Resursfördelning och prioriteringar

Beslutsfattare i kommuner och landsting fördelar resurser och måste då prioritera mellan olika verksamheter. Resurserna ger förutsättningar för verksamheter och vilka insatser och behandlingsmetoder den kan erbjuda.

Resursfördelning är nära kopplad till effektivitet och kostnadseffektivitet. En ändamålsenlig samverkan mellan kommuner och landsting är viktig för att samhällets totala resurser ska användas på bästa sätt.

Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer som underlag för kommunernas och landstingens prioriteringar och analyserar hur kommuner och landsting fördelar resurser och prioriterar.

Vad ska styra prioriteringar inom kommuner och landsting?

Den legala grunden för att prioritera och beakta kostnadseffektivitetsaspekter skiljer sig mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Hälso- och sjukvård

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är målet för hälso-och sjukvården en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ha företräde. Prioriteringar ska också vila på en etisk grund.

De etiska priciperna är:

  • människovärdesprincipen – alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället
  • behovs- och solidaritetsprincipen – resurserna bör fördelas efter behov
  • kostnadseffektivitetsprincipen – en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet bör eftersträvas när man väljer mellan olika verksamheter eller åtgärder.

Socialtjänst

Socialtjänsten styrs av lagstiftning, nationella mål, kommunens handlingsplaner och etiska principer. Kommunerna har möjlighet att prioritera inom vissa ramar, genom att satsa på olika områden och välja mellan olika metoder som kan tillgodose behoven.

Socialtjänstlagen utgår från ett välfärdstänkande. Socialtjänstens insatser ska syfta till goda levnadsförhållanden, god samhällsmiljö och jämlikhet i levnadsvillkor. Arbete, bostad och utbildning ses som grundläggande, liksom ekonomisk och social trygghet. Självbestämmande och integritet betonas, liksom kvalitet i insatserna. Den kommunala verksamheten ska också bedrivas med god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen. Slutligen innebär det kommunala självstyret att även lokal politik styr socialtjänstens prioriteringar.

Resursfördelning ur ett samhällsperspektiv

Hur effektiv resursfördelningen är bör också ses ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det finns stora vinster med samverkan mellan olika verksamheter och huvudmän. Långa väntetider inom vården kan till exempel leda till att kostnaderna för kommunernas äldreomsorg ökar.

Rapporten Resursfördelning och prioriteringar i socialtjänsten redovisar och analyserar resultatet av en kommunenkät om budgetprocessen, prioriteringar och effektivitet i socialtjänsten. I enkäten framkom bland annat att många socialchefer efterlyser en utvecklad samverkan med andra huvudmän.