Arbetsgivaren ansvarar för att hälso- och sjukvårdspersonalen har den kompetens och de egenskaper som krävs för att tillgodose patientsäkerheten. I det ingår bland annat att kontrollera att den som anställs har behörighet och nödvändiga språkkunskaper för att utöva yrket.
Innehåll
Reglerade yrken
Inom svensk hälso- och sjukvård finns det 21 reglerade yrken som Socialstyrelsen utfärdar legitimation eller kompetensbevis för: apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, kiropraktor, logoped, läkare, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare.
Alla de 21 yrkestitlarna är skyddade. Det innebär att de får användas endast av de som är legitimerade eller gör föreskriven praktisk tjänstgöring. Apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare har även ensamrätt till yrket. Det betyder att endast de som har svensk legitimation får utföra yrkenas reglerade arbetsuppgifter.
Icke-reglerade yrken
Tjänster inom icke-reglerade yrken i hälso- och sjukvården kan tillsättas utan krav på legitimation eller någon annan behörighet utfärdad av Socialstyrelsen. Det är då enbart vårdgivaren och verksamhetschefen som avgör vilken kompetens som behövs för att en god och säker vård ska kunna bedrivas.
Allmäntjänstgöring för läkare
Allmäntjänstgöring som ska ligga till grund för en läkarlegitimation måste göras på ett blockförordnande. AT-blocket ska bestå av fyra avsnitt med en viss längd, varav minst sex månader allmänmedicin ska göras sist. AT-läkaren måste ha avlagt examen innan tjänstgöringen börjar.
Möjligheten att göra AT i Sverige är endast öppen för dem med svensk eller nordisk läkarexamen samt för dem som har utbildat sig i andra EU-länder med krav på praktisk tjänstgöring efter examen. De sistnämnda måste ha ett beslut från Socialstyrelsen. Personer med läkarutbildning från länder utanför EU/EES kan göra AT som en del i kompletteringsprogrammet för legitimation.
Att anställa eller anordna praktik för icke-legitimerade
I vissa fall kan landstingen anställa och anordna praktik för läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare och receptarier utan legitimation. Det gäller på vissa villkor och i vissa anställningsformer. I en del fall kan landstingen behöva ansöka om ett särskilt förordnande från Socialstyrelsen.
Att anställa någon från ett annat EU/EES-land eller Schweiz
En legitimation eller registrering i något annat EU/EES-land räcker inte för att få utöva ett reglerat hälso- och sjukvårdsyrke i Sverige. En person som har utbildat sig i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz måste först ansöka hos Socialstyrelsen för att få sina kvalifikationer erkända i Sverige. Det betyder att personen inte heller kan vikariera eller göra praktisk tjänstgöring inom ett reglerat yrke i Sverige innan han eller hon har tagit examen i sitt utbildningsland.
Språkkunskaperna hos den som ansöker om svensk legitimation på basis av en utbildning inom EU/EES kontrolleras inte av Socialstyrelsen. Ansvaret för att yrkesutövaren har nödvändiga kunskaper i svenska ligger på arbetsgivaren och den enskilde. Det står i artikel 53 i EG-direktivet 2005/36/EG.
Att anställa någon från ett land utanför EU/EES
Alla som ska beviljas svensk legitimation på basis av en utbildning från ett land utanför EU/EES-området och Schweiz måste genomgå ett kompletteringsprogram. För att få göra det krävs att den utländska utbildningen stämmer överens med den svenska vad gäller nivå, längd och innehåll. Kompletteringen ser olika ut beroende på yrke och utbildning, men ett obligatoriskt steg är att den sökande kan visa grundläggande kunskaper i svenska språket.
Att en person har fått ett beslut om kompletteringsprogram eller legitimation från Socialstyrelsen innebär inte automatiskt att han eller hon har tillstånd att arbeta, studera eller i övrigt vistas i Sverige. Information om reglerna för uppehållstillstånd och arbetstillstånd finns hos Migrationsverket.