Vi använder kakor för att förbättra webbplatsen

Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för att underlätta ditt besök och för att göra webbplatsen bättre. Läs mer om kakor.



Ordlista till metodguiden för socialt arbete

Det här är en ordlista över de ord och vetenskapliga begrepp som används i metodguiden för socialt arbete.

A

Antal som behöver behandlas för ett lyckat utfall
Ett mått på hur många individer som måste få en viss insats för att insatsen ska ha effekt på minst en av dem (eng. number needed to treat to benefit). Exempel: Om fem ungdomar måste genomgå en viss behandling mot kriminalitet innan en upphör med brottslighet blir Antal som behöver behandlas för ett lyckat utfall fem (5).

B

Bedömningsbias
Resultatfel som kan uppstå när en undersökare som bedömer behandlingseffekt med vaga kriterier (till exempel nedstämdhet) känner till vilken behandling klienten fått (eng. detection bias). Undersökaren kan göra förmånligare bedömningar hos de klienter som fått den behandling han tror är den bästa.

Begreppsvaliditet
Handlar om överenstämmelsen mellan teoretiskt begrepp och hur det har operationaliserats, till exempel levnadsnivå mätt utifrån inkomst. Kallas även teoretisk validitet.

Behandling, intervention
Se intervention.

Behandlingsbias
Avser systematiska skillnader i den behandling som deltagarna fått i kontrollgruppen jämfört med interventionsgruppen, utöver det som planerats i förväg (eng. performance bias). Det kan handla om att kontrollgruppen får interventionsgruppens behandling (kontaminering), till exempel att ett syskonpar lottas till olika grupper. Det kan också handla om att kontrollgrupp eller interventionsgrupp får andra oplanerade stödinsatser, till exempel från andra biståndsgivare under samma tid. Till sist kan deltagare som känner till förväntningarna om den insats de får (till exempel att de inte får den "nya" interventionen) rapportera fler (eller färre) problemsymtom än om de inte känt till det.

Behandlingstrohet
Programintegritet, programtrohet och följsamhet (eng. treatment integrity, treatment fidelity, compliance) avser att behandlingen som skulle implementeras också har implementerats i alla sina delar.

Beroendevariabel, resultatvariabel
Se resultatvariabel.

Bevisvärde
Den skattade vetenskapliga kvaliteten hos en enskild studie och dess förmåga att besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt. Bevisvärdet hos studierna ligger till grund för bedömningen av det vetenskapliga underlagets sammantagna evidensstyrka.

Bias, snedvridning
Se snedvridning.

Bortfall
Personer som uppfyller kriterierna för att medverka i studie men som (1) avböjer medverkan, eller (2) som har gått med på att delta men som avbryter medverkan innan studien fullbordats. Se dropout.

Bortfallsbias
Systematiska skillnader mellan jämförelsegrupper i antal som hoppar av en utvärdering. Bortfall kan orsakas av oväntade sidoeffekter av en intervention, av frånvaron av positiva effekter eller att behandlingen lyckts. Om dessa individer utesluts ur analyserna kan en insats effektivtet överskattas, speciellt om andelen som hoppar av är olika i undersökningsalternativen.

C

Campbell Collaboration
Ett internationellt nätverk av forskare och praktiker som gör systematiska översikter inom områdena socialt arbete, kriminalvård och utbildning.

Cochrane Collaboration
Ett internationellt nätverk av läkare, forskare och patienter som utför »systematiska översikter och metaanalyser av medicinska undersökningar avseende behandlingseffekter för att få fram resultat som kan läggas till grund för evidensbaserad sjukvård.

D

Deskriptiv validitet
Att all nödvändig vetenskaplig information redovisas om en studie.

Dos-responsrelation
Mängden behandling påverkar storleken på effekten.

Dropout
Undersökningpersoner som i förtid avslutar medverkan i en studie, genom att till exempel flytta till annan ort eller inte medverka vid uppföljning vid en avtalad tidpunkt.

E

Effectiveness trial, utvärdering av ordinarie verksamhet
Se utvärdering av ordinarie verksamhet.

Effekt
Den observerade relationen mellan en intervention och ett utfall. Effekt kan uttryckas som samband, effektstorlek, oddskvot och antal som behöver behandlas för ett lyckat utfall.

Effektstorlek
Statistisk term som beskriver storleken och riktningen på effekten av en viss insats (eng. effect size).

