur och Kultur). Författarna redovisar resultaten från forskning om modellernas spridning och implementering nationellt och internationellt samt deras aktualitet, innehåll, ursprung, syfte, material, metod och teoretiska grunder.

När det gäller PRIDE har det tidigare saknats forskning om den tekniska kvaliteten, men Socialstyrelsen ska göra en ny sökning efter vetenskapligt underlag.

Mer om hur Socialstyrelsen granskar standardiserade bedömningsmetoder.

En vårdnadshavare eller ett barn över 15 år har ansökt om placering i en viss familj. Nämnden bedömer att det finns behov av en placering, men den aktuella familjen anses inte lämplig som familjehem. Hur ska en sådan situation hanteras?

Om vårdnadshavarens eller barnets önskemål om placering i ett visst hem inte kan tillgodoses ska nämnden fatta ett beslut om avslag på ansökan. Då kan vårdnadshavaren eller barnet (om barnet är över 15 år) överklaga det beslutet till förvaltningsrätten.

Hur länge kan en familjehemsutredning anses vara aktuell?

Det bedömer socialtjänsten i varje enskilt fall. Ibland blir utredningen snabbt inaktuell på grund av större förändringar i familjen medan den i andra fall kan vara aktuell en längre tid.

Vid större förändringar av förhållandena i ett familjehem kan utredningen behöva kompletteras eller göras om även under pågående vård. Det kan exempelvis handla om dödsfall i familjen, separation mellan familjehems-föräldrarna, att en ny partner flyttar in i hemmet, att familjen flyttar till annan ort eller utomlands.

Nämnden behöver inte göra om utredningen från grunden inför varje ny placering, men måste försäkra sig om att utredningen är aktuell och att hemmet lämpar sig i förhållande till barnets behov.

Vilka krav finns när det gäller kontakt med andra kommuner, dels i samband med en utredning av ett hem, dels inför en placering?

Kantakten har i dessa två situationer olika syften. I vissa fall kan det bli aktuellt att begära referenser under utredningen av ett familjehem eller jourhem, nämligen om andra kommuner har eller under de senaste fem åren har haft barn eller unga placerade i det aktuella hemmet. Referenser ska begäras från dessa andra kommuner, efter samtycke från de tilltänkta familjehems- eller jourhemsföräldrarna. Det framgår av Social-styrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:11).

Inför en placering i familjehem eller jourhem i en annan kommun ska socialnämnden informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut. Om det finns någon placerad i hemmet efter beslut av en annan kommun ska nämnden informera och samråda även med den kommunen. Det framgår av 6 kap. 6 a § SoL.

Har de biologiska föräldrarna rätt att ta del av familjehemsutredningen?

Ja. Familjehemsutredningen ingår i det underlag som, vid beslut om familjehemsplacering, ska kommuniceras med vårdnadshavare och barn som fyllt 15 år. Det går bra att kommunicera utredningen muntligt om det är lämpligt. En avvägning måste göras av vilka uppgifter som ska finnas med i utredningen. Allt som är av avgörande betydelse för bedömningen av hemmets lämplighet ska redovisas. Däremot behöver inte personliga uppgifter som bedöms sakna betydelse för bedömningen av de tilltänkta familjehemsföräldrarnas lämplighet dokumenteras i utredningen.

Ska socialnämnden utreda tilltänkta familjehem som får konsulentstöd även om hemmet redan har utretts av konsulentverksamheten?

Ja. Ansvaret att utreda familjehem ligger alltid hos socialnämnden. Det framgår uttryckligen av 6 kap. 6 § i SoL att socialnämnden inte får placera ett barn i ett familjehem eller jourhem som inte är utrett av en socialnämnd. Socialnämnden har dock ingen skyldighet att utreda ett hem som är knuten till en konsulentverksamhet om nämnden inte har för avsikt att anlita hemmet.

Finns det några särskilda anvisningar för släktingplaceringar?

Nej. Så kallade släktinghem ska utredas på samma sätt som andra familjehem. Enligt 6 kap. 5 § SoL ska socialnämnden i första hand överväga om någon anhörig eller annan närstående kan ta emot ett barn som ska placeras. Vad som är bäst för barnet ska dock alltid beaktas.

Vilken uppgift har barnets socialsekreterare?

