Tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov avgör riksnormen nivån på försörjningsstödet. Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår och gäller som miniminivå för de behov som den ska täcka.
Riksnormen grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar. Normen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna.
Personliga kostnader inom norm
Hemmavarande barn och skolungdom
| Ålder |
0 |
1–2 |
3 |
4–6 |
7–10 |
11–14 |
15–18 |
19–20 |
| Summa personliga kostnader |
1740 |
1980 |
1730 |
1980 |
2410 |
2840 |
3250 |
3280 |
| Utan lunch |
1610 |
1800 |
1550 |
1730 |
|
Vuxna
|
Ensamstående |
Sambo |
| Summa personliga kostnader |
2950 |
5320 |
Gemensamma hushållskostnader inom norm
| Antal personer |
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
| Summa gemensamma kostnader |
930 |
1040 |
1310 |
1490 |
1710 |
1950 |
2120 |
För hushåll med fler än 7 personer beräknas kostnaden för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan hushåll med 6 respektive 7 personer.
När vuxna personer bor tillsammans utan att vara sambor innebär det hushållsgemenskap. Det kan t.ex. gälla vuxna barn som bor kvar i föräldrahemmet. För dessa beräknas normen som personliga kostnader för ensamstående plus de gemensamma hushållskostnaderna delat på antalet personer i hushållet.
Riksnormen tar hänsyn till
- hur många personer som finns i hushållet
- ålder på barn och skolungdomar
- om barn och skolungdomar äter lunch hemma
- om vuxna är ensamstående eller sambor.
Riksnormen innehåller kostnader för
- livsmedel
- kläder och skor
- fritid och lek
- hygien
- barn- och ungdomsförsäkring
- förbrukningsvaror
- dagstidning
- telefon
- tv-avgift.