Familjerådslag

  • Målgrupp: Familjer med barn (0–18 år) som är aktuella för barnavårdsutredning i socialtjänsten.
  • Typ av metod: Insats

Familjerådslag (engelska: family group conference) är en insats där barnet och dess familj samt andra närstående samlas för att enas om en handlingsplan där barnets behov står i centrum.


Familjerådslagsmodellen utvecklades i Nya Zeeland i slutet av 1980-talet och har använts i barnavårdsutredningar i Sverige sedan 1996.

Målgrupp

Familjer med barn under arton år som är aktuella för barnavårdsutredning inom socialtjänsten.

Syfte

Insatsens övergripande syften är att minska risken att barnen utsätts för vanvård och övergrepp samt att tillvarata familjers styrkor och tillgodose deras rätt att medverka i beslut som rör dem och deras barn. Andra syften som nämns i litteraturen är bland annat att minska behovet av myndighetsinsatser i familjers liv samt att förbättra samarbetet mellan familj och socialtjänst.

Innehåll och genomförande

Grundidén för familjerådslag är en tro på att barnet, familjen och de närstående har en förmåga att planera och genomföra lösningar som fungerar i barnets situation. Med familj avses familjemedlemmar och andra personer som familjen uppfattar som viktiga – släkt, vänner, grannar etc. Genom att ge den utvidgade familjen den information som behövs för att fatta beslut och ett reellt ansvar är tanken att öka de vuxnas engagemang och ansvarstagande (eng. empowerment). Detta förväntas i sin tur leda till ett bättre samarbete mellan familjer och myndigheter. Genom den utvidgade familjens kunskaper om sina egna styrkor och svagheter antas valen av insatser bli mer hållbara och effektiva.

När en familj har tillfrågats och samtyckt till insatsen utses en utomstående och oberoende samordnare för att organisera familjerådslagen. Samordnaren kartlägger i samråd med barnet och vårdnadshavarna vilka närstående som bör delta, bjuder in och förbereder samtliga deltagare inför det kommande rådslaget. Samordnaren ansvarar även för mötesstrukturen och att alla närvarande kommer till tals när mötet pågår.

Familjerådslaget delas in i tre faser

Samordnaren har en central roll i föreberedelsearbetet och håller i familjerådslagets första och tredje fas.

Fas 1, informationsfasen

Socialarbetaren presenterar utredningen för den utvidgade familjen. Här beskrivs barnets behov och syftet med familjerådslaget sammanfattas i form av öppna frågor till familjen. Eventuella myndighetsrepresentanter lämnar sin information. Om vårdnadshavaren eller barnet har en annan bild av situationen än socialtjänsten kan de presentera den.

Fas 2, rådslagsfasen

Den utvidgade familjen överlägger enskilt för att komma fram till en handlingsplan. Eftersom inga professionella närvarar är tanken att känslig information kan diskuteras mer öppet och beaktas i de beslut som tas. Socialarbetaren och samordnaren finns tillgängliga om familjen behöver hjälp.

Fas 3

Familjen redovisar sin handlingsplan för samordnaren och socialarbetaren, som kontrollerar att alla är överens om innehållet. Familjens handlingsplan ska godkännas av myndigheterna om den inte bedöms utsätta barnet för risk att fara illa.

Omfattning och intensitet

Insatsen omfattar tid för förberedelser, familjerådslagsmöte samt uppföljningsmöte. Tidsåtgången varierar med familj och behov.

Utbildning och licens

De finns inga formella krav på grundutbildning eller vidareutbildning för att arbeta med familjerådslag. Enligt litteratur i ämnet bör en utbildning eller träning i att förbereda, organisera och leda familjerådslag ges till blivande samordnare, oavsett om dessa är professionella eller lekmän. Det finns flera privata aktörer som erbjuder utbildning. Det finns inget krav på licensavtal för verksamheter som vill använda metoden.

Kunskap om insatsens effekter

I nuläget pågår arbete med en systematisk översikt om effekterna av Familjerådslag inom ramen för Campbell Collaboration. Då den publiceras kommer resultaten sammanfattas på Metodguiden.

Det finns en svensk studie av insatsen publicerad (Sundell & Vinnerljung, 2004).
Läs mer om hur man värderar studiers kvalitet på Kunskapsguiden.se

Referenser

Hassall, I. (1996). Origin and development of family group conferences. Family group conferences: Perspectives on policy and practice. Leichhardt, NSW, Australia: The Federation Press, p. 17-36.

Sundell, K. (2002). Familjerådslag i Sverige. Socialtjänstens fortsatta insatser till barn och föräldrar. Stockholm: Forsknings- och Utvecklingsenheten, Stockholms stad. Rapport Nr 2002:3.

Sundell, K., & Vinnerljung, B. (2004). Outcomes of family group conferencing in Sweden. A three year follow up. Child Abuse & Neglect, 28, 267-86.