Den särskilt utsedda socialsekreteraren ansvarar enligt 6 kap. 7 c § SoL för kontakterna med barnet eller den unge. Barnets socialsekreterare ska besöka honom eller henne regelbundet i den omfattning som är lämpligt utifrån behov och önskemål. Socialsekreteraren ska handla i barnets eller den unges intresse och har huvudansvaret för att placeringen fungerar enligt vårdplanen och genomförandeplanen. Den särskilt utsedda social-sekreteraren har befogenhet att vid behov agera för att förändra barnets eller den unges situation i något avseende. Så långt det är möjligt ska den särskilt utsedda socialsekreteraren för barnet eller den unge ha en självständig ställning till familjehemmet eller hemmet för vård eller bo-ende. Han eller hon ska t.ex. inte handlägga frågor som rör villkoren för uppdraget. Däremot måste socialsekreteraren, med tanke på uppföljningen av vården, regelbundet träffa och samtala med familjehemsföräldrar och personal i HVB. Se vidare i 6 kap. 7 b § SoL och 13 a § LVU vad socialnämndens uppföljning ska innehålla. I uppföljningen samarbetar barnets socialsekreterare med den familjehemssekreterare som har an-svar för stödet till familjehemmet.

Måste barnets socialsekreterare besöka barnet i familjehemmet?

Nej, det finns inget krav på att mötena med barnet måste ske i familje-hemmet. Det kan tvärtom vara en fördel att ses på andra platser och även göra olika aktiviteter tillsammans med barnet. Därutöver måste socialsekreteraren, inom ramen för uppföljningen av vården, regelbundet besöka familjehemmet.

Vem har bestämmanderätten när det gäller ett barn som är placerat enligt LVU? Vad gäller exempelvis om vårdnadshavaren inte samtycker till vaccination av barnet?

Om barnet är placerat med stöd av LVU har socialnämnden samma an-svar och befogenheter som vårdnadshavaren normalt har, till exempel när det gäller vaccinationer, medicinsk vård och behandling.

I övrigt gäller att socialtjänsten även vid vård enligt LVU i största möjliga utsträckning låta vårdnadshavarna vara delaktiga i frågor som rör barnets vård. Det är också viktigt att ta hänsyn till att barnets rätt att bestämma om sina personliga förhållanden ökar i takt med ålder och mognad.

Hur dokumenterar man en utredning av missförhållanden i ett familjehem?

En utredning om missförhållande i ett familjehem inleds enligt 11 kap. 1 § SoL. Även bestämmelserna i 11 kap. 2 § SoL är tillämpliga. Utredningen genomförs och dokumenteras som om barnet bodde i sitt eget hem. I första hand utreds dock i dessa fall familjehemsföräldrarnas förmåga. Även barnets kontakt med de biologiska föräldrarna kan behöva utredas.

Hur kan uppföljande kontakt genomföras om en placering upphör oplanerat?

Även om placeringen upphör oplanerat är utgångspunkten att behövlig uppföljande kontakt ska genomföras i samarbete med föräldrarna och barnet eller den unge. Vill vårdnadshavarna eller barnet som fyllt 15 år inte ha någon kontakt och barnet bedöms vara i särskilt behov av stöd eller skydd kan socialnämnden dock under vissa förutsättningar besluta om uppföljning, även om samtycke saknas. Det framgår av 11 kap. 4 b och c §§ SoL. Det ska fattas ett beslut om uppföljning och åtgärden kan som längst pågå i två månader.

Vem kan överklaga skolans beslut om särskilt stöd för elever som är familjehemsplacerade?

Det är barnets vårdnadshavare som har rätt att överklaga beslutet, inte familjehemsförälder eller socialtjänsten. Beslutet överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd, enligt 28 kap. 16 § skollagen.

Det är skolan som utarbetar ett åtgärdsprogram för en elev som ska få särskilt stöd och rektor som fattar beslut om åtgärdsprogrammet. Av pro-grammet ska det framgå vilka behov av särskilt stöd eleven har, hur de ska tillgodoses och när åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och vårdnadshavarna ska få möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Reglerna finns i 3 kap. 9 § skollagen.

När och hur kan man tillämpa flyttningsförbud?

Flyttningsförbud bör ses som en temporär åtgärd, som kan användas för att förhindra en för snabb eller olämplig hemtagning av barnet. Det är förvaltningsrätten som beslutar om flyttningsförbud på ansökan av socialnämnden. Socialnämnden kan besluta om tillfälligt flyttningsförbud. Förutsättningen för ett sådant beslut är att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas om barnet skiljs från hemmet där han eller hon bor. Socialtjänsten ska göra samma bedömning av risken för skada som vid beredande av vård enligt LVU. Flyttningsförbud kan inte meddelas ”för säkerhets skull”. Vårdnadshavaren måste ha uttryckt en avsikt att flytta barnet från familjehemmet. Reglerna om flyttningsförbud finns i 24-31 §§ LVU.