Case management

  • Målgrupp: Vuxna med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar.
  • Typ av metod: Insats

Case management är en insats som samordnar vården för personer med allvarliga psykiska funktionshinder för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Arbetssättet växte fram i USA på 1970-talet för att underlätta för tidigare slutenvårdspatienter att bo kvar ute i samhället.


Målgrupp

Den ursprungliga målgruppen var vuxna personer med allvarliga psykiska funktionshinder såsom schizofreni, annan psykos eller personlighetsstörning. Idag används insatsen även vid allvarliga beroendeproblem.

Syfte

Det övergripande syftet är att personer med allvarliga psykiska funktionshinder ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. De konkreta målen är att patienterna ska hålla kontakt med vård- och stödsystemet, att antalet och längden på sjukhusvistelser ska minska samt att patienternas sociala funktion och livskvalitet ska förbättras.

Innehåll och genomförande

Case management är egentligen ett samlingsnamn för flera typer av stödmodeller. I samtliga modeller har en vårdsamordnare, en så kallad case-manager, en koordinerande funktion med ansvar för att utredning, planering och adekvata insatser genomförs och följs upp med klienten. Däremot skiljer sig de olika modellerna vad gäller intensiteten i kontakten, graden av samordning samt vårdsamordnarens roll i de behandlande och rehabiliterande insatserna.

I den ursprungliga ”mäklarmodellen” har case-managern ingen klinisk expertis och genomför inte egna behandlingsinsatser. I den ”kliniska case-management”-modellen har personen förutom det samordnande ansvaret också en viss behandlande roll, exempelvis vid social träning och familjestöd. I modellen för ”intensiv case-management” är samordnaren ofta en samtidigt kliniskt verksam terapeut som har tät kontakt med ett relativt litet antal klienter. Den mest omfattande modellen ”Assertive community treatment” (ACT) innebär att hela det samordnande och behandlande ansvaret tas av ett team där exempelvis socialarbetare, sjuksköterska och psykiater ingår. Teamet arbetar aktivt uppsökande med relativt få personer per behandlare och finns tillgängligt dygnet runt. I resursmodellen utgår samordnaren mer från klientens egna val och starka sidor vid planeringen av insatser och agerar mer uttalat som patientens ombudsman än i andra modeller. Här ingår insatsen personligt ombud som är den form av mindre intensiv case management som används mest i Sverige idag.

Det finns stora variationer mellan verksamheter i hur insatsen personligt ombud utförs och organiseras. Även rehabiliteringsmodellen betonar klientens egna önskemål och val, och inriktas på den typ av färdighetsträning som behövs för att klienten ska nå sina mål.

Omfattning och intensitet

Insatsens omfattning och intensitet ser olika ut beroende på vilket behov av vård och stöd den enskilde har och vilken modell man arbetar utifrån. Insatsen kan variera i tid från några månader till flera år.

Utbildning och licens

En case-managers yrkesbakgrund kan variera och utbildningsbehovet ser olika ut beroende på vilken modell det handlar om. I Sverige finns flera olika aktörer som anordnar utbildningar. Omfattningen på utbildningen kan variera från ett par heldagar till högskoleutbildningar som sträcker sig över hela och ibland flera terminer.

Kunskap om insatsens effekter

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Case Management ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.

Behov av samordning
Missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och behov av samordning

Hemlöshet
Missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och hemlöshet

Svår psykisk sjukdom
Missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom

Intensiv case management enligt ACT-modellen och mindre intensiv case management ingår i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd från 2011.

Referenser

Dieterich, M., Irving, C.B., Park, B., & Marshall, M. (2010). Intensive case management for severe mental illness. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 10.

Socialstyrelsen (2004). Personligt ombud för personer med psykiska funktionshinder. Stockholm: Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen.