Här hittar du svar på vanliga frågor om hälso- och sjukvårdens hantering av den nya influensan A(H1N1), även kallad svininfluensan.
Vaccination av vårdpersonal
Kan vårdpersonal neka till att själva vaccinera sig?
Ja, all vaccination i Sverige är ett erbjudande och inte på något sätt obligatoriskt, vare sig för barn, vuxna eller vårdpersonal. Detta gäller även vaccination mot den nya influensan A(H1N1). Samtidigt har alla arbetsgivare ett ansvar för att säkra en trygg vård och en säker arbetsplats. Frågan om vaccination av personalen måste därför hanteras lokalt och eventuellt avgöras från fall till fall, utifrån en bedömning av risken för smittspridning på arbetsplatsen.
Föräldramedgivande vid vaccinering
Måste vi ha skriftligt medgivande vid vaccination mot den nya influensan?
Ja, för barn och ungdomar upp till 18 år krävs medgivande. Vissa undantag förekommer om barnet fyllt 16 år. Se nedanstående fråga.
Krävs skriftligt föräldramedgivande för gymnasielever (16–18 år), eller ska de kunna besluta om detta själva?
Från 16 års ålder finns viss självrådighet. För att barnet självt ska kunna bestämma om vaccination krävs dock individuell bedömning om barnets mognad. Det gäller i synnerhet om barnets respektive vårdnadshavare har olika åsikter om vaccinationen.
Kommer det att finnas en nationell medgivandeblankett för influensavaccinationen?
Ja. Socialstyrelsen har tagit fram ett underlag till blankett för medgivande att dela ut till föräldrar på skolor och förskolor. Observera att det inte finns något krav på att landstingen ska hålla sig till just denna utformning.
Måste man ha nytt medgivande vid varje vaccinationstillfälle?
Nej, det medgivandeformulär som lämnas in vid första vaccineringen gäller även för en andra dos.
Måste bägge vårdnadshavarna skriva på?
Nej, det räcker med att en vårdnadshavare skriver under för bådas räkning.
Skolhälsovård
Behöver vaccineringen föras in i skolhälsovårdsjournalen?
Ja, vaccineringen måste journalföras. I vilket system avgörs av verksamhetsansvarig.
Överkänslighet
Vad gäller för vaccination vid känd överkänslighet mot komponenter i vaccinet mot den nya influensan A(H1N1)?
En hälsodeklaration måste ha lämnats in och bedömts av behörig personal. I detta ingår att bedöma om barnet har absoluta eller relativa kontraindikationer, det vill säga avgöra om barnet antingen inte bör vaccineras på grund av en känd överkänslighet, eller om barnet bör träffa en specialist för att få en mer ingående bedömning. Det måste finnas rutiner så att de barn som behöver specialistbedömning också kan hänvisas till en specialklinik.
All hälso- och sjukvårdspersonal måste kunna ta hand om oväntade överkänslighetsreaktioner. Det måste följaktligen finnas tillgång till läkare samt läkemedel som kan krävas. Se vidare Rekommendationer för vaccination mot den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009.
Kontraindikationer
Vad kan räknas som kontraindikation, det vill säga anledning att inte vaccinera någon?
Uttalad äggallergi eller känd överkänslighet mot någon annan vaccinkomponent. För mer detaljer, se Rekommendationer för vaccination mot den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009.
Vaccin
Hur ska vaccinet förvaras?
Innan vaccinets delar, antigen och adjuvans, blandas ska det förvaras i kylskåp (2–8º C) i en kartong. Vaccinet är ljuskänsligt och ska alltid förvaras i kartong, och i kylskåp när det inte används. När vaccinet har blandats till inför vaccinering kan det förvaras i rumstemperatur (högst 25º C) och ska användas inom 24 timmar efter beredning. Överblivet vaccin som inom gränsen för de 24 timmarna kan användas påföljande dag bör förvaras i kylskåp över natten. Detaljerade instruktioner om hantering och förvaring av vaccinet finns i dokumentet Rekommendationer för vaccination mot den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009.
Hur lång hållbarhet har vaccinet?
Vaccinets hållbarhet när det är oblandat är beräknad till 18 månader vid kyllagring (2–8ºC). Berett vaccin (dvs. när antigen och adjuvans är blandat) är hållbart i 1 dygn (24 timmar) i rumstemperatur (max 25ºC). Därefter ska oanvänt vaccin kasseras.
Hur snart kan man ge andra vaccin, till exempel Infanrix och Priorix, efter vaccinering med vaccinet mot den nya influensan A(H1N1)?
Efter samråd med Läkemedelsverket rekommenderar Socialstyrelsen ett
intervall om minst två veckor mellan vaccination med pandemivaccinet och
vaccination med andra vaccin. Dock bör hänsyn tas till specifika rekommendationer
för det andra aktuella vaccinet.
Ordination och iordningsställande
Vem har rätt att ordinera vaccin mot den nya influensan?
• Läkare
• Sjuksköterska som har genomgått någon av nedanstående utbildningar.
1) Specialistutbildning till distriktssköterska
2) Specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar
3) En utbildning som i sin helhet är likvärdig med någon av ovan nämnda specialistutbildningar (verksamhetschefen ansvarar för att det görs en bedömning av utbildningen)
4) En utbildning som innefattar kunskapsområdet (Endast rätt att ordinera till vuxna. Verksamhetschefen ansvarar för att det görs en bedömning av utbildningen)
• Sjuksköterskor som har förklarats behöriga att ordinera vaccin mot den nya influensan i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:17.
Vem är vårdgivaren som kan göra behörighetsförklaringen?
Vårdgivare är:
• statlig myndighet, landsting och kommun, när det gäller sådan hälso- och sjukvårdverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare)
• annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare).
För hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs av staten representerar den myndighet som har ansvar för verksamheten vårdgivaren, t ex kriminalvården.
I landsting och kommuner är den eller de nämnder som avses i 10 och 22 §§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vårdgivarens representant.
Enskild hälso- och sjukvårdsverksamhet kan antingen bedrivas av juridisk person eller av en enskild näringsidkare.
Ett exempel är om man inom ett kommunalt boende låter anställda sjuksköterskor vaccinera även personalen blir kommunen vårdgivare för vaccinationen. Kommer det däremot en sjuksköterska från en företagshälsovård för att vaccinera de anställda är företagshälsovården vårdgivare.
Hur går behörighetsföklaring av en sjuksköterska till?
Vårdgivaren får behörighetsförklara en sjuksköterskan om han eller hon bedömer att sjuksköterskan har den kompetens som krävs för ordination av läkemedel för vaccination mot den nya influensan. Vårdgivaren får uppdra åt en verksamhetschef/MAS att göra denna bedömning, om uppdraget ges skriftligen.
Bedömningen bör göras i samråd mellan vårdgivaren/verksamhetschefen/MAS och den sköterska som ska behörighetsförklaras. Tillsammans går man igenom sjuksköterskans kompetens, och hur hon eller han själv ställer sig till en behörighetsförklaring. Som kompetens räknas inte bara utbildning utan även den faktiska erfarenhet som sköterskan har. I bedömningen kan också ingå huruvida sköterskan ska vara behörig att vaccinera såväl vuxna som barn eller endast vuxna. Bedömningen ska dokumenteras. Det ska i rutiner framgå vilka som förklarats behöriga, men själva underlaget för bedömningen kan ligga i personalakten.
Vårdgivaren/verksamhetschefen ska dessutom ta fram en lokal instruktion för ordination av vaccinet som innehåller anvisningar om:
• vilka indikationer och kontradiktioner som gäller för vaccination av influensan
• doseringen av läkemedlet för vaccination, och
• antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient.
MAS ansvarar för att det inom hennes/hans ansvarsområde finns riktlinjer som gäller för vaccination, i samverkan med medicinskt ansvarig läkare
Varför har Socialstyrelsen tagit fram denna nya föreskrift om behörighetsförklaring?
Föreskrifterna om behörighet att ordinera läkemedel för vaccination mot influensa A(H1N1) ger vårdgivare möjlighet att ge en sjuksköterska behörighet att ordinera vaccin mot den nya influensan, om de bedömer att han eller hon har den kompetens som krävs för att göra det.
Reglerna gäller enbart för vaccinet mot den nya influensan och ska göra det möjligt för landstingen att klara vaccineringen på ett bra sätt. Det är relativt okomplicerat att göra en medicinsk bedömning av om en patient bör ges vaccin mot den nya influensan. Dessutom ska det finnas tydliga instruktioner för ordinationen avseende indikationer, kontraindikationer dosering och antal tillfällen som läkemedlet får ges till en patient.
Är behörighetsförklaringen en delegering? Får ordinationsrätten delegeras?
Nej. Ordinationsrätten kan aldrig delegeras.
Behörighetsförklaringen är till för att sköterskor som saknar den formella utbildningen ändå skall kunna ordinera vaccin mot den nya influensan.
Gäller ordinationsrätten alla vacciner?
Nej! Bara vaccin mot den nya influensan A(H1N1).
Varför gäller inte ordinationsrätten alla vacciner?
Det är relativt okomplicerat att göra en medicinsk bedömning av om en patient bör ges vaccin mot den nya influensan. Man kan dock inte omfatta denna bedömning att gälla för samtliga tillgängliga vacciner.
Kan man delegera iordningsställande och administration av vaccinet till annan hälso- och sjukvårdspersonal (t.ex. undersköterska)?
Ja, inom den öppna hälso- och sjukvården tex en vårdcentral eller kommunal hälso- och sjukvård inklusive hemsjukvård kan en sjuksköterska (men inte en läkare) delegera iordningsställandet till en undersköterska eller annan befattningshavare. Delegeringen måste göras skriftligen, och den som delegerar är skyldig att kontrollera den delegerades kompetens. Det är ytterst verksamhetschef/MAS som ansvarar för att delegeringen sker utan att patientsäkerheten åsidosätts.
Då det kan uppstå situationer då läkemedel mot överkänslighetsreaktioner snabbt måste ges till patient skall det finnas tillgång till läkare eller sjuksköterska, när undersköterska eller annan befattningshavare med delegering enligt ovan administrerar vaccinet till patient.
Hemsjukvård
Vid hemsjukvård, kan man ge vaccinet i hemmet?
Ja det kan man, men det som står i Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1999:26 som har ändrats genom SOSFS 2009:16) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner gäller.
Detta innebär bl a att vid vaccination krävs att det finns resurser för att dels förebygga överkänslighetsreaktioner och dels ha en beredskap för att behandla överkänslighetsreaktioner.
Läkare och i förekommande fall sjuksköterskor ska vid ordination av vaccination samt vid administrering
• ta reda på om patienten tidigare haft överkänslighetsreaktioner eller om patienten har en känd överkänslighet mot ägg eller andra ämnen som finns i vaccinet,
• kontrollera att det aktuella vaccinet inte innehåller ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot, och
• kontrollera att vaccinet inte heller innehåller ämnen som kan korsreagera mot de ämnen som patienten uppgivit sig vara överkänslig mot.
Detta innebär att det inte finns något krav på läkarnärvaro vid vaccinationstillfället. Läkemedel för att kunna hantera akut överkänslighetsreaktion skall finnas tillgängligt. Det är verksamhetschefens/MAS:ens ansvar för att det i den lokala instruktionen för läkemedelshantering finns rutiner för ordination enligt generella direktiv för behandling av överkänslighetsreaktioner.
Observera att läkemedel som ordinerats enligt generella direktiv endast får ges till patient efter det att en sjuksköterska gjort en behovsbedömning.
Den som utför vaccinationen ska inför behandlingen försäkra sig om att föreskriven utrustning och kompetent personal finns tillgänglig.
Verksamhetschefen ansvarar för att det där behandlingar med risk för överkänslighetsreaktion utförs finns:
• personal med kompetens att kunna behandla överkänslighetsreaktioner, och
• akutbricka eller akutväska.
Vid misstänkt eller konstaterad överkänslighet mot vaccinet ska patienten istället vaccineras vid en specialenhet där ytterliggare resurser, bl a krav på läkarnärvaro finns för att omedelbart behandla en
Vilka läkemedel ska man ha med sig vid vaccinationen i hemmet (allergiläkemedel t.ex.)?
Det är verksamhetschefen eller MAS tillsammans med medicinskt ansvarig läkare som beslutar vilka läkemedel som kan ges enligt generella direktiv som då blir aktuella att ta med vid vaccination i hemmet.
Vårdhygien
Räknas vaccination till hälso- och sjukvård?
Ja, även förebyggande åtgärder inkluderas.
Kommer Socialstyrelsen att utfärda speciella föreskrifter eller riktlinjer avseende vårdhygien vid vaccinering mot pandemisk influensa?
Nej det är inte aktuellt. Det är viktigt att inte frångå inarbetade hygienrutiner, exempelvis för att förebygga överföring av blodsmitta i samband med administrering av vaccinet från flerdosampull.
Måste huden desinfekteras före vaccinationen?
I kunskapsunderlaget Att förebygga vårdrelaterade infektioner står på sid 346 ... ”Slutsatsen av ovanstående är att subkutana insulininjektioner liksom subkutana och intramuskulära vaccininjektioner som regel kan ges riskfritt utan föregående huddesinfektion."
Gäller hygienföreskriften SOSFS 2007:19 vid vaccinering mot pandemisk influensa?
Ja, SOSFS 2007:19 gäller i all planerad hälso- och sjukvård. Vissa katastrofsituationer kan naturligtvis medföra att föreskriften inte kan följas.
Vad gäller för arbetsdräkt och handhygien?
I allt patientnära vårdarbete gäller enligt föreskriften kortärmad arbetsdräkt, inga armbandsur eller smycken får förekomma så att möjligheter finns till korrekt handhygien. Handdesinfektion ska utföras omedelbart före och efter varje patient.
Måste handskar användas?
Det finns ingen evidens för att handskar alltid måste användas av den som vaccinerar. Här måste en sammantagen riskbedömning göras huruvida skyddshandskar ska användas eller inte. Vilka är riskerna? Hur stora är dessa risker? Vilken risk medför den patientkategori som vaccineras? Finns andra faktorer/risker som indirekt kan påverkas. Alla dessa parametrar måste vägas in i beslutet.
Om handskar används måste det av patientsäkerhetsskäl ske på ett korrekt sätt:
- Handskar måste tas av direkt efter arbetsmomentet/bytas mellan varje patient.
- Händerna ska desinfekteras direkt när handskar tagits av.
- Händerna ska vara torra när nya handskar tas på.
Måste skyddskläder (plastförkläde eller patientbunden skyddsrock) användas?
Här beror det både på arbetsmomentet och arbetssätt/teknik då vaccinering utförs. Bedömning måste göras i varje situation om man kan arbeta utan att arbetskläderna riskerar att förorenas. Ett exempel är små barn som behöver hållas i famnen. Om barnet sitter/hålls i vårdnadshavarens famn så riskerar inte vaccinatören att kontaminera arbetsdräkten.
Det är alltså möjligt för hälso- och sjukvårdpersonal att genomföra vaccination i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien utan att använda skyddshandskar eller skyddskläder.
Hur hanteras avfallet vid vaccinering mot pandemisk influensa?
Varje verksamhet som genomför vaccinering måste planera för omhändertagande av stor mängd sprutor, spetsar och annat avfall efter vaccinationen och en fortsatt säker hantering av avfallet. Det måste ske utifrån lokala förhållanden och rutiner och enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2005:26 om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) ska kanylen direkt efter användandet läggas i behållare för stickande / skärande / smittförande avfall. Det är förbjudet att sätta tillbaka skyddshylsan på kanylen efter injektionen.
Vid eventuellt spill ska punktdesinfektion utföras enligt vanliga rutiner. Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel har bra effekt på influensavirus.
Studenter i klinisk praktik
Räknas studenter som hälso- och sjukvårdspersonal när de gör klinisk praktik?
Ja, enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 1 kap 4 § avses med hälso- och sjukvårdspersonal, bland annat ”den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare”.
Kan studenter anställas som hälso- och sjukvårdspersonal?
