Metoden är ett alternativ till institutionsplacering och traditionell familjehemsplacering inom socialtjänsten. Insatsen består av en familjehemsplacering, där det vuxna nätverket tillsammans med ett professionellt behandlingsteam arbetar med att minska ungdomars antisociala beteende.
MTFC är ett evidensbaserat strukturerat behandlingsprogram för ungdomar med beteendeproblem. MTFC har utvecklats vid Oregon Social Learning Center i USA och har använts i Sverige sedan början av 2000-talet.
Målgrupp
Pojkar och flickor mellan 12 och 17 år med allvarliga beteendeproblem som kriminalitet, missbruk, skolproblem och aggressivitet.
Syfte
Programmet syftar till att ge ungdomar med allvarliga beteendeproblem en god tillsyn, ett rättvist och konsekvent regelsystem, förutsägbarhet vid regelbrott, en stödjande relation till en vuxen och kontrollerat umgänge med kamrater. Målet är att den unge ska minska sitt antisociala beteende, öka deltagandet i prosociala aktiviteter och återplaceras hos ursprungsfamiljen. De strategier och redskap som föräldrarna får under behandlingen ska ge möjlighet att upprätthålla positiva förändringar i den unges beteende efter avslutad behandling.
Bekrivning
Innehåll och genomförande
MTFC grundar sig på social inlärningsteori och teorier om risk- och skyddsfaktorer. De riskfaktorer programmet fokuserar på är: bristande tillsyn av den unge, inkonsekvent uppfostran, oförsiktig och onödigt hård disciplin, umgänge med antisociala kamrater, hög frånvaro i skolan och dåliga skolresultat, tidigare historia av kriminalitet, tidig debut i antisocialt beteende både i hemmet och i skolan. De skyddsfaktorer programmet fokuserar på är: stödjande vuxenrelation, deltagande i prosociala aktiviteter, ett åldersadekvat socialt beteende och att umgås med positiva vänner. Den manualbaserade behandlingen har parallella fokus: den unge, de biologiska föräldrarna, fosterföräldrarna och den sociala miljön såsom skola och fritid. Behandlingen utförs med hjälp av olika verktyg för att uppnå de beteendeförändringar som fastställts som behandlingsmål. Familjehemmet, där den unge placeras, har utbildats och ges kontinuerlig handledning enligt MTFC-metoden. Ett behandlingsteam bestående av en samordnare, en familjeterapeut, en ungdomsterapeut och en färdighetstränare arbetar tillsammans med familjehemmet, den unge och dennes familj.
Omfattning och intensitet
Behandlingen pågår 6–9 månader och utförs av ett behandlingsteam. Behandlingen pågår kontinuerligt under placeringen i familjehemmet. Familjehemsföräldrarna vägleder ungdomen dagligen med hjälp av ett poängsystem, kopplat till förutbestämda regler. Den unge träffar ungdomsterapeuten en gång i veckan och färdighetstränaren en gång i veckan. Ursprungsfamiljen och den unge får familjeterapi en gång i veckan. Samordnaren handleder fosterhemmet en gång i veckan och är tillgänglig per telefon dygnet runt för handledning och hjälp med problemlösning. Familjehemmet kontaktas varje dag per telefon av en ”PDR-ringare” (Parent Daily Report) som samlar in en kort beteendeskattning och poänglista.
Utbildning och licens
Om nya verksamheter vill använda MTFC som behandlingsnamn och få tillgång till MTFC-manualen krävs en certifiering. Ansökan om certifiering görs hos Center for Research to Practice, som är en oberoende instans i USA. En privat behandlingsorganisation, Familjeforum i Lund, har ensamrätten att utbilda och handleda i MTFC-metoden i Norden under certifieringsprocessen. I utbildningen av nya behandlingsteam och familjehemsfamiljer ingår, förutom fyra dagars teoretisk genomgång av behandlingsmanualen, även handledning, konsultation och telefonsupport.
Evidensstyrka
Används i Sverige men det finns idag bara en svensk utvärdering accepterad för publicering, men som inte är publicerad ännu (Kyle Westermark, oktober 2009, personlig kontakt). Den föreliggande granskningen är baserad på två amerikanska studier gjorda av upphovsmännen och som är könsspecifika (två artiklar berör pojkar och tre berör flickor). Granskningen visar att studierna har medel till hög tillförlitlighet. MTFC är utvärderad mot en traditionell s.k. Group Care där uppföljning sker 12 till 24 månader efter baseline.
