Målet för folkhälsoarbete är en god folkhälsa, dvs skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling som också är jämlikt fördelad i befolkningen.
Folkhälsa uttrycker hur hälsan utvecklas i olika befolkningsgrupper och hur den påverkas av livsvillkor, levnadsvanor och miljö. Det handlar också om hur man kan förbättra hälsan med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder.
Folkhälsan i Sverige har på många sätt förbättrats i flera decennier: medellivslängden ökar och allt fler sjukdomar kan behandlas. I Folkhälsorapport 2009 redovisas hälsans utveckling i olika befolkningsgrupper och hur den påverkats av levnadsvanor och omgivningsfaktorer.
Ojämlik hälsa
Men hälsan är inte jämlikt fördelad. Kvinnor, lågutbildade och personer från låg socialgrupp är särskilt utsatta. Hjärt–kärlsjukdomar och diabetes är t.ex. vanligare bland lågutbildade, och överlevnaden i bröstcancer är sämre bland kvinnor med lägre utbildning.
Våld och psykisk hälsa
Våld är också ett stort folkhälsoproblem. Ungefär var tionde person drabbas av någon form av våld, och lika många barn har upplevt våld hemma.
Även barns och ungdomars psykiska ohälsa är oroande. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bland unga kvinnor, och allt fler unga vårdas på sjukhus för bl.a. depression.
Perspektivskifte i vården
Socialstyrelsen anser att vården måste göra mer för att minska skillnaderna i hälsa hos olika grupper i samhället.
Det behövs även ett perspektivskifte i vården, från behandling till att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande. Ett stöd blir Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, som kommer 2011.