Effektutvärdering
En kontrollerad studie med syfte är att värdera effekten av en intervention.

Effektvariabel, resultatvariabel
Se resultatvariabel.

Efficacy trial, modellutvärdering
Se modellutvärdering.

Evidens
Mångtydigt ord. Definieras ofta som skäl eller stöd för en uppfattning.

Evidensbaserad praktik, EBP
Medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag, tillsammans med klinisk erfarenhet och klienters erfarenheter och önskemål (eng. evidence-based practice).

Evidensstyrka
Anger hur många studier med ett visst bevisvärde som ligger till grund för en viss slutsats. Det saknas enhetliga klassificeringar för evidensstyrka. I allmänhet betraktas det mest tillförlitliga beviset finnas när det finns två eller flera randomiserat kontrollerade studier med enhetligt resultat. Lägst evidensvärde betraktas allmänt sett ett kunskapsunderlag som endast omfattar observationsstudier utan kontrollgrupp och experters åsikter.

Exklusionskriterie
Förhållande som förhindrar att en person kan delta i en undersökning (till exempel suicidrisk). Dessa kriterier ska vara angivna i undersökningens protokoll. Termen används även vid metaanalys och systematisk översikt och avser då faktorer som gör att resultaten från en viss studie inte medtas.

Experimentell studie
En studie där forskare aktivit intervenerar för att testa en hypotes, till exempel för att pröva om en behandling ger bättre effekt än annan behandling. Experimentella studier innebär alltid en jämförelse mellan minst två alterantiv. Experimentgruppen får behandlingen som ska prövas. Kontrollgruppen får ingen eller en annan typ av behandling. Sedan mäts förändringarna hos de individer som ingår i gruppen.

Experimentgrupp, interventionsgrupp
Se interventionsgrupp

Extern validitet
Den omfattning som resultat är generaliserbara till andra personer, platser och sammanhang.

F

Fallstudie
En studie som endast omfattar en enda individ (eng. case study).

Fall-kontroll-studie
Metod för att retrospektivt undersöka samband mellan att vara utsatt för en företeelse (till exempel arbetslöshet) och ett problem (till exempel psykisk ohälsa). Personer som har det problem som ska studeras (fallen) jämförs beträffande utsatthet för företeelsen med "kontroller" som saknar problemet. För varje fall utses en eller flera kontroller.

Frekvens
Hur ofta något inträffar eller hur många individer som tillhör viss kategori.

Följsamhet, behandlingstrohet
Se behandlingstrohet

G

Genomsnitt, medelvärde
Se medelvärde.

Grå littertur
Vetenskapliga studier som inte har publicerats i etablerade vetenskapliga medier. Innefattar exempelvis myndighetsrapporter, vissa avhandlingar och examensarbeten (eng. gray literature).

H

Hypotes, antagande
Ett konkret antagande om hur till exempel en specifik insats påverkar ett visst utfall och som möjligör en empirisk prövning.

I

Icke-experimentell studie, observationsstudie
Se observationsstudie.

Icke-randomiserad studie
En kvantitativ studie som värderar en insats effektivitet och som inte använder randomisering för att fördela undersökningspersoner till jämförelsegrupper.

Informerat samtycke
En persons samtycke till att delta i en vetenskaplig studie, efter att han eller hon fått muntlig och skriftlig information om studiens frågeställning och metoder.

Insats
Övergripande term för åtgärder direkt riktade till enskilda eller grupper av klienter.

Inklusionskriterier
De betingelser som ska föreligga för att en person ska kunna ingå i en undersökning. Kriterierna, som ska vara angivna i projektplanen (protokoll), kan till exempel gälla viss typ av problem eller åldersgrupper. Att informerat samtycke givits är ett obligatoriskt inklusionskriterium. Deltagande i undersökningen kräver dessutom att inget av exklusionskriterierna föreligger. Inklusions- och exklusionskriterier används även vid metaanalys och systematisk översikt och avser då vilka villkor som en publicerad undersökning ska uppfylla för att dess data ska accepteras i analysen.

Intention to treat-analys
Resultatbearbetning som tillämpar principen "avsikt att behandla", vilket innebär att deltagare fortsätter tillhöra det alternativ de först tillhört oavsett om de avbryter behandling eller får en annan behandling än den avsedda. I randomiserade studier innebär Intention to treat-analys att den ursprungliga jämförbarheten bevaras och att bortfallsbias förhindras.

