Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



Beardslee's familjeintervention

  • Målgrupp: Familjer med barn (8–15 år) där en förälder behandlas för depression eller bipolaritet.
  • Typ av metod: Insats

Interventionen utvecklades från början av Bill Beardslee och medarbetare vid Harvard Medical School under 1980-talet som riskprevention, när det gäller barn som har föräldrar med depression eller bipolaritet.


Metoden används i flera länder och används både där och Sverige, också när de gäller familjer där föräldrar har psykisk problematik i generell mening. Dessutom används interventionen i riskgrupper som när en förälder har beroendeproblematik, är allvarligt sjuk eller plötsligt har avlidit.

Målgrupp

Insatsen är utvecklad för familjer med barn 8–15 år där en förälder behandlas för depression eller bipolaritet och där barnen inte har hunnit utveckla egna depressionsproblem. I Sverige används den i viss utsträck-ning även i familjer med annan psykiatrisk diagnos, inklusive missbruk och beroende. Insatsen ska inte ges vid akuta kriser, vid familjevåld eller vid pågående obehandlat missbruk. Metoden förutsätter att föräldern har insikt om att sjukdomen kan påverka barnet och dess utveckling samt orkar fokusera på barnet och föräldraskapet.

Syfte

Det övergripande syftet är att få familjen att fungera bättre och att upp-märksamma barnens behov för att minska risken att de insjuknar i depression. De kortsiktiga målen är att hjälpa föräldrarna att börja prata om sjukdomen med barnen. Den kommunikation som åsyftas skall ske utifrån barnens frågor, behov och utvecklingsnivå. Insatsen syftar också till att stödja föräldrarna i deras föräldrafunktion och uppmärksamma dem på så kallade ”skyddande faktorer”, så att de får mer kunskap om hur de kan stödja sina barn i en hälsofrämjande utveckling.

Andra mål är att förbättra barnens förståelse för förälderns sjukdom och minska deras oro och känslor av skuld samt att förbättra familjeklimatet.

Innehåll och genomförande

Insatsen bygger på studier av hur familjer med depression fungerar. Den har även psykopedagogiska inslag (information om sjukdomen och om risk- och skyddsfaktorer) och dialogiska inslag som betonar vikten av att allas röster blir hörda. Interventionen har också fokus på styrkor och lösningar och är framtidsinriktad.

Behandlaren träffar först föräldrarna för att få en bild av familjens sjuk-domshistoria, deras individuella upplevelser och tankar om hur barnen kan ha upplevt sjukdomen. Man ger allmän information om depression och dess orsaker, och detta knyts till familjens egna erfarenheter. När man träffar barnen under individuella samtal ställs frågor som inventerar hur det ser ut med risk-och skyddande faktorer i barnets situation" och man hjälper dem att förbereda sig för familjesamtalet. Med föräldrarna diskuterar man barnens situation och hur de kan stödjas inom och utom familjen. Under familjesamtalet uppmuntras familjemedlemmarna att tala om sådant som kommit upp under tidigare träffar. En månad senare följer man upp och i några fall kan det bli aktuellt att ordna med en nätverksträff".

Omfattning och intensitet

Insatsen omfattar vanligtvis sex samtal med en eller två veckors mellan-rum samt uppföljande samtal efter sex månader. Nätverksträffar och ytterligare samtal läggs till vid behov.

Utbildning och licens

Svenska föreningen för Beardslees familjeintervention utbildar i metoden.
Utbildningen sker vid 10-12 tillfällen utspridda på två terminer. Det finns inga krav på licensavtal för de verksamheter som vill använda metoden.

Hänvisning till kunskapsunderlag

Beardslees familjeintervention ingår i SBU:s systematiska översikt Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn från 2010. Där bedöms det vetenskapliga underlaget som otillräckligt för att man ska kunna göra en bedömning av metodens effekter. Se sidorna 230, 338 samt 343–44.

Referenser

Beardslee, W.R., Gladstone, T.R.G., Wright, E.J., & Cooper, A.B. (2003). A family-based approach to the prevention of depressive symptoms in children at risk: Evidence of parental and child change. Pediatrics, 112, e119–e31.

Beardslee, W.R., Wright, E.J., Gladstone, T.R.G., & Forbes, P. (2007). Long-term effects from a randomized trial of two public health preventive interventions for parental depression. Journal of Family Psychology, 21, 703–13.

Pihkala. H. (2011). Beardslees preventiva familjeintervention för barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Svenska familjers erfarenheter. [Doktorsavhandling]. Umeå: Umeå universitet.