Medling vid brott

  • Målgrupp: Lagöverträdare (under 21 år) och berörda brottsoffer.
  • Typ av metod: Insats

Medling vid brott innebär att gärningspersonen och brottsoffret träffas tillsammans med en opartisk medlare för att tala om brottshändelsen och konsekvenserna av denna. Sedan 2008 är alla svenska kommuner skyldiga att erbjuda medling till lagöverträdare under 21 år.


Målgrupp

Insatsen är främst avsedd för lagöverträdare under 21 år samt berörda brottsoffer. Om gärningsspersonen är under tolv år får medling ske endast om det finns synnerliga skäl. Någon övre åldersgräns finns inte i lagstiftningen.

Syfte

Insatsens syften är att ge stöd till brottsoffret och att förebygga att gärningspersonen begår nya brott.

Innehåll och genomförande

Medling vid brott bygger på teorier om reparativ rättvisa (eng. restorative justice) där man betonar försoning och reparation av skadan snarare än kräver straff för den brottsliga gärningen. I Sverige används insatsen sedan 2002 utifrån medlingslagen (lag 2002:445 om medling med anledning av brott). Lagen är en ramlag och reglerar inte insatsen i detalj men framhåller att deltagandet ska vara frivilligt och ske i båda parters intresse, att gärningen ska vara polisanmäld och erkänd av gärningspersonen, samt att medlaren ska vara kompetent och opartisk. Lagen utesluter inga brottstyper från medling, men påpekar att insatsen måste framstå som lämplig efter att alla omständigheter har beaktats. Insatsen ska ses och användas som komplement till rättssystemet.

Medlaren är vanligtvis en tjänsteman inom socialtjänsten men kan också vara en lekman. Ärendet förmedlas oftast av polisen efter att gärningspersonen erkänt ett brott och tackat ja till information om medling, men även socialtjänst, åklagare eller kriminalvård kan vara förmedlande instanser. Medlaren kontaktar gärningspersonen och brottsoffret. Om intresse finns från båda håll träffar medlaren dem i enskilda förberedande möten. Under själva medlingsmötet ansvarar medlaren för att båda parter får lämna sina berättelser om den inträffade brottshändelsen, och om de konsekvenser och känslor som uppkommit. Samtalet ska erbjuda en hjälp för brottsoffret att bearbeta händelsen och möjligheten till någon form av gottgörelse. För gärningspersonen ska det ge ökad insikt om brottets konsekvenser och möjlighet att ta ansvar för gärningen gentemot brottsoffret. Tanken är att gärningspersonen genom detta påverkas till att inte återfalla i nya brott.

Medlingsmöten avslutas ibland med att gärningsperson och brottsoffer ingår ett muntligt eller skriftligt avtal som kan innehålla löften om framtida beteenden, ekonomisk ersättning till brottsoffret eller gottgörelse genom arbete. Vid såväl förberedande möten som medlingsmöten kan vårdnadshavare eller andra stödpersoner för båda parter delta. Internationellt finns även andra former av program som bygger på reparativ rättvisa, exempelvis gruppmöten och medlingsmöten med surrogatbrottsoffer då det verkliga brottsoffret inte vill eller kan delta.

Omfattning och intensitet

Ett eller flera enskilda förmöten med gärningspersonen och brottsoffret samt ett medlingsmöte.

Utbildning och licens

Det finns i dag inga formella krav på grundutbildning för att bli medlare. Medlaren kan vara lekman eller tjänsteman och ska enligt medlingslagen vara opartisk, kompetent och rättrådig. Andra egenskaper som framhålls som viktiga är förmåga till empati, personlig mognad och stabilitet. Brottsförebyggande rådet anordnade medlarutbildningar under de år som myndigheten hade ett regeringsuppdrag om medling (2003–2007). Från och med 2008 finns ingen myndighet eller samhällelig instans som anordnar utbildningar, utan detta sker enbart lokalt eller via privat konsultverksamhet.

Kunskap om insatsens effekter

Socialstyrelsen har sammanställt resultat från systematiska översikter av olika insatser för unga lagöverträdare i Insatser för unga lagöverträdare - En systematisk sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet från 2008 (sidorna 76–85). Där sammanfattar man att medling vid brott är en lovande insats för att minska risken för återfall i brott. Den genomsnittliga positiva effekten är dock liten.

Systematisk översikt

En systematisk översikt från Campbell Collaboration sammanfattar och värderar resultat från studier av medling vid brott.
Socialstyrelsens sammanfattning av Strangs översikt om medling vid brott 

Referenser

Brottsförebyggande rådet (2007). Medling vid brott. En handbok. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, Information och förlag.