/
/

Är det integritetskränkande att använda alkomätare på särskilt boende?

  • Fråga: Är det integritetskränkande att använda alkomätare på särskilt boende?
  • Publicerad: 2010

Karl och Nils har missbruksproblem och bor i särskilt boende. I samband med medicinering behöver personalen veta om de är påverkade av alkohol. De undrar om de kan använda sig av alkomätare för att kontrollera nykterheten eller om det är integritetskränkande?


Karl och Nils har boendestöd från socialpsykiatrin. Båda har allvarliga missbruksproblem. De dricker alkohol var och varannan kväll och nekar alltid till att ha gjort det när personalen frågar vid medicintagning. Om personalen är helt säker på att Karl och Nils är påverkade så ges inte medicinen, vilket ger konsekvenser eftersom båda är personer med psykisk ohälsa. Om personalen är tveksam till om Karl och Nils har druckit alkohol och frågar och de nekar till detta, så får de sina mediciner.

I samband med medicinering ber personalen ibland Karl och Nils att andas på dem för kontroll av om de är påverkade eller inte. Personalen vill hellre använda sig av en alkomätare för att säkerställa om en brukare är påverkad eller inte i samband med medicinering.

Personalens etiska dilemma

Kan personalen använda sig av alkomätare för att kontrollera nykterheten eller är det för integritetskränkande?

Några juridiska aspekter

Medicinutdelning inom ramen för boendestöd är ett led i medicinsk behandling och får inte förenas med tvångsåtgärder i andra fall än där det föreligger ett klart författningsstöd. Det måste alltså göras klart att de åtgärder som personalen vidtar i kontrollerande syfte i samband med medicinutdelningen sker under frivillig medverkan från patienten/den boende. I de fall då det är klart kontraindicerat med medicinering vid alkoholpåverkan, måste en avvägning göras inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet om medicinen ska ges eller inte.

Mot bakgrund av den restriktivitet som lagstiftaren anvisat vid användning av instrument för alkoholutandningsprov enligt Lag (1976:1090) om alkoholutandningsprov, bör man vara ytterst försiktig i användning av ett sådant instrument, även när det sker helt frivilligt.

Etikrådets diskussion

Karl och Nils bör erbjudas hjälp för sina alkoholproblem. Deras psykiska hälsa och välbefinnande påverkas troligtvis negativt av att de dricker så mycket. Dock är det ett långsiktigt mål att få männen att dricka mindre och att få dem att förstå att de inte kan medicinera och dricka alkohol i den omfattning som de gör.

Det kan vara så att männen tidigare under sina liv utan framgång fått vård och behandling för sina missbruksproblem, så utsikterna att de ska bli nyktra är kanske inte så stora. Det handlar om att skapa ett så bra liv som möjligt för Karl och Nils, och då kanske både mediciner och alkohol ingår.

Personalen bör rådgöra med behandlande läkare som ordinerat medicinen om hur den verkar i kombination med den alkoholkonsumtion som Karl och Nils har. Vissa mediciner kan ge allvarliga biverkningar även vid måttligt alkoholintag, men i många fall kan en avvägning göras mellan risker med medicinering i kombination med visst alkoholintag, och nyttan av att medicineringen ändå fullföljs. Om den medicin de tar inte fungerar tillsammans med alkohol kanske den behandlande läkaren ska skriva ut något annat medel eller anpassa doserna så att risken för allvarliga konsekvenser i samband med alkohol minimeras. Läkaren måste få veta vilka problem patienterna på boendet har. En lösning kan vara att någon ur personalen deltar när Karl respektive Nils har samtal med sin/sina läkare.

Att använda sig av alkomätare är inte bra ur behandlingssynpunkt; blåser de positivt får de ingen medicin och då kommer de att må sämre psykiskt, vilket kan öka risken för att de använder alkohol även nästa dag.

I medicinska sammanhang är det inte ovanligt att man måste göra en avvägning mellan risk och nytta. Vilken är nyttan med medicineringen, med eller utan alkohol samtidigt i kroppen, och vilka är riskerna? Karl och Nils har också själva ett ansvar och borde vara delaktiga i avvägningen mellan risk och nytta så att personalen inte ska känna att den måste ta det fulla ansvaret. Att göra kontroller med alkomätare kan vara att föredra framför att låta männen andas på personalen något som kan inrymma en del godtycke. Självklart kan man inte tvinga Karl och Nils att blåsa, men kan alkomätaren vara en hjälp för dem att göra avvägningen, kan det vara motiverat att använda den. Att använda alkomätaren enbart för personalens skull kan inte motiveras ur behandlingssynpunkt.

Det bästa kan vara om Karl och Nils och läkaren och någon personalmedlem tillsammans gör upp en handlingsplan för hur man ska göra vid olika tillfällen. I en sådan plan kan eventuellt användande av alkometer ingå.

Konklusion

Karl och Nils måste erbjudas hjälp för sitt missbruk, även om utsikterna för att de ska bli nyktra troligtvis inte är så stora, men de kanske kan förmås att minska sin alkoholkonsumtion. Om den medicin de ordinerats inte är lämplig att kombinera med alkohol bör personalen och den behandlande läkaren vara tydliga med det. Personalen kan efterhöra med läkaren om det är möjligt att ordinera en annan medicin som inte ger svåra komplikationer i kombination med alkohol.

Om alkomätning kan vara en hjälp för Karl och Nils att minska sitt alkoholintag kan en sådan vara att föredra framför utandning på personalen. Alkometeranvändning endast för personalens skull är inte motiverat ur behandlingssynpunkt.

 

Kontakt

Annika Öquist
075-247 35 95