/
/

Frågor och svar om avgifter i äldre- och handikappomsorg – Bostadskostnad

  • Ämne: Avgifter i äldre- och handikappomsorg – Bostadskostnad

Innehåll


Hur beräknas bostadskostnaden?

Hur beräknas bostadskostnaden?

Till hjälp i kommunens beräkningar av bostadskostnaden är det rimligt att använda sig av samma regelverk som pensionsmyndigheten använder vid fastställande av bostadskostnader, dock med förbehållet att det alltid är de faktiska bostadskostnaderna som gäller om sådana är kända eller kan tas fram.

För hyrd bostad gäller att bostadskostnaden är lika med hyran inkl värme, men med avdrag för el, avgift till hyresgästförening och abonnemang på TV-kanaler och internet om sådana poster ingår i hyran.

För lägenhet med bostadsrätt är bostadskostnaden lika med årsavgiften inklusive värme, men med avdrag för abonnemang på TV-kanaler och internet om sådana poster ingår i årsavgiften Till bostadskostnaden läggs också 70 procent av räntekostnaden för lån på bostadsrätten. För eget enfamiljshus räknas 70 procent av räntekostnaden för lån på fastigheten, 70 procent av eventuell tomträttsavgift, kommunal fastighetsavgift, kostnader för uppvärmning samt övriga driftkostnader*

För bostad i särskilt boende räknas bostadskostnaden på samma sätt som för hyrd bostad ovan. (Undantag, se nedan om bostäder som inte omfattas av hyreslagen)

För övriga bostadstyper som tvåfamiljshus, lantbruksenhet, arrenderat småhus, andelshus eller egen flerfamiljsfastighet, se pensionsmyndighetens regler för bostadstillägg till pensionärer.

Kommunen kan bara använda schablonbelopp i de fall det svårligen går att utreda de faktiska kostnaderna för drift och uppvärmning. Om den enskilde har trovärdiga uppgifter på sådana kostnader ska dessa användas vid beräkningen av bostadskostnaden. Det kan vara en fördel om kommunen tar fram egen lista över kostnader som ska räknas som driftkostnader för egnahemsfastigheter av olika slag. Enligt regeringsrätten måste man inräkna ”alla sådana löpande kostnader som normalt drabbar en fastighetsägare, inbegripet mindre reparationer och normalt underhåll av fastigheten”.

Läs mer: Pensionsmyndighetens webbplats. Dom i mål 2230-04 i Regeringsrätten.

I vilka fall kan kommunen ta ut hyra respektive boendeavgift i särskilt boende?
För att hyreslagen ska vara tillämplig vid en upplåtelse av bostad i särskilt boende måste det föreligga ett hyresförhållande. Enligt hittillsvarande praxis har det vanligtvis ansetts vara fråga om ett hyresförhållande vid upplåtelse av lägenhet eller rum i särskilt boende. Så har däremot inte ansetts vara fallet vid upplåtelse av del av rum i särskilt boende.

Om hyreslagens regler inte kan tillämpas, kan kommunen istället för hyra ta ut en skälig avgift för bostaden enligt 8 kap. 2§ SoL och 8 kap. 5§ SoL (högst en tolftedel av halva prisbasbeloppet).

Läs mer: 8 kap. 5§, SoL; 12 kap. Jordabalken (hyreslagen); Bostadsdomstolen RBD 1994:8; Hovrätterna RH 1999:10; Regeringsrätten mål 7304-7306-07 och mål 3812-08; Meddelandeblad Rättsfall om avgifter 2009;  Prop. 2000/01:149 sid 42-46, Socialstyrelsen och Boverkets Rätten att fortsätta bo tillsammans i ett äldreboende – Vägledning för tillämpning av socialtjänst- och hyreslagstiftningen.

Kan man få tillgodoräkna sig förbehållsbelopp för bostadskostnader för två bostäder i samband med flytt till ett särskilt boende?
Den enskilde bör under en rimlig övergångstid ha rätt att förbehålla sig medel för den tidigare bostaden. Vad som är en rimlig övergångstid är upp till respektive kommun att besluta om i sina tillämpningsregler.

Läs mer: Prop. 2000/01:149 sid 58. Dom i mål 2064-04, Kammarrätten i Sundsvall

Hur beräknas bostadskostnaden om det är fler vuxna personer som bor i bostaden?

Bostadskostnaden fördelas lika bland hushållets myndiga personer med egen inkomst.

Läs mer: Prop. 2000/01:149 sid 58

Får bostadskostnaden som dras av mot avgiftsunderlaget vara hur hög som helst?

Ja, det finns ingen begränsande regel om detta i proposition eller lagtext om avgifterna. Det är bruksvärdesprincipen enligt hyreslagen som ska styra hyresnivån.