Våld mot äldre 

• 
• Skriv ut

Våld mot äldre behöver förebyggas, upptäckas och hanteras. Om fler kommuner har en aktiv strategi för att hantera våld mot äldre finns bättre förutsättningar för att äldre människor kan leva i trygghet.

Upptäckten av våld mot äldre försvåras av att tecknen kan misstas för uttryck för normalt åldrande.

Att söka upp äldre personer som inte får insatser från äldreomsorgen och utbilda nyckelgrupper som kommer i kontakt med dem kan underlätta tidig upptäckt.

Men upptäckt förpliktigar också kommunerna att erbjuda våldsutsatta äldre anpassade insatser. För att minimera riskerna kan anhöriga erbjudas nödvändig kunskap och stöd.

Förebygga

Professioner som arbetar med äldre människor behöver arbete var för sig och i samverkan för att förebygga våld. Kommuner och andra kan:

• ge information till äldre personer som inte har insatser från äldreomsorgen om deras rätt till olika former av stöd och hjälp, genom hembesök eller i skriftligt material.
• ge anhörigvårdare kunskap om hur man kan hantera beteendeförändringar och kommunikationsproblem, gör hembesök, ge extra stöd och avlastning och hjälp att planera vården.

Upptäcka

För att våld mot äldre människor ska kunna upptäckas så tidigt som möjligt behöver personer som arbetar med äldre först och främst få kunskaper om hur man känner igen tecken på våld. Men eftersom långt ifrån alla kommer i kontakt med kommunen på egen hand kan det också behövas:

• uppsökande verksamhet riktad till äldre personer som inte har insatser från äldreomsorgen,
• utbildning och information till nyckelgrupper som äldre personer kan tänkas komma i kontakt med; som personal i äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, kvinnojourer, primärvård, på akutmottagningen, hos polisen, på apotek och i trossamfund,
• information till allmänheten om varningssignaler och vart man vänder sig om man tror att en äldre person kan ha utsatts för våld.

Personer med demenssjukdom tycks löpa högre risk än andra för att utsättas för vanvård.

Hantera

Det är viktigt att individuellt stöd och hjälp för att hantera det inträffade erbjuds tidigt, först akut och sedan på längre sikt.  Den som utsatts för våld kan behöva rådgivande och stödjande samtal inför kontakt med hälso- och sjukvården eller andra myndigheter. Han eller hon kan också behöva ekonomiskt bistånd eller få hjälp till annat boende, temporärt eller permanent.

Våld mot äldre med demenssjukdom som vårdas av en anhörig

Av de anhörigvårdare som i olika undersökningar tillfrågats har 15-50 procent svarat att de begått någon form av vanvård/övergrepp gentemot en närstående med demenssjukdom. Risken för vanvård/övergrepp av den äldre ökar om en familjemedlem är psykiskt sjuk, lider av alkoholism eller är socialt eller ekonomiskt beroende av den äldre. Det finns också en ökad risk för vanvård/övergrepp om familjemedlemmen vårdat under lång tid och upplever vårdrelaterad stress. Om den demenssjuke bor med den närstående som är socialt isolerad och med ett svagt nätverk ökar också risken för vanvård/övergrepp, liksom i relationer som präglas av långvariga konflikter och oförmåga till kommunikation.

Särskilda insatser till anhörigvårdare kan hjälpa

Hembesök, extra stöd, avlösning och hjälp att planera vården är exempel på insatser till anhörigvårdare. Utbildning och stöd för att hantera kommunikationsproblem och beteendeförändringar kan leda till minskad spänning, depression och ångest hos anhörigvårdare.

Våld mot äldre med demenssjukdom i särskilda boendeformer