MTFC för 12-17 år graderas som effektiv med vetenskapligt stöd (2).
Helhetsbedömningen är att det generellt finns en låg risk för bias, dvs att resultaten är tillförlitliga. Följande bör dock beaktas: Cambell-översikten har använts som källa för information som saknats i artiklarna. I den återfinns information som inhämtats från forskarna själva efter direkt kontakt. Det gäller såväl uppgifter om hur randomiseringen genomfördes och data som härrörs från en längre tidsuppföljning än de data som fanns rapporterade i studierna.
MTFC för flickor är en utökad variant av MTFC där specifika behandlingsprocedurer har införts. Hur dessa procedurer har införts i i behandlingen har dock inte specificerats. MTFC är manualbaserat men karaktären på den behandling som TAU-gruppen har fått har inte specificerats, vilket hade varit önskvärt, i synnerhet vid tvärkulturella jämförelser. Information om typen av, samt dosen på, behandlingen som TAU-grupperna har fått är bristfällig. Skillnaden mellan TAU-behandlingen i USA respektive Sverige gör att frågan om överförbarhet är svårbedömd givet kunskapsläget idag, men svensk forskning på området pågår. Det bör också uppmärksammas att det i nuläget saknas studier utförda av andra än dem som har utvecklat programmet.
Effekter
a. Journaldata, registrerad av MTFC resp. Group care (GC) teamen för pojkar (P) och flickor (F): Antalet dagar inlåst (arrest, träningsskola etc) (P&F), i behandling (P), på rymmen (P) samt i hemmet (P). Dessutom fullföljande av behandling enligt bedömning av MTFC respektive GC teamen.
b. Registerdata, kriminalvårdregister: Samtliga inrapporterade lagöverträdelser, registrerade i polisrapporter och anmälda av övervakare till ungdomsvårdsmyndighet på delstatsnivå (P&F), samt våldbrott (P).
c. Självrapportering: Ungdomarnas kriminalitet mätt med Elliott Behavior Checklist (EBC) (P&F), Index offenses samt Delinquency subscale (P).
d. Ungdomens kriminalitet rapporterad av vårdnadshavare/”current caregiver”: CBCL Delinquency subscale (F)
e. Kriminalitetsindex (komposite) skapat av variablerna Dagar inlåst, antal lagöverträdelser, samt självrapporterad kriminalitet (F)
f. Skolengagemang (F): 3 kompositvariabler rörande skolarbete, skapade av flickorna och deras vårdnadshavares aggregerade skattningar av
1) antal dagar sista veckan som flickorna lagt ned minst 30 minuter på läxor (baseline + 12 månader)
2) om läxarbete gjordes under dagen (Ja/Nej) under 3 PDR intervjuer inom en och samma vecka (3-6 månader post baseline)
3) Skattning på sjugradig skala av hur ofta flickan närvarit i skolan (baseline + 12 månader)
Resultatet efter avslutad intervention
Cohen’s d för skillnaden mellan grupperna vid en angiven tidpunkt beräknas som skillnaden mellan medelvärdena för grupperna vid den angivna tidpunkten dividerat med den poolade standardavvikelsen för båda grupperna sammanslagna. Cohen’s d för skillnaden mellan medelvärdena för en viss grupp härstammar från två skilda tidpunkter och beräknas som skillnaden mellan gruppens medelvärden från de två angivna tidpunkterna dividerat med den poolade standardavvikelsen över de två tidpunkterna
a) Journaldata: Postbaseline påvisas en statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna i antal dagar som ungdomen varit inlåst: dpojkar,12 mån = 0.78, dpojkar, 24 mån = 1.3, dflickor, 12 mån = 0.55, dflickor, 24 mån = 0.81, eller vistats i behandling (dpojkar,12mån = 0.58, dpojkar,24mån = 0.61 ). Effektstorleken för minskningen i antal dagar flickorna var inlåsta 12 och 24 månader post baseline (jämfört med baseline) är 0.74 och 1,37. Motsvarande för GC var 0.27 och 0.53. Även pojkarnas fullföljandet av behandling är statistiskt säkerställd till MTFC gruppens fördel (OR = 4.86, KI 1.86 - 12.71). Effektstorleken (d) för dagar på rymmen och dagar i hemmet 12 månader post baseline är 0.39 (icke signifikant) resp. 0.46. Däremot är effektstorleken (d) statistiskt säkerställd för dagar på rymmen hos pojkarna 24 månader post baseline (0.52).