Interaktion
När effekten av en intervention (oberoende variabel) samverkar en annan oberoende variabel, till exempel att behandlingen fungerar olika för män och kvinnor.

Intern validitet
Intern validitet avser om behandlingen orsakade effekten eller om det är något annat som förklarar en uppmätt förändring. Ett viktigt hot mot intern validitet är att undersökningsgrupperna inte är lika vid utvärderingens start (selektionsbias), till exempel att en grupp är mer motiverad till behandling än den andra. Det bästa sättet att höja den interna validiteten är genom en randomiserad kontrollerad studie.

Intervention, behandling
En insats för att hjälpa människors psykiska och fysiska hälsa. Ibland används termen även för jämförelsegrupper, inklusive placebo, ingen behandling och väntelista.

Interventionsgrupp, experimentgrupp
Den gruppdeltagare i en utvärdering som administreras den behandling som testas.

Interventionsstudie, experimentell studie
En undersökning där deltagarna utsätts för en intervention, det vill säga någon åtgärd som prövas, oftast behandling eller förebyggande åtgärd.

Intressekonflikt
Information från en författare till en vetenskaplig rapport om egna personliga, finansiella eller andra intressen som kan ha påverkat resultaten.

J

Jämförelsegrupp
Den grupp i en kvasiexperimentell utvärdering som inte får den behandling vars effekt studeras.

K

Kausalitet
Kausalitet – att en faktor orsakar ett utfall – förutsätter en tidsmässig skillnad mellan den förmodade orsaken och utfallet (det vill säga att orsaken föregår utfallet i tiden) och att andra rimliga förklaringar till utfallet kan uteslutas.

Klusterrandomisering
Typ av randomisering där det inte är individer utan enheter med grupper av individer som fördelas slumpmässigt, exempelvis skolor eller socialkontor. I de fallen kan slutsatser om effekter bara göras för klusternivån, inte individnivå.

Kohortstudie, kohortundersökning
En observationsstudie som gäller en grupp personer (kohort) som följs över tid. Vanligen omfattas två eller flera undergrupper i kohorten som jämförs med avseende på förloppet på över tid, till exempel i återaktualisering av kriminalitet. En kohortundersökning kan både vara prospektiv och retrospektiv.

Konfidensintervall
Osäkerheten hos ett mätvärde. Ju smalare konfidensintervall desto mindre är osäkerheten.

Kontamination
Den oavsiktliga administrationen i en kontrollerad studie av en insats till deltagare i kontrollgruppen, alternativt ett misslyckande att administrera en insats till deltagarna i interventionsgruppen.

Kontrafaktisk inferens
I kontrollerade utvärderingar, något som är motsatsen till fakta (till exempel vad som skulle ha hänt en viss grupp individer om de inte hade fått en speciell insats). I allmänhet är förutsättningen för kontraktisk inferens att det finns en kontrollgrupp som interventionsgruppen kan jämföras mot.

Konventionell behandling, traditionell behandling
Se traditionell behandling.

Kontroll
1. Det interventionsalternativ som fungerar som jämförelse till den testade interventionen. Kontrollalterantivet kan handla om traditionell behandling, väntelista, placebo eller ingen behandling alls.

2. De för interventionen irrelevanta påverkansfaktorer som resultaten justeras för.

Kontrollerad undersökning
En studie med kontrollgrupp. En sådan studie kan vara randomiserad eller ickerandomiserad.

Kontrollgrupp
Den grupp i en randomiserat kontrollerad utvärdering som inte får någon behandling (inklusive väntelista), som får en overksam behandling (placebo) eller den normalt förekommande behandlingen (traditionell behandling). Gruppens resultat jämförs med dem i den grupp som får den behandling vars effekt vi avser att studera.

Korrelation
En statistisk term för att två variabler samvarierar numeriskt. Samvariationen kan vara positiv (ju mer av det ena, desto mer av det andra) eller negativ (ju mer av det ena, desto mindre av det andra). En korrelation innebär inte med automatik att det den ena variabeln orsakar variationen i den andra.

Kvalitativ undersökning
En studie som inte i första hand besvarar frågor genom siffermässiga resultat utan som tolkar händelser och utvecklar begreppsmässiga strukturer.

