Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

DBT (Dialektisk beteendeterapi)

  • Målgrupp: Självmordsnära och självskadande personer med emotionellt instabil personlighetsstörning.
  • Typ av metod: Insats

Dialektisk beteendeterapi är en form av kognitiv beteendeterapi som syftar till att minska självskadande beteende hos personer med emotionellt instabil personlighetsstörning (tidigare borderline personlighetsstörning).


Metoden utvecklades av den amerikanska psykologen Marsha Linehan under 1990-talet. Den började användas i Sverige 1998 inom ramen för en studie vid Karolinska Institutet.

Målgrupp

DBT utvecklades ursprungligen för självmordsnära och självskadande patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning. Senare har insatsen anpassats för andra typer av problem som också är vanliga hos målgruppen, exempelvis missbruk, ätstörningar, depression och posttraumatisk stress.

Syfte

DBT syftar primärt till att minska självmords- och självskadebeteenden men även andra beteenden som stör eller försvårar behandlingen och som allvarligt påverkar livskvaliteten. På längre sikt är syftet att lära patienten att hitta en inre emotionell balans, hantera sin vardag på ett bättre sätt och få en meningsfull tillvaro.

Innehåll och genomförande

Liksom annan kognitiv beteendeterapi (KBT) grundas DBT på inlärningsteori och kognitiv teori, men med ett särskilt fokus på emotionsteori. Ett centralt KBT-antagande är att beteenden, tankar och känslor är nära förbundna med varandra och att förändring av exempelvis beteenden leder till förändring i tankar och känslor. DBT innefattar även influenser från zenbuddhistisk filosofi såsom träning i medveten närvaro (eng. mindfulness) och är en av de terapiformer som brukar kallas ”tredje vågens KBT” eller kontextuell KBT. Termen ”dialektisk” speglar de två polerna acceptans och förändring, som båda ses som nödvändiga i behandlingen. Terapeuten bekräftar, stöttar och accepterar patienten där hon befinner sig för stunden och leder henne samtidigt framåt genom att ge konkreta verktyg till förändring. Patienten å sin sida lär sig att använda tekniker som underlättar acceptans och förändring.

Patienter som bestämmer sig för att delta i DBT förbinder sig att närvara vid de behandlingstillfällen som ingår. Kring varje patient finns ett multidisciplinärt DBT-team som arbetar under kontinuerlig handledning. Behandlingen innefattar veckovis färdighetsträning i grupp och individuell terapi. Patienten kan även nå sin individuella terapeut på telefon mellan träffarna, för att få hjälp att undvika destruktivt beteende. Den gruppbaserade färdighetsträningen syftar till att lära sig hantera och stå ut med svåra känslor utan att ta till destruktiva beteenden. Man tränar medveten närvaro, sociala färdigheter, känsloreglering och att stå ut i kris. I den individuella terapin arbetar man med det som för tillfället utgör det största problemet i patientens liv. Om självskadande handlingar har förekommit sedan förra tillfället prioriterar man dessa framför allt annat. Beteendeanalys används för att identifiera vad som föregått, utlöst och förstärkt handlingen, vilka alternativa strategier som kunde ha använts i situationen och vad som försvårar deras användning. I takt med att patienten blir mer emotionellt stabil kan livshändelser, särskilt av traumakaraktär, bearbetas och man börjar jobba mot patientens individuella mål.

Omfattning och intensitet

Behandlingen pågår vanligen ett år men kan ofta förlängas. Varje vecka innefattar en individuell session à 1 timme och en gruppbaserad session à 2,5 timmar.

Utbildning och licens

Det finns ännu inga formella krav på att man måste vara legitimerad psykoterapeut eller legitimerad psykolog för att arbeta med DBT. Introduktionskurser och mer djupgående utbildningar i DBT anordnas av flera olika aktörer, och är att rekommendera innan man startar ett DBT-team. För att utbilda sig i och arbeta med DBT rekommenderas även en grundutbildning i KBT. I ett nyligen startat nationellt och skandinaviskt kvalitetssäkringsprogram pågår arbete med att ta fram rutiner för att säkra programtrohet hos terapeuter och team, samt för hur utbildning och handledning av DBT-behandlare ska se ut för att garantera god kvalitet. Det finns inget krav på licensavtal för verksamheter som vill använda metoden.

Kunskap om insatsens effekter

En systematisk översikt från Cochrane Collaboration som publicerades 2012 visade att DBT hade goda effekter i jämförelse med sedvanlig behandling. Även avkortade varianter av DBT hade positiva effekter i olika jämförelser. Vid jämförelser med mer omfattande behandlingar fanns däremot inga signifikanta skillnader i symtomnivåer vid behandlingarnas slut. Enligt översikten behövs det fler studier för att kunna dra säkrare slutsatser.

Socialstyrelsens sammanfattning av Stoffers kunskapsöversikt om DBT

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

En svensk studie av DBT pågår för närvarande vid Karolinska Institutet.

Referenser

Kåver, A., & Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Teori, strategi och teknik. Stockholm: Natur och Kultur.

Linehan, M.M., Armstrong, H.E., Suarez, A., Allmon, D., & Heard, H.L. (1991). Cognitive-behavioral treatment of chronically parasuicidal borderline patients. Archives of General Psychiatry, 48, 1060-1064.  

Statens beredning för medicinsk utvärdering (2005). Dialektisk beteendeterapi (DBT) vid borderline personlighetsstörning. SBU Alert-rapport nr 2005-07.