Ja, det är upp till arbetsgivaren att besluta om vem som anställs och för vilka arbetsuppgifter. Ansvar och arbetsuppgifter som genom reglering i lag är kopplat till en viss behörighet (t.ex. legitimation) eller funktion (t.ex. behandlande läkare) får däremot inte överlåtas.
Kommer studenter som gör klinisk praktik ingå bland dem som blir erbjudna vaccination tidigt?
Det är upp till varje landsting att besluta om vilken personal inom vård och omsorg som ska erbjudas vaccination tidigt.
Får studenter i klinisk praktik vaccinera?
Vaccination kan indelas i ordination som följs av iordningställande och administrering av vaccinet, det vill säga att vaccinet ges till patienten.
- En person som studerar till läkare kan få ordinera läkemedel för vaccination om han eller hon har ett förordnande att utöva läkaryrket utan legitimation. (Se vidare under frågan Får läkarstuderande anställas som läkare? samt Får en person som anställts som läkare med vikariatsförordnande under handledning ordinera läkemedel?)
- Studenter kan, under överinseende av läkare eller sjuksköterska, iordningställa och/eller administrera vaccinet genom s.k. handräckning/assistans. Förfarandet förutsätter att läkaren eller sjuksköterskan är på plats i lokalen.
- Under vissa förutsättningar kan uppgifter delegeras till studenten i egenskap av annan befattningshavare. (Se frågan Får man delegera iordningställande eller administrering av läkemedel till studenter under klinisk praktik?)
Vilken termin ska en person som studerar till läkare ha avslutat för att få ge vaccin?
Det är inte kopplat till en viss termin. Se frågan Får studenter i klinisk praktik vaccinera?
Får sjuksköterskestuderande anställas som vikarier för sjuksköterskor?
Ja, under vissa förutsättningar. En sköterskestuderande får anställas som vikarie för legitimerad sjuksköterska då han/hon genomgår grundutbildning till sjuksköterska vid en svensk högskola och har fullbordat studier till och med den femte terminen med godkända kurser och prov. En sådan anställning får dock endast avse tjänstgöring under dagtid och med en legitimerad sjuksköterska tillgänglig inom samma avdelning/enhet för handledning.
En sjuksköterskestuderande får inte vid något tillfälle tjänstgöra som ensam ansvarig sjuksköterska. Anställning av sjuksköterskestuderande som sjuksköterskor i primärvården får inte förekomma. Vad som avses med primärvård framgår av 5 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).
Bestämmelserna finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:9) om undantag från kravet på legitimation för vikarie på anställning som sjuksköterska.
Får läkarstuderande anställas som läkare?
Ja, under vissa förutsättningar. Läkarstuderande får anställas med vikariatsförordnande under handledning om han/hon genomgår medicinsk grundutbildning till läkare vid svensk fakultet och har fullbordat studier till och med den nionde terminen med godkända kurser och prov. Om vikariatet avser ett ämne som den studerande genomgår efter nionde termin, krävs godkänd kurs och prov även i detta ämne. Anställning av medicine studerande i primärvården får inte förekomma. (Vad som avses med primärvård framgår av 5 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763))
Bestämmelserna finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:6) om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare.
Får en person som anställts som läkare med vikariatsförordnande under handledning ordinera läkemedel?
Ja, enligt Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) är den som har särskilt förordnande att utöva yrket behörig att förordna läkemedel för behandling av människa.
Får man delegera iordningställande eller administrering av läkemedel till studenter under klinisk praktik?
Ja, under vissa förutsättningar:
- Delegering av iordningställande eller administrering av läkemedel får inte göras inom sluten vård eller ambulanssjukvård. Det får däremot göras inom annan hälso- och sjukvård, till exempel på vårdcentraler.
- Delegering får göras av sjuksköterska, men inte av läkare.
- Delegeringen ska vara skriftlig.
- Den som delegerar uppgiften är skyldig att kontrollera mottagarens reella kompetens. Studenten måste alltså kunna det som delegeras.
- Delegeringen måste vara förenlig med en god och säker vård av patienten.
- Mottagaren ska ha en reell kompetens för uppgiften.
- Mottagaren ska bedöma sig själv vara kompetent för uppgiften.