Kvasiexperimentell studie
Fördelar inte personer till experiment- och kontrollgrupp genom randomisering. I kvasiexperimentella studier används begreppet jämförelsegrupp istället för kontrollgrupp. Ofta används olika statistiska metoder för att skapa jämförbarhet mellan de jämförda klientgrupperna. Se randomiserad kontrollerad studie.

M

Matchning
Åtgärder för att åstadkomma maximal jämförbarhet i icke-randomiserade studier. För varje individ i behandlingsgruppen utses en eller flera matchade kontroller som ska ha stor likhet med denna. Jämförbarheten gäller mellan grupper. Se även randomisering.

Medelvärde, medeltal
Ett värde som används för att representera ett genomsnitt för en mängd värden.

Metaanalys
En statistisk metod för att sammanväga resultat från enskilda kvantitativa primärstudier.

Minnesbias
En snedvridning av resultaten som beror på att individer minns händelser fel. Individers rapportering av vad de upplevt nyligen är vanligtvis mer korrekt än vad de upplevt flera år tidigare. Denna form av bias är ett hot mot validiteten i retrospektiva studier.

Modellutvärdering
Hur väl en behandling, intervention fungerar när den undersöks i en utvärdering där forskaren garanterar behandlingstrohet. Se även utvärdering av ordinarie verksamhet.

Multi-agent studie
En studie som använder flera parallella uppgiftslämnare, till exempel information från föräldrar, lärare och ungdomar om ungdomars kriminalitet.

Multi-center studie
En studie som inkluderar flera samarbetande forskningsinstitutioner.

Multi-metod studie
En studie som använder flera datainsamlingsinstrument.

Multi-site studie
Multi-site studier använder mer än en geografisk plats (till exempel socialtjänstkontor) för datainsamling. Viktiga skäl för multisite-studier är dels att kunna inkludera ett tillräckligt stort antal klienter inom en rimlig tid, dels att öka resultatens generaliserbarhet, extern validitet.

N

Normalfördelning
En teoretisk fördelning som normalt sett används som bas för analyser av kontinuerliga data (till exempel vikt i kilo). En normalfördelad variabel antar ofta värden som ligger nära medelvärdet och mycket sällan värden som har stor avvikelse. Därför ser normalfördelningen ut som en kulle eller en klocka (eng. bell curve). Kännetecknas av att den kan beskrivas med centralmåttet medelvärde och spridningsmåttet standardavvikelse.

O

Observationsstudie, icke-experimentell studie
En studie där forskaren inte försöker påverka en insats utan bara observerar vad som händer över tid. Skillnader eller förändringar i en egenskap (till exempel om personer fått en intervention eller inte) relateras till skillnader eller förändringar i andra företeelser (till exempel personernas alkoholmissbruk) men utan påverkan från utvärderaren. I observatonsstudier finns en större risk för selektionsbias än i experimentella studier.

Oberoende variabel
Oberoendevariabeln (behandlingen, interventionen) antas påverka utfallet i beroendevariabeln.

Odds, Oddstal
Antalet fall av händelse dividerat med antalet fall av icke-händelse. Till exempel om 20 av 100 narkomaner avlidit fem år efter en behandling så är oddset för dödsfall 20/80 = 0.25 eller 1:4.

Oddskvot
Kvoten mellan två oddstal (eng. odds ratio, OR). Till exempel oddstalet att individer i en behandlingsgrupp avlidit efter fem år dividerat med motsvarande oddstal för kontrollgruppen. En oddskvot på 1 innebär att det inte finns någon skillnad mellan grupperna. En oddskvot som är mindre än 1 visar här att interventionen varit effektiv och en oddskvot över 1 att interventionen varit skadlig.

Okontrollerad studie
En utvärdering som saknar kontrollgrupp.

P

Performance bias, behandlingsbias
Se behandlingsbias.

Placebo, sockerpiller
En icke-effektiv insats som administeras till en grupp deltagare i en experimentell utvärdering. Placebo används för att kontrollera för den effekt som kan uppstå av att deltagare tror att de får en verklig behandling. Placebo används regelbundet i klinisk-medicinska utvärderingar men är svåra att tillämpa i psykologiska behandlingar.

Population
En grupp personer som har något gemensamt, till exempel alla personer i Sverige eller alla arbetslösa personer i en kommun. En undersökning utförs i regel på ett urval ur en population, till exempel de personer med en viss diagnos som är kända vid en viss mottagning, inte bor alltför långt bort, accepterar att delta i undersökningen och uppfyller inklusions- och exklusionskriterier. En sådan urvalsgrupp kan också kallas en (studie)population. Se urval.

