/
/

Ska personal i demensboende motverka otrohet mellan boende?

  • Fråga: Ska personal i demensboende motverka otrohet mellan boende?
  • Publicerad: 2012

Oktober 2012. Ulf och Lena som båda har en demenssjukdom har en relation på demensboendet. Men Ulf är gift och hans anhöriga misstycker och vill att personalen ska sära på dem. Vad ska personalen göra?


Ulf har en demenssjukdom och bor i ett demensboende med åtta andra personer. Hans hustru kommer ofta på besök. Ulf umgås med Lena som också har en demenssjukdom. De söker varandras sällskap, bjuder in varandra till den egna lägenheten, håller varandra i handen och har även pussats och kramats. Båda uttrycker tydligt vad de önskar och inte önskar i nuet. Personalen upplever att de mår mycket bra, trivs i varandras sällskap och att de även lever i ett socialt sammanhang med de övriga i boendet.

Ulfs hustru och deras barn ogillar i högsta grad hans relation med Lena och vill att personalen ska sära på dem och förbjuda dem att vistas i varandras sällskap och absolut inte ha någon kroppskontakt med varandra. De menar att om Ulf varit frisk så hade han inte velat ha någon kontakt alls med Lena. Ibland blandar han också ihop vem som är vem och tror att Lena är hans hustru.

Av hänsyn till Ulfs hustru försöker personalen uppmuntra Ulf och Lena till att ha aktiviteter på varsitt håll. Ulfs hustru har erbjudits stödsamtal med bland annat kurator, avdelningschef och sjuksköterska. Kontakter har också förmedlats med demenssjuksköterskan och med kommunens anhöriggrupp. Olika yrkeskategorier har ägnat åtskilliga arbetstimmar åt att ge hustrun stöd i den uppkomna situationen.

Personalen försöker skapa en positiv förväntan på hustruns besök genom att tidigt på dagen börja förbereda Ulf på besöket och göra det så trevligt som möjligt. Hustrun har vid flera tillfällen blivit arg och skrikit på Ulf vilket skrämt de övriga i boendet. Nödvändigheten att införa särskilda besökstider övervägs.

Personalen har regelbundna möten med Ulfs familj och fokus på mötena är mycket på hur hustrun mår. Familjens önskemål om att införa separata enheter för kvinnor respektive män har avvisats.

Personalens etiska dilemma

personalen hamnar i skarven mellan Ulfs självbestämmande och uttryckta önskan om att själv få avgöra vem som ska vistas i hans lägenhet och de anhörigas oro och uttryckta önskemål att försöka sära på Ulf och Lena trots att de bedöms må så bra i varandras sällskap. Hur mycket hänsyn ska personalen ta till de anhörigas önskemål?

Juridiska utgångspunkter

Det finns inget stöd i någon författning för personalen att reglera Ulfs och Lenas förhållande till varandra, utöver vad som kan erfordras av rent ordningsskäl i allmänna utrymmen. I uppgiften nämns att de boende har egna lägenheter. Hur den boende där ordnar sina förhållanden regleras i hyreslagen (Jordabalken 1970:904, 12 kap.), och personalen kan inte reglera vem eller vilka som den boende skall ta emot som besökare i den egna bostaden. Inte heller kan särskilda besökstider utsättas om den enskilde (Ulf) motsätter sig det. Är det fråga om ett boende i en institution, finns större möjligheter för huvudmannen att utfärda ordningsföreskrifter, som kan innefatta t.ex. besökstider med hänsyn till verksamhetens inriktning och omfattning. Någon reglering av de boendes relationer till varandra, utöver föreskrifter som är direkt erforderliga för ordningens och säkerhetens upprätthållande, är dock inte tillåtna.

I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre understryks betydelsen av att respektera den enskildes självbestämmanderätt och integritet.

Utskottets diskussion

Personalens viktigaste uppgift är att på olika sätt ge Ulf bästa möjliga vård och omsorg med inriktningen att han ska må så bra som möjligt utifrån hans förutsättningar och aktuella situation. Primärt för personalen är då att beakta Ulfs önskemål och värna hans intressen.

Ulf lider av en demenssjukdom som kan ha inverkan hans personlighet. Hans hustru och anhöriga måste inse detta och ges bästa tänkbara anhörigstöd i denna process.

Personalen ska ta stor hänsyn till de anhöriga och deras synpunkter så länge som dessa synpunkter är till gagn för Ulf i hans nya tillvaro. Men det är Ulfs behov och önskemål som i första hand ska tillgodoses.

Slutsats

Ulfs välbefinnande i den aktuella situationen ska vara prio ett för personalens insatser. De anhörigas behov av stöd och hjälp i sin förändrade tillvaro får tillgodoses i annan ordning.

 

Kontakt

Annika Öquist
075-247 35 95