Barnperspektiv (ekonomiskt bistånd)

När en utredning om ekonomiskt bistånd berör barn ska socialtjänsten ta hänsyn till barnets situation. Socialtjänsten ska alltid beakta barnets bästa och dokumentera på vilket sätt det har skett, oavsett om det är avgörande för beslutet eller inte.

Det är oftast vuxna personer som söker och får ekonomiskt bistånd. Men när det finns barn som kan påverkas av beslutet är det viktigt att handläggare undersöker barnens situation, till exempel i samtal med föräldrar eller barnet själv. Hur stor vikt som ska läggas vid ett barns situation måste bedömas från fall till fall.

När barnperspektivet påverkar ett hushålls behov av ekonomiskt bistånd kan det resultera i att

  • hushållet får extra pengar för att ett barn ska kunna fortsätta med en fritidsaktivitet
  • en förälder kan ha kontakt eller umgänge med sitt barn
  • föräldrar med långvarigt ekonomiskt bistånd får hjälp med att få arbete och bli självförsörjande.

Barnperspektivet får aldrig innebära att barnet uppmärksammas eller utreds mot föräldrarnas vilja utan att det finns tecken på att det är nödvändigt. Detta bör i så fall hanteras som en egen utredning.

Förslag för arbetet med barnperspektiv

Vår studie av 300 personakter från tre socialförvaltningar visade att barnperspektivet inte dokumenterades tillräckligt. Det framkom också att det behövs mer metodstöd för att främja barnens perspektiv i handläggningen och beslut. 

  • Det behövs stöddokument (manual och checklista) för att säkerställa likabehandling.
  • Standardiserade bedömningsmetoder och checklistor kan öka förutsättningen för beslut som tillgodoser barnets behov.
  • Det behövs tydligare argument för beslut om bifall eller avslag kopplade till barnrättsperspektivet. Enbart en skrivning som "barnperspektivet har beaktats" är inte tillräcklig för att bedöma hur perspektivet har tagits in och eventuellt påverkat beslutet. 

Ur: Beaktande av barnperspektiv vid handläggning av ekonomiskt bistånd – en fallstudie av tre socialförvaltningar