Post hoc-analys
Analyser som vid studiens start var oplanerade.

Power, statistisk styrka
Se statistisk styrka.

Primärstudie
En studie där data samlas in om individer. Termen används för att särskilja mot sekundärstudier som innebär analyser av tidigare insamlade studier (till exempel i en kunskapsöversikt).

Programtrohet, behandlingstrohet
Se behandlingstrohet.

Prospektiv undersökning
En studie som följer människor framåt i tiden, det vill säga, man börjar samla in data om varje deltagare vid den tidpunkt han eller hon tas med i undersökningen. Randomisat kontrollerade studier är alltid prospektiva. Kohortstudier är antingen prospektiva eller retrospektiva, medan Fall-kontroll studier oftast är retrospektiva.

Protokoll
Detaljerad plan för en utvärdering. Se retrospektiv studie.

P-värde
Uttryck för graden av statistisk signifikans. Se signifikansnivå.

Relativ risk, riskkvot
Se riskkvot.

R

Randomisering
Slumpmässig fördelning av deltagarna mellan undersökningsalternativ. Randomisering kan erhållas med hjälp av slumptabell och/eller vissa datorprogram.

Randomiserad kontrollerad studie, RCT
Randomiserad kontrollerad undersökning (eng. randomized controlled trial, RCT) är både randomiserad och jämför minst två alternativ (kontrollerad). Randomiserade kontrollerade studier är den mest tillförlitliga typen av experimentella studier eftersom den fördelar okända störfaktorer (eng. confounders) lika mellan undersökningsgrupperna samt teoretiskt sett gör grupperna i genomsnitt lika. Randomiseringen minskar risken för att urvalet blir skevt (selektionsbias).

Registerstudie
Retrospektiv (eller kombinerat retro- och prospektiv) undersökning som baseras på data från offentliga register.

Relativ risk, riskkvot
Se riskkvot.

Reliabilitet
En statistisk term som avser i vilken omfattning ett mätresultat kan replikeras. Bristande reliabilitet kan bero på skillnader i iaktagelseförmåga hos olika observatörer eller mätinstrument, mätfel eller bristande stabilitet i det som är mätt. Grad av reliabilitet står i direkt proportion till grad av validitet.

Rapporteringsbias
En snedvridning som orsakas av att alla relevanta data inte har offentliggjorts. Det kan dels ske genom att en forskare inte publicerar alla sina resultat, exempelvis bara resultat som är statistiskt säkerställda, dels där resultat överhuvud taget inte publiceras eftersom de betraktas som mindre intressanta (framför allt när en utvärderad intervention inte framstår som effektiv). (eng. publication bias).

Resultatvariabel
Något som mäts inom ramen för en utvärdering och som fungerar som kriterium för att värdera insatsens effekter (till exempel hur stor andel i vardera gruppen som inom viss tid återfallit i brottslighet).

Retrospektiv undersökning
Tillbakablickande undersökning som samlar in data om förhållanden innan själva undersökningen startades. Ett typexempel är fall-kontrollundersökning, men även kohortundersökning kan ibland utföras retrospektivt. Se Prospektiv studie.

Risk
Möjligheten att en negativ händelse ska inträffa. Det beräknas som antalet personer som drabbades av händelsen dividerat med totala antalet personer i gruppen. Se odds.

Riskbedömningsinstrument
Ett standardiserat instrument som särskilt är avsett att förutsäga risk för att ett beteende/en situation kommer att inträffa eller att upprepas (till exempel risk för upprepat våld, risk för brottsligt beteende).

Riskkvot
Kvoten mellan två risktal kallas riskkvot eller relativ risk (eng. risk ratio, RR). En riskkvot på 1 innebär ingen skillnad mellan två grupper. En riskkvot under 1 innebär att interventionen var effektiv att minska risken för utfallet. Riskkvoter över 1 innebär att risken var högre än kontrollalternativet. Exempel: i en behandlingsstudie är risken att återfalla i brott under uppföljningstiden 45/100 i grupp A och 30/100 i grupp B. Riskkvoten blir 1,5.

S

Samband
Mångtydigt ord som kan användas dels oprecist, dels i definierade betydelser (till exempel vid statistiska analyser av hur variabler samvarierar numeriskt. Se korrelation.

