Ekonomisk statistik utgör ett underlag för uppföljning och utvärdering. För Socialstyrelsen innebär det att följa och regelbundet rapportera till regeringen om den ekonomiska utvecklingen på våra verksamhetsområden.
Vi använder också den ekonomiska statistiken som grund för ekonomiska analyser och bidrar på så sätt med kunskapsunderlag till kommuner och landsting.
När jämförelser ska göras, exempelvis mellan kommuner, landsting eller verksamheter, måste man ta ställning till vilket kostnadsbegrepp och kostnadsmått som ska jämföras och om löpande eller fasta priser ska användas.
Olika kostnadsbegrepp
Kostnader redovisas utifrån olika kostnadsbegrepp beroende på syftet och baseras på bruttokostnad, dvs. summan av alla kostnader. Det begrepp som Socialstyrelsen använder för att beskriva kostnader för socialtjänstens verksamheter visar, om inget annat anges, vad verksamheten kostar oavsett vem som finansierar den. Kostnaden beräknas som bruttokostnad minus interna intäkter minus försäljning av verksamhet minus externa hyresintäkter för äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning. Ett annat kostnadsbegrepp är nettokostnader, dvs. bruttokostnad minus bruttointäkt, som bland annat används av SKL. Det måttet används om man vill ta reda på vilka kostnader som ska täckas av kommunens respektive landstingets skatteintäkter.
Kostnadsmått
Det finns flera kostnadsmått som kan användas när man jämför kommuner och landsting. Valet av kostnadsmått måste avgöras av frågeställningen. Främst används tre kostnadsmått:
- kostnad per invånare
- kostnad per person i målgruppen
- kostnad per person med insats.
|
Kommun |
Totala kostnader, mnkr |
Kostnad per invånare, kr |
Kostnad per person i målgruppen, kr |
Kostnad per person med insats, kr |
|
Ett |
47 |
18 400 |
64 300 |
391 600 |
|
Två |
175 |
4 800 |
41 300 |
377 900 |
|
Tre |
356 |
5 600 |
36 500 |
277 600 |
|
Fyra |
300 |
10 200 |
50 400 |
261 900 |
Tabell: Jämförelse av olika kostnadsmått för fyra kommuner. Vilken kommun som har den lägsta kostnaden beror på vilket mått som används.
Andelsmått
Utöver dessa kostnadsmått kan man också studera andelsmått, t.ex. socialtjänstens andel av kommunens totala kostnader eller äldreomsorgens andel av socialtjänstens kostnader.
Löpande och fast prisnivå
Vid jämförelser av kostnader över tid behöver hänsyn tas till inflationen. Det görs genom att fastprisberäkna kostnaderna. Socialstyrelsen använder ett konsumtionsindex för landstingens och kommunernas verksamheter som har utgångspunkt i nationalräkenskaperna och räknats fram av SCB. För ekonomiskt bistånd används konsumentprisindex (KPI). Uppgifterna som publiceras i Jämförelsetal för socialtjänsten är löpande, dvs. de har inte fastprisberäknats.
