Legitimationen utgör sedan lång tid det mest framträdande beviset på en yrkesutövares kompetens inom hälso- och sjukvården. I flera fall är legitimationen en förutsättning för annan behörighet som t.ex. ensamrätt att utöva yrket och rätt till yrkestitel.
Legitimationen är ett uttryck för att en yrkesutövare står under samhällets tillsyn och har godkänts för yrkesverksamhet inom det område legitimationen avser. Den främsta betydelsen ligger i samhällets möjlighet att på ett märkbart och tydligt sätt – genom indragning av legitimationen – reagera när en legitimerad yrkesutövare allvarligt missköter sig.
Rätten till legitimation förbehålls sådana grupper av yrkesutövare som har en självständig yrkesfunktion med kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas säkerhet i vården och som i inte oväsentlig utsträckning vänder sig direkt till allmänheten, t ex i egenskap av fria yrkesutövare.
Lagstiftning
Bestämmelser om legitimation, ensamrätt till yrke, skyddad yrkestitel och skyddad specialistbeteckning för ett antal vårdyrken finns från och med 1 januari 2011 i patientsäkerhetslagen (2010:659).
Ensamrätt till yrke
Ensamrätt till yrke gäller för apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare i kraft av legitimation eller särskilt förordnande. Ensamrätten inbegriper även skyddad yrkestitel. Det kan dock noteras att den som obehörigen inkräktar på ensamrätten träffas av särskild straffsanktion endast i fråga om tandläkaryrket. Det finns dock andra straffbestämmelser som kan bli tillämpliga för övriga yrken i denna kategori.
Skyddad yrkestitel
Till denna kategori förs – utöver de ovan nämnda – arbetsterapeuter, audionomer, biomedicinska analytiker, dietister, kiropraktorer, logopeder, naprapater, optiker, ortopedingenjörer, psykologer, psykoterapeuter, röntgensjuksköterskor, sjukgymnaster, sjukhusfysiker, sjuksköterskor och tandhygienister. Man får således inte kalla sig psykolog om man inte har legitimation som psykolog (eller genomgår föreskriven praktisk tjänstgöring). Den som bryter mot ensamrätten till yrkestitel kan dömas till böter.
Övriga rättigheter och skyldigheter
Journalföringsplikten är en viktig fråga inom vården. Skyldighet att föra patientjournal gäller inte för all hälso- och sjukvårdspersonal. Sådan skyldighet gäller för yrkesutövare med legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke, den som utan att ha legitimation utför arbetsuppgifter som annars ska utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den allmänna hälso- och sjukvården eller sådana arbetsuppgifter inom den enskilda hälso- och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare samt den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården.
En annan viktig fråga är vilka yrkesutövare som bör åläggas en skyldighet att rapportera skador och skaderisker (Lex Maria). Den som tillhör legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att rapportera till vårdgivaren om en patient i samband med vård, behandling eller undersökning drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom. Bestämmelserna gäller oberoende av i vilken driftform vården ges.
När en skada inträffat inom hälso- och sjukvården är det för den drabbade i regel av stor betydelse om vårdgivaren tecknat en patientförsäkring. Enligt patientskadelagen, som trädde i kraft den 1 januari 1997, är både offentliga och privata vårdgivare skyldiga att ha en patientförsäkring, under förutsättning att det är fråga om hälso- och sjukvårdande verksamhet som bedrivs av personal som omfattas av lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Mervärdesskatten är en annan för yrkesutövare och patienter väsentlig fråga. Legitimerade yrkesutövare i enskild verksamhet omfattas i regel av ett undantag vad gäller betalning av mervärdesskatt vid omsättning av varor och tjänster. Undantag är legitimerade ortopedingenjörer.