/
/

Frågor och svar om avgifter i äldre- och handikappomsorg – Avgiftsutrymme

  • Ämne: Avgifter i äldre- och handikappomsorg – Avgiftsutrymme

Innehåll


Vad menas med avgiftsutrymme?

Det är den högsta avgift som den enskilde kan betala. För hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård kan den enskilde aldrig behöva betala mer än sitt individuella avgiftsutrymme.

Hur beräknas avgiftsutrymme?

För att beräkna avgiftsutrymmet ska från den enskildes bruttoinkomster avräknas skatter, bostadskostnad samt förbehållsbelopp. Avgiftsutrymmet utgör ett slags högkostnadsskydd för den enskilde och de sammanlagda avgifterna får således inte överstiga detta belopp och ej heller det lagstadgade avgiftstaket. I de fall de sammanlagda avgifterna är högre än avgiftsutrymmet måste därför korrigering av avgifterna ske ned till detta belopp.

Beräkna den enskildes avgiftsutrymme
Bruttoinkomster inklusive eventuellt bostadstillägg eller motsvarande
minus alla skatter
minus faktisk bostadskostnad
minus generellt förbehållsbelopp (lägst det minimibelopp som socialtjänstlagen föreskriver)
minus individuellt förbehållsbelopp (i förekommande fall)
= avgiftsutrymme

Tar kommunerna alltid ut hela avgiftsutrymmet i avgifter?

Nej. Vissa kommuner har beslutat om lägre avgifter som inte tar hela avgiftsutrymmet i anspråk. Ingen kommun kan dock ta ut högre avgifter än det lagstadgade högkostnadsskyddet även om den enskilde har ett större avgiftsutrymme.

Vad är ett negativt avgiftsutrymme?

Om det sammanlagda förbehållsbeloppet (inkl bostadskostnaden) överstiger den enskildes nettoinkomster uppstår ett så kallat negativt avgiftsutrymme. Det betyder i praktiken att den enskilde inte har tillräckliga medel för att uppnå det fastställda förbehållsbeloppet.

  • I ordinärt boende sker i regel inget annat än att alla avgifter nollställs.
  • I särskilt boende nollställs alla avgifter för vård och service, men här debiteras den boende normalt en matkostnad. I vissa inkomstlägen innebär matkostnaden att den enskilde inte har tillräckliga medel kvar för övriga utgiftsposter som ingår i förbehållsbeloppet. Många kommuner hanterar detta problem genom att jämka matkostnaden så att den enskilde uppnår lagstadgat förbehållsbelopp för övriga utgiftsposter. Andra kommuner hänvisar den enskilde att söka försörjningsstöd hos socialtjänsten för att täcka sina kostnader.

Till frågor och svar om matkostnader

Läs mer: Dom i mål nr 2763-03 Kammarrätten i Stockholm, dom i mål nr 2936-2002, Kammarrätten i Sundsvall.