Sant positiv/negativ
Uttryck för utfallet av bedömningsinstrument. Sant positivt utfall innebär att instrumentet ger positivt resultat (exempelvis påvisar sjukdom hos en person som är sjuk). Andelen sådana utfall hos sjuka, sensitivitet. Sant negativt utfall innebär att instrumentet ger negativt resultat hos en person som är frisk. Andelen sådana utfall hos friska, specificitet.

Sampel, urval
Se urval.

Selektionsbias
1. En systematisk skillnad mellan jämförelsgrupper i prognos eller mottaglighet för en behandling. Slumpmässig fördelning mellan undersökningsgrupper skyddar mot selektionsbias. Ett annan metod för att undvika urvalsbias är matchning. 2. Ett systematiskt fel i översikter till följd av det sätt studier valts ut för att ingå i översikten. 3. En systematisk skillnad i kännetecken mellan de som valts ut för en studie och de som inte valts ut. Detta påverkar den externa validiteten men inte den interna validiten.

Sekundärstudie
En studie som bygger på genomförda undersökningar (till exempel en kunskapsöversikt). Term används för att särskilja mot primärstudier som innebär ny insamling av individdata.

Selektionsbias, urvalsbias
1. En systematisk skillnad mellan jämförelsgrupper i prognos eller mottaglighet för en behandling. Slumpmässig fördelning mellan undersökningsgrupper skyddar mot selektionsbias. Ett annan metod för att undvika urvalsbias är matchning. 2. Ett systematiskt fel i översikter till följd av det sätt studier valts ut för att ingå i översikten. 3. En systematisk skillnad i kännetecken mellan de som valts ut för en studie och de som inte valts ut. Detta påverkar den externa validiteten men inte den interna validiten.

Sensitivitet
Egenskap hos bedömningsinstrument: Sensitiviteten är den andel sant positiva som testet korrekt identifierar som positiva.

Signifikansnivå
Ett statistiskt begrepp inom hypotesprövning. Signifikansnivån uttrycks som ett p-värde där p står för sannolikhet. Ofta väljs p = .05 som det högsta värde som tillåter att nollhypotesen förkastas om den är sann. Risken för fel av typ I är då 5 procent. Det p- värde som erhålls vid den statistiska analysen avgör om, och med vilken grad av säkerhet, man kan förkasta nollhypotesen. Vanliga signifikansnivåer är p < .05, p < .01 och p < .001. Se Typ I-fel.

Slumpmässig, randomiserad
Se randomisering.

Snedvridning, bias
Snedvridning (eng. bias) innebär ett systematiskt fel i insamlande och tolkning av data. De viktigaste typerna av snedvridning är på grund av systematiska skillnader mellan grupper före interventionen (selektionsbias), att de utvärderade insatserna inte genomförs som planerat, inklusive att andra insatser administerats än planerat (behandlingsbias), olika bortfall av deltagare som medverkat i utvärderingen (bortfallsbias) och hur utfallsmått mätts (bedömningsbias). Sekundärstudier kan även snedvridas på grund av rapporteringsbias om inte alla relevanta utvärderingar finns enkelt tillgängliga i vetenskapliga tidskrifter.

Specificitet
Egenskap hos bedömningsinstrument: specificiteten är den andel sant negativa som testet korrekt anger som negativa.

Standardavvikelse
Ett spridningsmått som anger hur mycket v i en population avviker från medelvärdet (eng. standard deviation, SD).

Standardiserat instrument
Ett formulär med i förväg fastställda frågor och svarsalternativ i form av numerär eller verbal skala. Kan vara intervjuformulär, skattningsformulär, självskattning eller observationsformulär.

Statistisk styrka
Anger sannolikheten för att en undersökning med viss statistisk signifikansnivå ska kunna påvisa en existerande skillnad mellan grupperna (eng. power). Styrkan anger alltså sannolikheten för att man ska kunna undgå att begå ett typ II-fel (att betrakta en verklig skillnad som icke-existerande). Om power-värdet är 0,80 innebär det att forskaren har 80 procents sannolikhet att kunna påvisa en befintlig skillnad. Vid planeringen av en studie görs en beräkning av vad som krävs för att önskad styrka (vanligen minst 80 procent) ska förväntas bli uppnådd. I beräkningen ingår, förutom styrkevärdet, önskad signifikansnivå, och den förväntade effektstorleken. Beräkningen visar hur många deltagare studien behöver för att betingelserna ska uppfyllas.

