ART (Aggression Replacement Training)

  • Målgrupp: Aggressiva och normbrytande ungdomar (12–20 år).
  • Typ av metod: Insats

ART är ett manualbaserat preventionsprogram för ungdomar som beter sig aggressivt. Insatsen utvecklades av amerikanska psykologer under 1980-talet och introducerades i Sverige under slutet av 1990-talet.


Målgrupp

Ungdomar 12–20 år med betydande brister i sociala färdigheter, förmåga till ilskekontroll och moraliskt resonerande. Metoden utvecklades ursprungligen på en institution för pojkar dömda för våldsbrott.

Syfte

Insatsen syftar till att minska aggressivitet, öka sociala färdigheter och främja den moraliska utvecklingen hos ungdomarna. På längre sikt är syftet att förhindra att de återfaller i normbrytande beteende.

Innehåll och genomförande

Metoden grundas på social inlärningsteori och kognitiv beteendeterapi. Den bygger även på forskning om förebyggande av stress och ilskekontroll, samt Kohlbergs teori om moralutveckling. Insatsen genomförs av två speciellt utbildade ART-tränare i mindre grupper om maximalt 6–8 ungdomar. Den innehåller en beteendekomponent (social färdighetsträning), en emotionell komponent (ilskekontrollträning) samt en värderingskomponent (träning i moraliskt resonerande).

Den sociala färdighetsträningen innebär att ungdomarna först får se exempel på goda sociala färdigheter (modellering). Därefter övar de själva på färdigheterna i rollspel under uppmuntran, och får upprepad instruktion och återkoppling på hur det går. De uppmuntras sedan att delta i aktiviteter där de får fortsätta att träna på sina nya färdigheter för att öka chansen att de blir bestående (överföringsträning).

Sammanlagt ingår undervisning i ett femtiotal sociala färdigheter som ska ersätta de aggressiva beteendena. Ilskekontrollträningen ska öka ungdomarnas förmåga till självkontroll och lära dem att reducera och hantera sin ilska. Här lär de sig att identifiera vilka situationer som brukar leda till aggressiva utbrott, att känna igen tecken på att en sådan situation är på väg, och olika tekniker för att hantera ilskan. I moralträningen presenteras och diskuteras olika moraliska dilemman. Ungdomarna ska på så sätt tränas i att kunna fatta mogna beslut i sociala situationer, till exempel vikten av att hålla löften, tala sanning och att hjälpa andra.

Omfattning och intensitet

Tre lektioner per vecka – en för varje komponent – under tio veckors tid.

Utbildning och licens

Det finns inga formella krav på grundutbildning för att utbildas i ART. Flera företag i Sverige utbildar ART-tränare och ”Master trainers”, alltså personer som får utbilda andra till tränare. Utbildningarna varierar till längd och innehåll. Sedan metodutvecklaren Goldstein avled har kollegan Barry Glick sökt och fått varumärket ART registrerat i USA. I Sverige har Ungdomsalternativet/UngART i Malmö tillsammans med Glick och partners i Holland fått ART registrerat som ett varumärke i EU under 2010. Detta har dock fått liten betydelse för rådande praxis i Sverige.

Kunskap om insatsens effekter

Svenska forskare arbetar med en systematisk översikt om effekterna av ART inom ramen för Campbell Collaboration. Översikten kommer att sammanfattas av Socialstyrelsen när den är publicerad.

Kaunitz & Strandberg redovisade 2009 det dåvarande kunskapsläget för metoden med hjälp av omfattande databassökningar och genomgång av tidigare översikter där ART ingår. Aggression Replacement Training (ART) i Sverige – evidensbaserad socialtjänst i praktiken?

Referenser

Goldstein, A.P., Glick, B., & Gibbs, JC. (1998). Aggression Replacement Training. A comprehensive intervention for aggressive youth. Revised edition. Champaign Illinois: Research Press.

Kaunitz, C., & Strandberg, A. (2009). Aggression Replacement Training (ART) i Sverige – evidensbaserad socialtjänst i praktiken? Socionomens Forskningssupplement, 26, 36–50.