b) Registerdata: Ett år post baseline påvisas en statistiskt säkerställd minskning i antal lagöverträdelser för pojkarna i MTFC (d =1,13). Effektstorleken för skillnaden mellan de två grupperna är 0.88 och statistiskt säkerställd. Motsvarande effektstorlek för flickorna är 0.37 men inte statistiskt säkerställd. Procentuellt antal pojkar med minst 2 registrerade våldsbrott 24 månader post baseline skiljer sig signifikant mellan grupperna till MTFC gruppens fördel (OR=0.18, 0.04-0.90). Antal registrerade brott minskade signifikant för flickorna i MTFC 12 och 24 månader post baseline. Cohen’s d 1.57 respektive 1.74. Motsvarande effektstorlekar för GC är 1.16 resp. 1.24. Effekt storleken för skillnaden mellan grupperna 1 och 2 år post baseline är 0.44 resp. 0.4.
c) Självrapportering: Ett år post baseline påvisas en statistiskt säkerställd skillnad mellan pojkgrupperna till MTFC gruppens fördel, för såväl EBC-general (d=0.59) och index offenses (d=0.55) som för Felony assaults (d=0.46). Motsvarande skillnad i EBC mellan flickgrupperna kan inte påvisas.
d) Kriminalitet rapporterat av vårdnadshavare: Ett år post baseline påvisas en statistiskt säkerställd skillnad mellan flickgrupperna i CBCL till MTFC gruppen fördel. Effektstorleken är d = 0.52.
e) Kriminalitetsindex komposite: Ett år och två år post baseline påvisas en statistiskt säkerställd skillnad mellan flickgrupperna i kriminalitetsindex till MTFC gruppens fördel. Effektstorlekarna (d): 0.43 och 0.70.
f) Skolengagemang: Läxarbete 3-6 månader och 12 månader post baseline påvisas skilja sig åt signifikant mellan grupperna till MTFC flickgruppens fördel. Effektstorlekarna (d) är 0.58 respektive 0.63. MTFC gruppen förbättrades signifikant 12 månader postbaseline (effekt storlek d 0.63) men inte kontrollgruppen. Skolnärvaro 12 månader post baseline påvisas skilja sig åt signifikant mellan grupperna till MTFC gruppens fördel. Effektstorleken (d) är 0.56.
Referenser
Studier markerade med ”*” utgör underlaget för granskningen. Analyserna är i huvudsak baserade på data hämtad från dessa studier. Data relevanta för vissa utfallsmått och som gäller en längre uppföljningstid än den i studierna har inhämtats från översikten markerad med ”+”.
* Chamberlain, P., Leve, L. D. & DeGarmo, D.S. (2007). Multidimensional foster care for girls in the juvenile justice system: 2-year follow-up of a randomized clinical trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 75(1): 187-193.
* Chamberlain, P. & Reid, J. B. (1998). Comparison of two community alternatives to incarceration of chronic juvenile offenders. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 66(4): 624-633.
* Eddy, J. M., Whaley, R. B. & Chamberlain, P. (2004). The prevention of violent behaviour by chronic and serious male juvenile offenders: A 2-year follow-up of a randomized clinical trial. Journal of Emotional and Behavioral Disorders, 12(1): 2-8.
Kyhle Westermark, P., Hansson, K., & Olsson, M. (submitted) Multidimensional Treatment Foster Care – Results from an Independent Replication. Journal of Family Therapy.
* Leve, L. D. & Chamberlain, P. (2007). A randomized evaluation of Multidimensional Treatment Foster Care: Effects on school attendance and homework completion in juvenile justice girls. Research on Social Work Practice, 17(6): 657-663.
* Leve, L. D., Chamberlain, P. & Reid, J. B. (2005). Intervention outcomes for girls referred from juvenile justice: Effects on delinquency. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 73(6): 1181-1185.
+ Macdonald, G.M. & Turner, W. (2007). Treatment foster care for improving outcomes in children and young people. Campbell Systematic Reviews, 2007:9.
Kontakt
Familjeforum