Statistisk validitet
Handlar om att korrekt kunna bedöma om den förmodade orsaken (insatsen) och utfallet är relaterade. Ett hot mot statistisk validitet är bland annat låg statistisk styrka.

Stickprov, urval
Se urval.

Studie
Vetenskaplig undersökning.

Systematisk bedömning
Att regelbundet och med en standardiserad metod/ett standardiserat instrument bedöma brukares situation/behov och att följa upp samma brukare med samma metod/instrument.

Systematiskt fel
Ett resultatfel som uppstått genom procedurfel, effektbedömningsfel eller annat mänskligt fel under en undersökning; även fel som görs i bedömningen eller hanteringen av resultaten. Se bedömningsbias, behandlingsbias, minnesbias, publikationsbias, selektionsbias.

Systematisk kartläggning
En systematisk kartläggning följer i princip samma metodologi som en systematisk översikt, men frågeställningen är ofta mer brett formulerad jämfört med en systematisk översikt och omfattar inte någon värderande syntes av resultaten. Resultatet från en systematisk kartläggning består i att vi får kunskap om vad det finns för forskning om ett i förväg avgränsat ämnesområde. Genom att klassificera forskningen med avseende på bibliografiska uppgifter och huvudsakliga innehåll kan systematiska kartläggningar tydliggöra inom vilka områden det finns påtagliga kunskapsluckor. Resultat från systematiska kartläggningar används därför ofta som utgångspunkt för framtida studier, såväl systematiska översikter som primärstudier.

Systematiska sammanställningar av översikter
Systematiska sammanställningar av översikter följer samma metodologi som systematiska översikter. Istället för primärstudier är det resultat från översikter som sammanställs.

Systematisk översikt
En systematisk översikt är en strukturerad och transparent metod som används för att finna, samla in, välja ut och sammanfatta forskning avseende en tydlig och avgränsad fråga. Ambitionen är att så systematiskt och transparent som möjligt väga samman forskningsresultat från alla kända och relevanta studier (primärstudier) som håller acceptabel vetenskaplig kvalitet. De uttömmande anspråken medför att den systematiska översikten ska revideras regelbundet. Revideringar bör göras då nya forskningsresultat tillkommer, men även då relevant kritik av brister i översikten uppdagas. Samtliga arbetsmoment genomförs i enlighet med en specificerad projektplan, ett protokoll.

T

Treatment on treated analys, TOT
Resultatbearbetning som endast omfattar deltagande som fullföljt behandlingen. TOT rekommenderas vanligen inte eftersom de individer som inte fullföljt behandlingen kan förväntas skilja sig från dem som fullföljt vilket ökar risken för selektionsbias. Se intention to treat analys.

Traditionell behandling
Det normala behandlingen, interventionen för en viss målgrupp vid ett visst tillfälle (eng. treatment-as-usual).

Tvärsnittsstudie
Undersökning av ett antal personer som utförs vid ett enda tillfälle, till exempel personer som intervjuas om alkoholvanor och sociala relationer (eng. cross-sectional study). Övriga undersökningar är endera prospektiva eller retrospektiva.

Typ I-fel, alpha-fel, falskt positivt resultat
Slutsatsen att en behandling har varit effektiv när den inte har varit det. I ett statistiskt test beskriver den sannolikheten att förkasta nollhypotesen när den faktiskt är sann positiva).

Typ ll-fel, beta-fel, falskt negativt resultat
Slutsatsen att en behandling inte har varit effektiv när den har varit det. I ett statistiskt test beskriver den sannolikheten att bekräfta nollhypotesen när den är felaktig. Risken för Typ II-fel minskar med ett ökat antal undersökningspersoner.

U

Urval
Stickprov (eng. sample). Eftersom det i allmänhet är omöjligt att göra en totalundersökning behövs ett urval av av undersökningspersoner som en studie genomförs på. Idealt ska urvalet vara representativt för hela populationen.

Urvalsbias, selektionsbias
Se selektionsbias.

Utvärdering av ordinarie verksamhet
Verksamhetsutvärdering. Hur väl en insats (behandling, intervention) fungerar när den utvärderas i ordinarie verksamhet. Se även modellutvärdering.

V

Validitet
I vilken utsträckning vi mäter det vi avser att mäta. Se även begreppsvaliditet, extern validitet, intern validitet, statistisk validitet, deskriptiv validitet.