Vuxna med ett riskbruk av alkohol har måttligt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Riskbruk ökar risken för vissa cancerformer, högt blodtryck, stroke och inflammation i bukspottkörteln. Det finns också ett samband mellan alkohol och olycksfall.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur beslutfattare och hälso- och sjukvårdpersonal på bästa sätt kan hjälpa enskilda patienter att förändra sina levnadsvanor bland annat när det gäller alkohol.
Alkoholkonsumtion
Alkoholkonsumtionen har sedan 1990-talet ökat bland såväl män som kvinnor, enligt kapitlet Hälsokonsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk i Folkhälsorapporten 2009. Mest dricker män mellan 20 och 24 år. Hög konsumtion - särskilt berusningsdrickande - är förenat med de största riskerna, till exempel våld och olyckor. Berusningsdrickandet är vanligast bland unga mellan 16 och 29 år.
Narkotikamissbruk
Det är svårt att få tillförlitlig information om narkotikamissbruket eftersom det är olagligt att inneha, bruka eller sälja narkotika i Sverige. Men det finns tecken på att färre unga idag testar narkotika jämfört med 1990-talet.
För en mer likvärdig missbruks- och beroendevård
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård och ett omfattande statligt utvecklingsstöd för preventivt arbete inom alkohol- och narkotikaområdet har skapat förutsättningar för höjd kvalitet och en positiv utveckling inom missbruks- och beroendevården men fortfarande finns det stora skillnader mellan både kommuner och landsting. Det handlar till exempel om rättssäkerhet, kvalitet och tillgänglighet. Utvecklingsarbete utifrån öppna jämförelser kan på sikt förbättra möjligheten till en mer likvärdig missbruks- och beroendevård.