SDQ (The Strengths and Difficulties Questionnaire)

  • Målgrupp: Barn och ungdomar (3–16 år).
  • Typ av metod: Bedömningsmetod

SDQ är en bedömningsmetod som används för att mäta barns och ungdomars psykiska hälsa. Formuläret bygger på erfarenheter från två andra etablerade och internationellt väl spridda instrument, Rutters formulär och Child Behavior Checklist (CBCL).


Den svenska versionen av SDQ är bearbetad och översatt av Hans Smedje med flera.

Målgrupp

Barn och ungdomar 3–16 år.

Syfte

Syftet med formuläret är att göra en bedömning av barns beteende och utifrån denna bedömning få en uppfattning om barns psykiska hälsa. SDQ-Sve finns för föräldra- och lärarskattning av 3–16-åriga barns och ungdomars psykiska hälsa, samt självskattning av 11–16-åriga ungdomar.

Innehåll och genomförande

Konstruktion

Hyperaktivitet/koncentrationsproblem, beteendeproblem, kamratrelationsproblem och emotionella symptom. Instrumentet mäter även styrkor benämnda ”prosocialt beteende”, till exempel omtänksamhet och generositet. Formulär för uppföljning finns för samtliga versioner.

Cut-off-gränser (10:e percentilen) finns i angivet arbete för barn i ålder 6–10 år. De är också separata för pojkar och flickor. Överskrider man denna poäng finns det anledning att misstänka ett signifikant problem.

Formuläret bygger på erfarenheter från två andra etablerade och internationellt väl spridda instrument, Rutters formulär och CBCL – Child Behavior Checklist. Konstruktören Robert Goodman har också utgått från det diagnostiska tänkandet bakom metoden DSM-IV.

Omfattning och intensitet

Poängsättning och återkoppling

Frågor från alla fem delområden adderas till skalor. Total svårighetspoäng får man genom att lägga till frågor från de fyra första skalorna. Vidare kan man i en version mäta så kallad belastningspoäng. Poängsättningen finns beskriven på SDQ:s webbplats.

Beskrivning av återkoppling saknas.

Tidsåtgång

30-35 minuter

Utbildning och licens

Tillgänglighet:

Allt material kan hämtas gratis på SDQ:s webbplats.

Youthinmind har copyright på SDQ, vilket betyder att formulären inte får ändras eller dataversioner skapas utan överenskommelse med dem.

Krav på förkunskaper:

Inga krav.

Krav på utbildning:

Inga krav.

Resultat av kvalitetsgranskningen

Socialstyrelsens granskning av SDQ (pdf)

Användarmanualen

Det finns ingen sammanhållen manual på svenska. Formulären, beskrivning av instrumentet och metod för poängsättning finns på SDQ:s webbplats.

Saknas och bör kompletteras:

Det bör konstrueras en svensk manual som innehåller bland annat tolkning av poäng och en beskrivning av hur återkoppling ska ske.

Tekniska data

Instrumentets psykometriska egenskaper – reliabilitet och validitet – har granskats i stora internationella studier men också i svenska studier. Eftersom SDQ bygger på redan etablerade metoder som Rutter-skalan och CBCL, samt DSM-IV, kan beläggen för att skalan är valid anses före­ligga. Denna bedömning bygger också på den stora mängd valideringsstudier som finns.

Studierna har visat att uppdelningen i delskalor är underbyggda. Den interna konsistensen för föräldraskattningen har för den totala svårighetsskalan rapporterats till 0.76 (Smedje et al., 1999) och 0.8 i ett kliniskt urval (Malmberg et. al., 2003) och för skalan prosocialt beteende 0.70 (Smedje et al., 1999) och 0.72 i ett kliniskt urval (Malmberg et. al., 2003). Interbedömarreliabiliteten baserad på de internationella studierna är övertygande liksom homogeniteten. Testets förmåga att skilja mellan normala kontrollmaterial och kliniska (barn- och ungdomspsykiatriska) grupper är mycket god. Instrumen­tet fångar bäst upp beteendestörningar, som ADHD, men mindre bra emotionella störningar som fobier, anorexia och ångeststörningar. Det betyder att det är bättre anpassat till störningar hos pojkar än flickor.

