<%= GetMarkupText("MainLogo_AltText")%>

Inaktuellt

Denna publikation eller webbsida gäller inte längre. För att läsa inaktuella publikationer som saknar pdf, vänd dig till KB.

Personer med utländsk bakgrund

Hiv/STI-prevention byter myndighet

Den 1 juli flyttade verksamheten som är knuten till Nationella Hivrådet till Smittskyddsinstitutet. Mer om flytten

Migration innebär stora påfrestningar. Många kommer från högendemiska områden där hiv och sexuellt överförda infektioner (STI) är mer utbrett. Migranter ska bjudas in till och genomgå hälsosamtal och hälsoundersökning, inkluderat hivtest och rådgivning.

Personer med utländsk bakgrund innefattar en stor och heterogen grupp människor. Här finns asylsökande, anhöriginvandrare, så kallade papperslösa, arbetskraftsinvandrare och gäststudenter. Skälen till migrationen varierar från person till person. Flera myndigheter, inklusive Socialstyrelsen har fattat beslut om en nationell samsyn avseende hälsa och den första tiden i Sverige (se nedan).

Ett viktigt delmål

Ett delmål för det förebyggande arbetet i Sverige är att hivinfektion hos asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare ska identifieras inom två månader efter ankomst. För övriga grupper som vistas i högendemiska områden ska hivinfektion identifieras inom sex månader. Här har hälsosamtal och hälsoundersökning för migranter en avgörande betydelse vid ankomst till Sverige.

Hälsoundersökningens betydelse finns reglerat i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Socialstyrelsen arbetar för närvarande med att ta fram en föreskrift och vägledning kopplat till lagen. Myndigheten har under uppföljningsbesök och genom regelbundna samtal med landstingen pekat på vikten av hälsoundersökningar för nyanlända.

En process med påfrestningar

Migration innebär oftast stora påfrestningar för en person. I processen upphör invanda och kända sociala strukturer för såväl personen som familj. Det som tidigare haft betydelse i livssammanhanget sätts ur spel och den sociala roll som en person innehaft i hemlandet kan upplevas irrelevant i Sverige.

Många migranter kommer från så kallade högendemiska områden där antalet hivsmittade är stort. Möjlighet till behandling mot hiv och andra STI kan av olika skäl vara sämre.

Att komma från ett sådant område innebär inte automatiskt att personen lever med hiv. På gruppnivå innebär det dock att det finns en ökad risk, det vill säga att allt fler kan leva med hiv. Hos en del personer är också kunskapen om hiv låg. Det finns dessutom personer som lever med hiv, utan att känna till det. Risken för att en sådan person ska överföra smitta till andra är därför stor.

Migration utan skyddsnät

Många migranter kommer ensamma till Sverige. Det gäller även barn och ungdomar. Migration kan för vissa vara förenat med svåra möjligheter att återförenas med sina familjer. För andra finns ingen familj att återförenas med. När sociala strukturer brister finns oftast ett behov av att kompensera förlusten med något som kan ge närhet. I situationen kan en person utsätta sig själv eller andra för sexuella risker som han eller hon vanligtvis inte skulle göra.

Barn och ungdomar som har rötter i, eller där föräldrarna har sina rötter i, andra kulturer med traditionella könsroller och andra tabun kring sexualitet och inför en sexuellt överförd infektion kan också känna sig vilsna och frustrerade i den nya situationen.

Nationella strategin uttrycker

En förutsättning för att uppnå uppsatt mål för det förebyggande arbetet riktat till personer med utländsk bakgrund är att  personerna snarast bjuds in till och genomgår ett hälsosamtal och en hälsoundersökning som även innefattar hivtest och rådgivning. Om hivinfektion identifieras finns möjligheter till behandling, stöd och information utifrån svensk smittskyddslag.

Ett framgångsrikt förebyggande arbete kräver även att

  • olika sektorer såsom myndigheter, hälso- och sjukvården, skolan och ideella organisationer bidrar, och samverkar för att motverka spridningen av hiv och andra STI,
  • de olika invandrarorganisationernas kompetens och erfarenhet tas tillvara gällande kunskaper och erfarenheter om medlemmarnas och den egna gruppens livsstil, värderingar, och behov. Organisationerna har ofta en hög trovärdighet som informationsförmedlare i den egna gruppen.