Genom att ha ett samhällsekonomiskt perspektiv kan man beskriva vårdens och omsorgens kostnader och effekter för enskilda individer och aktörer i samhället.
De insatser som ges i vård och omsorg har konsekvenser både för den enskilde individen och för samhället. Allt för ofta har man ett för snävt kostnadsperspektiv i beslutsfattande om vård och omsorg. De samhällsekonomiska konsekvenserna av olika insatser inom vården och omsorgen behöver lyftas fram tydligare. Det är en förutsättning för att tillgängliga resurser ska användas så effektivt som möjligt och för att det ska vara möjligt att värdera vad samhället får ut av de resurser som avsätts.
Samverkan mellan olika verksamheter och aktörer är ofta en förutsättning för en samhällsekonomiskt effektiv resursanvändning i vård och omsorg. Samverkan kan ge både förbättringar för personerna som får del av vården och omsorgen och ett bättre resursutnyttjande. Vård och omsorg behöver i högre grad väga in ett samhällsekonomiskt perspektiv i beslut om samverkan, prioriteringar och resursfördelning.
Samhällsekonomiska analyser är nödvändiga för att:
- synliggöra vad bristande samverkan får för effekter för individer och samhället.
- visa på effektiviseringsmöjligheter som kan frigöra resurser för att ge insatser till fler.
- göra genomtänkta prioriteringar mellan olika tänkbara insatser.
- jämföra kostnaden för en viss insats med de kostnader som blir resultatet om inga eller olämpliga insatser ges.
Exempel
I vilken utsträckning en person får rehabiliterande insatser efter en sjukdom eller olycka får konsekvenser för såväl det fortsatta vård- och omsorgsbehovet som förmåga att återgå till arbete. Rehabiliteringen kan också påverka situationen för anhöriga. Rehabilitering utgör ett tydligt exempel på hur beslut inom hälso- och sjukvården påverkar vilka insatser som krävs från socialtjänsten och från andra delar av samhället. En beskrivning utifrån ett snävt huvudmannaperspektiv (landstingets kostnader) blir då otillräcklig och bör därför kompletteras utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Ett annat exempel är insatser för barn och unga. Förebyggande insatser och tidigt stöd motiveras givetvis i första hand av att man vill förhindra utsatthet och lidande. I ett snävt perspektiv medför de självfallet kostnader och riskerar att ifrågasättas i jämförelse med andra, tyngre insatser. Om man utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv ställer dessa mot de kostnader för olika delar av samhället som förebyggande insatser och tidigt stöd förhindrar får man en helt annan bild av insatsernas värde.
Vad innebär ett samhällsekonomiskt perspektiv?
Ett samhällsekonomiskt perspektiv kan vara tillämpligt oavsett vilken ekonomisk analysmetod man använder sig av. Det samhällsekonomiska perspektivet tillför dimensioner som annars inte inkluderas. I en samhällsekonomisk analys tar man inte bara hänsyn till den berörda huvudmannens kostnader för en insats utan också till vilka effekter som insatsen får för:
- berörda individer
- närstående
- andra individer i samhället
- kommuner
- landsting
- statliga myndigheter
- företag
- organisationer
En insats kan också påverka olika verksamheter hos en och samma huvudman på olika sätt. Till exempel har insatser i skolan effekter för socialtjänstens arbete med barn och unga och vice versa. Sådana effekter kan också vara viktiga att lyfta fram.
I en samhällsekonomisk analys redovisas både kostnader och intäkter. Kostnaderna beräknas som värdet av de resurser i form av till exempel personal och lokaler som tas i anspråk som en följd av att insatsen genomförs. Intäkterna värderas genom uppgifter om sådant som ökad livskvalitet, bättre möjligheter till självförsörjning och minskade kostnader för andra insatser. Det är vanligt att man tar hänsyn till hur människors arbetsförmåga och därmed den samlade produktionen i samhället påverkas, en form av indirekta kostnader. Transfereringar i form av skatter, avgifter och bidrag räknas inte in i en samhällsekonomisk analys. Det är viktigt att väga in när kostnader och intäkter uppstår, på kort eller lång sikt och hur stor osäkerhet som råder kring dessa. Man brukar ta hänsyn till tidsaspekterna genom att diskontera beloppen. En känslighetsanalys bör alltid göras som visar hur mycket slutresultatet påverkas av de antaganden som gjorts.
Använda ett samhällsekonomiskt perspektiv
Ofta är det inte möjligt att göra en fullständig samhällsekonomisk analys eftersom det saknas underlag och är svårt att värdera effekter. Olika insatser kan ändå ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det kan innebära att man undersöker hur olika aktörers och huvudmäns kostnader har utvecklats och beskriver effekter och värdet av insatserna. Man kan också beskriva vilka drivkrafter som påverkar aktörernas handlande och diskutera tänkbara kostnader för alternativa insatser. När en ny insats införs ersätter den ofta någon tidigare verksamhet. Det kan därför vara viktigt att undersöka fördelningen av kostnader och intäkter mellan olika verksamheter och aktörer.
Ett exempel på en rapport där Socialstyrelsen har tillämpat ett samhällsekonomiskt perspektiv är Personlig assistans enligt LASS ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Syftet var att både analysera kostnadsutvecklingen för personlig assistans och assistansens samhällsekonomiska effekter, dvs. de värden som assistansen medfört för brukare och anhöriga och hur kostnader för andra aktörer har påverkats. Det är inte möjligt att fullt ut beräkna och sammanställa assistansens samhällsekonomiska resultat. Genom att ändå utgå från ett samhällsekonomiskt perspektiv har vi kunnat beskriva viktiga aspekter som inte hade kommit fram i en traditionell kostnadsanalys.
Ett samhällsekonomiskt perspektiv är också grunden för en särskild form av ekonomisk analys, s.k. cost-of-illness-studier, som används inom hälsoekonomin för att beräkna de totala kostnaderna som en viss sjukdom medför för samhället. Metoden kan också användas för att försöka värdera de totala kostnaderna i samhället för olika sociala problem. I rapporten Kostnader för våld mot kvinnor - en samhällsekonomisk analys har vi analyserat samhällets kostnader för våld i nära relationer på detta sätt.