Skalorna har visat sig ha god sensitivitet (få ”sjuka” blir klassade som ”friska”) och god specificitet (få ”friska” blir klassade som ”sjuka”) i de fall man jämfört kliniska material med kont­roller. Detta gäller föräldra- och lärarskattningarna. Sensitiviteten och specificiteten är sämre för självskattningsskalan. För den totala svårighetsskalan gällande föräldraskattning har rapporterats en sensitivitet på 82.4 och en specificitet på 82.4 för. Skalan prosocialt beteende har rapporterats ha en sensitivitet på 56.6 och en specificitet på 75.1 (Malmberg, et al., 2003).

Både den engelska och den svenska normeringen bygger på stora material. Normer för föräldraskattningen av den svenska versionen för 6-10 åringar finns men saknas för lärarskattningarna och självskatt­ningen. För den engelska versionen finns dock ett bra normeringsmaterial, som även är uppdelat på kön. Samma normer kan inte användas för både pojkar och flickor eftersom det finns könsskillnader – pojkar har högre poäng i hyperaktivitetsskalan och flickor högre poäng i emotionella symtom och prosocialt beteende.

Saknas och bör kompletteras:

För tillförlitligheten bör en under­sökning av den psykometriska kvaliteten i det svenska självskattningsformuläret genomföras. Om självskattningsskalan används bör den kompletteras med lärar- eller föräldraskatting. Det är en brist att svenska cut-off-poäng saknas för ett bredare åldersintervall än 6-10-åringarna, som ju är bara en del för hela det åldersspann som instrumentet är avsett för (3/4-16 år). Normer och cut-off-gränser för den svenska versionen bör finnas för barn och ungdomar utanför intervallet 6-10 år samt för lärar- och föräldraskattning.

Referenser

Goodman, R. (1997). The Strengths and Difficulties Questionnaire: a research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry, and Allied Disciplines, 38(5), 581-586.

Goodman, R. (2001). Psychometric properties of the strengths and difficulties questionnaire. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 40(11), 1337-1345.

Goodman, R., Ford, T., Simmons, H., Gatward, R., & Meltzer, H. (2000). Using the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) to screen for child psychiatric disorders in a community sample. British Journal of Psychiatry, 177, 534-539.

Goodman, R., Meltzer, H., & Bailey, V. (1998). The Strengths and Difficulties Questionnaire: a pilot study on the validity of the self-report version. European Child & Adolescent Psychiatry, 7(3), 125-130.

Goodman, R., & Scott, S. (1999). Comparing the Strengths and Difficulties Questionnaire and the Child Behavior Checklist: is small beautiful? Journal of Abnormal Child Psychology, 27(1), 17-24.

Hagquist, C. (2007). The psychometric properties of the self-reported SDQ – An analysis of Swedish data based on the Rasch model. Personality and Individual Differences, 43, 1289-1301.

Malmberg, M., Rydell, A. M., & Smedje, H. (2003). Validity of the Swedish version of the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ-Swe). Nordic Journal of Psychiatry, 57(5), 357-363.

Muris, P., Meesters, C., Eijkelenboom, A., & Vincken, M. (2004). The self-report version of the Strengths and Difficulties Questionnaire: its psychometric properties in 8- to 13-year-old non-clinical children. British Journal of Clinical Psychology, 43(Pt 4), 437-448.

Rutter, M., Tizard, J., & Whitmore, K. (1970). Education, Health and Behavior. New York: Wiley.

Smedje, H., Broman, J. E., Hetta, J., & von Knorring, A. L. (1999). Psychometric properties of a Swedish version of the "Strengths and Difficulties Questionnaire". European Child & Adolescent Psychiatry, 8(2), 63-70.