När en utredning i socialtjänsten berör barn, ska hänsyn tas till barnets situation. Socialtjänsten ska alltid beakta barnets bästa och dokumentera på vilket sätt det har skett, även om det inte är avgörande för beslutet.
Av naturliga skäl är det oftast vuxna som söker och får ekonomiskt bistånd, men handläggaren behöver också ha ett barnperspektiv. Hur stor vikt som ska läggas vid ett barns situation måste bedömas från fall till fall.
När barnperspektivet påverkar ett hushålls behov av ekonomiskt bistånd kan det resultera i att
- hushållet får extra pengar för att ett barn ska kunna fortsätta med en fritidsaktivitet
- en förälder kan ha kontakt eller umgänge med sitt barn
- föräldrar med långvarigt ekonomiskt bistånd får hjälp med att få arbete och bli självförsörjande.
Barnperspektivet får aldrig innebära att barnet uppmärksammas eller utreds mot föräldrarnas vilja utan att det finns tecken på att det är nödvändigt. Detta bör i så fall hanteras som en egen utredning.